Fakta om hur nikotin påverkar hjärnan
Många ignorerade längre faktumet att nikotinanvändning kan leda till beroende. Forskarna har dock upptäckt att nikotin påverkar hjärnan och att denna substans kan leda till ett allvarligt beroende, som det som uppstår vid användning av kokain och amfetamin.
Nikotin kan påverka hjärnan. Med hjälp av komplexa mekanismer orsakar den förändringar i hjärnans belöningssystem. Med andra ord uppstår det en behaglig känsla i hjärnan som den blir beroende av. Detta gör att kroppen behöver substansen.
Det är bara rökaren själv som kan avgöra om han eller hon kommer sluta röka. Både beslutet och processen kommer vara svåra, men inte omöjliga. Följande information är menad att illustrera de effekter som nikotin har på hjärnan så att rökarna inte blir tagna på sängen.
“Ta hand om din kropp. Det är den enda plats där du har att leva.”
-Jim Rohn-
Hur nikotin påverkar hjärnan
Då en person intar nikotin så kommer en grupp av hjärnans acetylkolinmottagare att aktiveras. Dessa mottagare gör så att dopamin utsöndras. Dopamin är en signalsubstans som är relaterad till motivations- och välbehagskänslor. Rökning orsakar med andra ord en känsla av välmående på kemisk väg.
Kroppen för snabbt med sig nikotin till hjärnan. Det uppskattas att det endast tar mellan tio till femton sekunder för nikotinet att passera genom lungorna och komma ut i blodomloppet. Studier indikerar att alla substanser som vi röker är potentiellt beroendeframkallande, eftersom känslan av välmående genereras så snabbt.
Hjärnan har sitt eget “nikotin”: acetylkolin. Den har också sin egen marijuana, morfin, heroin, etc. Detta innebär att hjärnan kan imitera effekterna av dessa substanser utan att ha tillgång till dem. Detta händer då vi har positiva erfarenheter, som då vi uppnår ett mål, skrattar eller slår nytt rekord. Men om vi använder kemikalier för att artificiellt utlösa dopaminets effekter så riskerar vi att bli beroende.
Nikotinberoende
Då man intar nikotin eller någon annan liknande drog så kommer hjärnan snart att uppnå en känsla av välmående. Om detta händer frekvent så kommer hjärnan bli mindre och mindre benägen att generera välbehagskänslor som inte är associerade med intaget av själva substansen. Med andra ord så blir det svårare att känna samma välbehag på ett naturligt sätt.
Hjärnan börjar samtidigt att känna att den behöver uppnå det där välbehagstillståndet oftare. Därför uppstår det obehagliga symptom som rastlöshet, nervositet och ångest.
Detta händer inte då hjärnan upplever välbehag på ett naturligt sätt. Efter ett tag börjar hjärnan styras av detta och den förväntar sig en välbehagskänsla, vilket leder till själva rökvanan.
Rökningens skadliga effekter
Cigarettproduktionen ligger i händerna på stora multinationella företag, som gör stora ansträngningar för att studera konsumentbeteenden och se till att folk bli beroende. De reglerar mängden nikotin i varje cigarett så att beroendet bibehålls. De lägger i 20 cigaretter i varje paket eftersom studier har visat att störa mängder per dag gör att personen inte känner ett välbehag. Allt planeras noga.
Nikotin gör att hjärnan åldras snabbare. Det minskar hjärnans förmåga att lösa problem, ta beslut, lära sig och kontrollera impulser. Denna substans leder till att hjärnans orbitofrontala cortex försvagas. Det gör också också att person hamnar i riskzonen för beroende.
Att sluta röka är inte enkelt, p.g.a. allt det vi har tagit upp ovan. För att kunna göra detta så behöver personen en stark vilja och en effektiv strategi. Det är bäst att sluta röka helt, och inte gradvis. Det är också bra om man skapar ett system med incitament och förstärkningar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Lborra, R. R., Pozo, M. C. C., & Pérez, V. M. S. (1994). Efectos cognitivos de la nicotina y el tabaco en sujetos humanos. Psicothema, 6(1), 5-20.