Den fantastiska historien om Einsteins hjärna

· 25 november, 2018

Patologen Thomas Harvey stal Albert Einsteins hjärna efter hans obduktion 1955, vilket ledde till en stor nyfikenhet inom forskningsvärlden. Det fanns många som ville lära sig hemligheten bakom detta geni. Andra såg inte meningen med att stjäla hans hjärna. I vilket fall som helst blev analysen väldigt intressant.

Faktum är att det finns vissa vetenskapliga resultat som är lika fascinerande som besvärande på samma gång. Det finns en tragisk nyans i den här berättelsen, som även betonar människans intensiva önskan att lära känna sig själv. Att lära sig om hjärnorna hos personer som förändrade världen är ett kraftigt redskap för att upptäcka fantastiska saker.

Relativitetens fader är en av dessa redskap. Albert Einstein var även något annat: en ikon och en mediefigur som hade stor social påverkan. Han var väl medveten om detta faktum och gav väldigt precisa instruktioner för vad man skulle göra efter hans död. Han värdesatte sitt privatliv och ville bli kremerad och att hans aska skulle spridas i en flod. Efter allt detta kunde hans död berättas om för pressen.

Men något gick fel. Något hände som ingen hade tänkt på: Thomas Harvey. Denna patolog stal Albert Einsteins hjärna efter obduktionen. Einstein blev därför något som han inte ville bli: en beundrad relik.

Foto på Einstein.

Mannen som ville ha Einsteins hjärna

Einstein dog 76 år gammal den 18:e April 1955 efter att en bukaortaaneurysm brustit. Några dagar senare blev han kremerad. Hans familj blev förvånad då de läste om vad som hade hänt. I New York Times skrevs det att kärnfysikerns hjärna hade tagits bort för att användas i en vetenskaplig studie.

Den som var ansvarig för allt detta var Dr. Thomas Harvey. Folk sade att han var en av Einsteins största beundrare. Han hade också ett rykte om sig att ha kluven personlighet; en blandning av en väldigt introvert person och en besatt vetenskapsman. Att få undersöka Einsteins hjärna var något som han inte kunde låta bli.

Obduktionen och källaren

Han var väldigt försiktig då han hanterade Einsteins hjärna. Han vägde den, dissekerade den och placerade den i olika burkar. Han förvarade den därefter i källaren i sitt hus. Han var inte en neurolog, så han hade därför ett mål som var lika enkelt som det var ambitiöst. Han ville samla de bästa specialisterna i världen för att studera varje del av hjärnan i detalj, varje fragment, varje cell. Hans mål var att publicera det han hade hittat så snart som möjligt och bli världsberömd.

Man som håller upp glasburk.

Han fick såklart inte som han ville. Det första som hände var att han förlorade sitt jobb. Han blev starkt kritiserad av det vetenskapliga samfundet. Han riskerade sin karriär på Princeton och till och med hans fru lämnade honom. Hans omgivning blev väldigt upprörd över att han hade stulit hjärnan och förvarat den i sin källare.

Det kan verka underligt, men den enda person som uppmuntrade honom till att fortsätta med arbetet var Hans Albert, Einsteins son. Till en början blev även han väldigt upprörd, men kom att tänka på att det fanns en logisk anledning till att fortsätta med arbetet. Einstein ville främja vetenskapliga genombrott. Om man kunde bidra till vetenskapen genom att undersöka hjärnan så var detta okej med familjen. Thomas Harveys arbete kunde fortsätta.

Resultaten från studierna av Einsteins hjärna

Resultaten av analysen av Albert Einsteins hjärna började först att rapporteras 1975 och fortsätter än idag. Efter att Hans Albert hade gett sin tillåtelse så förändrades klimatet runt Harvey. Han blev ständigt uppringd, intervjuad och även berömd. Vetenskapstidningar runt om i världen ringde honom ständigt.

Vad dolde sig bakom den mest fascinerande hjärnan i världen?

Det första som stod ut när det gällde Albert Einsteins hjärna var storleken. Den var mindre än normalt.

  • University of California publicerade resultaten 1985. De tittade på prov av glialceller. Dessa hjärnceller ger neuronerna stöd och hjälper hjärnan att hantera information. Och vad visade studierna? De visade att Albert Einsteins hjärna att ett lägre antal glialceller, men att hans celler var större än normalt.
  • 1996 publicerade Univeristy of Alabama i Birmingham en studie rörande Einsteins prefrontala hjärnbark. De upptäckte att denna del av hjärnan, som är associerad med spatialt och matematiskt tänkande, var mer utvecklad i Einsteins hjärna.
  • 2012 studerade antropologen Dean Falk foton av Albert Einsteins hjärna. Det som han kom fram till var helt fantastiskt. Einstein hade en extra upphöjd rand i mitten av frontalloben. Man har normalt sett tre, men denna kärnfysiker hade en ”extra”. Enligt experterna är denna del av hjärnan relaterad till planering och arbetsminnet.
  • De parietala loberna i hans hjärna var asymmetriska. Man kunde även se att det i detta område fanns något som är känt som ”omegatecknet” i detta område. Denna egenskap är relaterad till musiker som spelar violin och som är vänsterhänta, som Einstein.
  • 2013 undersökte Deal Falk, den tidigare nämnda antropologen, hjärnbarken i Einsteins hjärna. Han upptäckte att den var tjockare än normalt, vilket hade underlättat kommunikationen mellan de olika hemisfärerna.
Synapser i hjärnan.

Slutsatser

Det finns något som vi inte bör glömma. Som Terence Hines, en välkänd neurolog som studerade Albert Einsteins hjärna, påpekade, tror de flesta som undersöker hjärnan att de analyserar ett geni. Alla försökte komma fram till vilka speciella egenskaper som Einsteins hjärna hade.

Men Dr. Hines poängterar att varje hjärna har något exceptionellt. Detta organ är ett resultat av vårt liv, av vad vi gör. Något så enkelt som att spela ett instrument eller att ha ett kreativt jobb omorganiserar hjärnan på ett speciellt sätt.

Om det fanns något som karaktäriserade relativitetens fader så var det hans mångsidighet. Han var inte bara en enastående fysiker. Han talade även flera språk och spelade olika instrument. Många misstänker att han hade Aspergers syndrom. Alla dessa faktorer gav honom en sofistikerad och specialiserad hjärna som var något liten.

Vetenskapsvärlden vill nu analysera hans DNA. Den vetenskapliga hungern efter att få analysera Einsteins hjärna verkar inte ha något slut.