Jag är kvinnan jag alltid varit, men lite annorlunda

Återigen är jag tillbaka vid att vara kvinnan jag brukade vara – kvinnan jag alltid varit. Exalterad över livet och förmögen att smaka på allt i smuttar, kramar och en stor klunk.

Jag är inte längre kvinnan som glömmer bort sig själv och sätter andra först. En skugga av brustna, ej uppnådda drömmar och bitterljuva besvikelser. Sakta men säkert har jag läkt. Jag har återigen lärt känna mitt gamla jag. Jag är kvinnan jag alltid varit.

Vid någon punkt i våra liv har vi alla gett oss ut på transcendentala resor. Resor vari vi medvetet inser att vi har strävat för långt från vår känslomässiga nord, från vår inre ekvator. Avslutningsvis, i en sista utomordentlig handling av mod, följer vi våra steg tillbaka och går över fotspåren vi lämnade i sanden vid våra emotionella oceaner, för att återfå vår integritet och självkänsla.

Under denna subtila psykologiska process måste vi för att återfå vår identitet och våra värderingar anamma det faktum att vi aldrig kommer komma tillbaka intakta. Längsmed denna returresa har flera saker förändrats, och även om vi stolt ser på oss själva i spegeln med vetskapen att vi rört oss bort från vad som en gång sårade oss, kommer vi aldrig vara exakt likadana som vi alltid varit.

Vi kommer vara de vi alltid varit, men i en förbättrad version. Detta är en process som säkerligen kräver tid, för även om vi rört oss bort från vad som band oss till smärta, tar ingen klivet till lugn och välmående över en natt. Tid, viljestyrka, självvård och tro är vad som behövs mest.

Jag är kvinnan jag alltid varit, en person som lider, men jag är rädd för förändring

Detta är ett väldigt intressant problem. För att sluta vara ett offer en gång för alla, är det viktigt att iscensätta en serie steg som alla inte är redo eller villiga att ta. Först måste vi vara medvetna om våra omständigheter. Sedan måste vi känna behovet att verkligen få förändringen att ske. Avslutningsvis är det nödvändigt att jobba på något som är extremt komplext: “vår viljestyrka”.

Enkelheten hos dessa steg kanske överraskar dig vid första anblick. För vem vill inte ta ett steg bort från smärtan och må bättre? Överraskande nog finns det individer som aldrig tar detta språng eftersom de inte inser att de förtjänar att känna sig fria och leva bättre. Viktor Frankl förklarar i sin bok “Livet måste ha mening” att det finns personer som hellre lever i olycklighet än påbörjar något som kan vara ännu läskigare: förändring.

Läkaren Anne Thorndike från Massachussetts General Hospital i Boston, USA, demonstrerade att alla patienter som drabbas av kardiovaskulära sjukdomar inte beslutar sig för att anamma en hälsosam livsstil som skulle garantera deras överlevnad. Vidare vägrar vissa kvinnor att lämna sina partners trots att de är olyckliga, och det av två olika anledningar: rädsla för förändring och rädslan själv.

Var samma person, var bättre

För att vara den individ du alltid har varit, en person med tillit, tydliga mål och kärlek för livet, måste du träna den mest försummade muskeln av alla. En fantastisk struktur inom den mänskliga psykologin och känslomässiga arkitekturen: “viljestyrkan”.

Böcker såsom “The Willpower Instinct” av Kelly McGonigal förklara att tre decennier av forskning har visat att viljestyrkan själv inte är något som vi antingen har eller inte har.

Viljestyrka är faktiskt en resurs, en muskel som konstant måste tränas och till och med återställas. Och precis som all annan fysisk träning kan detta göra oss utmattade, extatiska och till och med försätta oss på bristningsgränsen.

Rätt ofta glömmer vi att vi fortfarande har en röst att tala och säga “nog” med. Vi glömmer att vi har resurser och styrkan att släppa taget och avsluta cirkeln. Vi bör aldrig överse det psykologiska priset vi måste betala för att inte förändra de ovälkomna aspekterna av våra liv.

Det är inte bara att stänga en dörr och öppna en annan

Innan vi avslutar denna artikel är det viktigt att vi är på det klara angående en sak. Att lämna ett komplext skede i livet bakom sig garanterar inte nödvändigtvis lycka. Det är inte lika enkelt som att stänga en dörr och öppna en annan. Och vad som väntar oss på andra sidan är inte alltid en varm och inbjudande bris.

Den mänskliga hjärnan är programmerad att göra motstånd mot förändring. Därför krävs tid för att justera, och den behöver framförallt få nya tankemönster och upplevelser som introducerar en ny framtidssyn och uppfattning. Detta så att den utsätter sig själv för lugn och välmående igen.

Att läsa, resa, promenera, byta omgivning, interagera med nya människor eller ge sig i kast med nya projekt och hobbyer kan få dig att inse att du växer tillbaka till den person du alltid varit, men att du säkerligen kommer bli starkare och visare på kuppen.