Den tidlösa och intressanta historien om Julen
Historien om julen hör samman med känslorna vi har kring vintern på det norra halvklotet, där den här helgen har sina rötter. Vintern gör allt vitt och fullt av snö.
För länge sedan fick detta människor att sitta tillsammans för att värma sig runt elden. Denna vinterkänsla att allt är dött eller sover och väntar på att bli återfött är vad som hjälpte julen att rota sig i den västerländska världen.
Historien om julen är historien om hur många traditioner blandades till en enda högtid som nu firas på flertalet olika platser.
Den här högtiden anses i grund och botten fira Jesus födelse – en central figur inom kristendomen. Det finns dock inga historiska fakta som bevisar att han föddes 25 december.
Faktum är att om du gör lite efterforskningar så kommer du att upptäcka att julen faktiskt har hedniska rötter.
“Jag kommer att ära julen i mitt hjärta, och försöka hålla fast vid den hela året.”
-Charles Dickens-
Historien om julen
Det hela startade i det romerska imperiet (som senare skulle bli den största kristna kraften i världen). Romarna hade en högtid där de firade vintersolståndet från 17 till 23 december.
Under den tiden ärade de guden Saturnus, vilket är anledningen till att de kallade högtiden “Saturnalia”.
Romarna gav gåvor och mat till de fattiga under den här högtiden. Det var också vanligt för dem att äta stora måltider och dricka mycket. Med andra ord: de blev vilda och galna, precis som vid många andra tillfällen på året.
Men de var inte de enda som firade den här tidpunkten. De forna egyptierna firade födelsedagen för guden Osiris 25 december.
Det är inte den enda kopplingen mellan den egyptiska mytologin och kristendomen heller. De trodde också att Horus föddes av Isis – en gudinna som sades vara oskuld – i slutet av december.
Andra kulturer som har del i julens ursprung
Grekerna ansåg även de att 25 december var en speciell dag. De trodde att Dionysos (vinets gud) och Adonis (skönhetens gud) var födda på den dagen.
Vissa människor argumenterar dessutom för att den hinduistiska guden Krishna föddes 25 december, även om det inte är en universell hinduistisk uppfattning.
Kineserna går inte till arbetet 24 och 25 december, för dessa dagar firar de vintersolståndet. Aztekerna trodde att deras gud Quetzalcóatl föddes under den sista veckan av december.
De forntida perserna trodde också att deras gud Mithra föddes 25 december av oskulden Anahita.
Mithraismen tog sig även in i det romerska imperiet efter att de invaderat Persien. Den blev så viktig att den faktiskt konkurrerade med kristendomen under lång tid. Deras traditioner blandades med romerska Saturnalia.
Det svenska ordet för jul kommer från det hedniska “yule”, som var en hednisk midvinterfestival. Sannolikt firade man midvintersolståndet och fornnordiska gudar som Oden.
Hur julen blev en högtid
När kristendomen verkligen bitit sig fast började teologerna debattera över tidpunkten för Jesu födelse. Evangelierna var inte särskilt specifika.
Vissa sade att det var under kung Herodes regeringstid medan andra sade att det var efter att Quirinius kom till makten 6 e.Kr.
Bristen på säkerhet fick vissa människor att fira jul 20 maj och andra 20 april. Detta orsakade stor förvirring så de kallade till ett möte för att lösa den här problematiken, såsom de gjort så många gånger tidigare.
Eftersom mithraismen fortfarande hade många anhängare beslutade sig prästerna för att göra 25 december till Jesus födelsedag.
De absorberade helt enkelt den persiska tron som hade banat sin väg in i det romerska samhället. Detta inträffade 354 e.Kr. under påve Liberius.
Historien om julen är tidlös eftersom den härstammar från så många olika kulturer och tidsperioder. Den har fört samman traditionella firanden av frid, vänskap och solidaritet i en enda högtid.
Slutligen är det något speciellt med den där sista veckan på året som får oss att vilja förbättra oss och fira början på ett nytt liv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Navidad, C. (2001). Pocos acontecimientos levantan tanto el consenso como la Navidad y pienso que hemos de estar contentos. Hermanos Hospitalarios. Boletín Informativo San Juan de Dios Castilla, (246), 348-350.