Sinustakykardi: När hjärtat rusar

Om du lider av ångestproblematik kan du uppleva en plötslig hjärtrusning tillsammans med känslor av ängslan. Detta kan till och med få dig att undra om du har fått en hjärtinfarkt. Takykardier är ett typiskt symtom på detta tillstånd. Vad orsakar dem och vad kan man göra åt dem?
Sinustakykardi: När hjärtat rusar
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 16 december, 2022

Hjärtklappning, kvävningskänslor, en känsla av att ditt hjärta rusar utan anledning… Många upplever sinustakykardi någon gång. Det är en situation med hög ångest där du kanske till och med tror att du har fått en hjärtinfarkt.

Dessa fall ses ofta på sjukhusens akutmottagningar. Faktum är att ångest kan ge vissa kliniska symtom som är lika komplexa som de är olika. Det finns också forskning som beskriver sambandet mellan ångest och det aktiveringstillstånd som uppstår med en hjärtfrekvens som överstiger 100 slag per minut.

Trots dess effekt är sinustakykardi inte allvarligt. Det innebär vanligtvis runt tio minuters obehag och en känsla av panik som sällan går längre. Å andra sidan finns det två aspekter som alltid bör beaktas.

För det första är det viktigt att utesluta andra underliggande tillstånd eller sjukdomar. För det andra bör du lära dig att hantera stressiga perioder och problem så att de inte leder till kroniska ångesttillstånd som i det långa loppet kan ta ut sin rätt på din hälsa.

Person som håller ett hjärta

Sinustakykardi: orsaker, egenskaper och strategier

Orsaken till sinustakykardi ligger i den känslomässiga oron i sig. Dessutom finns det aldrig endast en anledning till orkestreringen av ett ångesttillstånd. Ibland sammanfaller ett kalejdoskop av orsaker. Till exempel genetiska faktorer, sättet att filtrera och bearbeta verkligheten sedan tonåren, självkrav, livsstil etc.

Följaktligen finns det många triggers och oändliga sätt på vilka du kan uppleva ångest. Det finns till exempel adaptiv och maladaptiv ångest, ångest orsakad av specifika händelser som att tala offentligt samt kronisk ångest. Denna typ blir integrerad i generaliserat ångestsyndrom. Tyvärr brukar det inte behandlas särskilt effektivt.

Om du lider av denna sjukdom är det troligt att du vänder dig till de traditionellt ordinerade bensodiazepinerna. Men dessa maskerar bara dina symtom och löser inte det ursprungliga problemet. Ej heller ger de dig färdigheter för att möta ditt dagliga liv. Därför känner du dig fängslad av dina symtom. Detta är fallet med sinustakykardi. Låt oss ta reda på lite mer.

Vad händer och varför?

Vid sinustakykardi överstiger din hjärtfrekvens 100 slag per minut. En hälsosam hjärtfrekvens uppvisar mellan 60 och 100 slag per minut. Dessutom upplever du andra organiska symtom som:

  • Känslan som om du har ett stygn i bröstet.
  • En stark och oregelbunden hjärtrytm.
  • En känsla av att du håller på att kvävas.
  • Yrselkänslor.
  • Torr mun.

Sinustakykardi uppstår som ett resultat av ett överskott av adrenalin. Vanligtvis når du ett tillstånd där det förekommer en överdriven ansamling av dina känslor. Dessa genererar adrenalin och andra hormoner som reagerar vid ett givet ögonblick. De reagerar också som svar på aktiveringen som orsakar din ångest. Detta för att hjälpa dig att reagera på en risk eller ett hot (som i många fall inte ens existerar).

Ditt blodomlopp är översvämmat med adrenalin och ditt hjärta rusar. Ibland hyperventilerar du till och med. Detta händer när du andas ut för mycket koldioxid och tar in för mycket syre.

Hjärta och stetoskop

Är sinustakykardi allvarligt?

Som vi nämnde tidigare är sinustakykardi inte allvarligt. Snarare än som ett problem i sig, bör det faktiskt ses som ett symtom på att det finns ett underliggande problem, något som behöver uppmärksammas. Dr Christopher Celano och hans kollegor genomförde en forskningsstudie där de gjorde ett viktigt fynd i detta avseende.

De fann att de allvarligaste fallen av detta tillstånd i allmänhet uppträder hos personer som redan har tidigare hjärtproblem. Faktum är att cirka 11 procent av personer med hjärt-kärlsjukdom utvecklar generaliserat ångestsyndrom. Patienter som har drabbats av en hjärtinfarkt eller som lider av en hjärtsjukdom utvecklar också ångest över själva sjukdomen.

Det finns dock inga bevis för att friska människor som lider av ångest i slutändan även kommer att lida av allvarliga hjärt-kärlsjukdomar. Inte heller sinustakykardi leder till något allvarligare.

Å andra sidan finns det ett faktum som bör beaktas. Detta är det faktum att kronisk ångest, den typ som har pågått i mer än fem år, kan lägga överdriven stress på hjärtat. Detta kan orsaka högt blodtryck eller vasokonstriktion.

Förebygga sinustakykardi

Hjärtklappning, sömnlöshet, mag-tarmproblem, muskelvärk, trötthet… Ångest är en dålig livspartner. Även när du känner att allt är under kontroll och du är i en avslappnad situation, som att titta på TV, kan ibland takykardi plötsligt uppstå eller, vanligare, en ångestattack.

Du bör inte låta detta tillstånd bli kroniskt. Det är viktigt att du träffar din läkare så att denne kan utesluta alla organiska sjukdomar eller hjärtproblem. Senare kanske du vill gå till en psykolog. Kognitiv beteendeterapi är den mest effektiva för att behandla detta tillstånd.

Med denna typ av terapi tar du större kontroll över dina tankar och känslor. Följaktligen kan du ändra dina vanor, både mentala och beteendemässiga. Å andra sidan måste man också beakta samsjuklighet. Detta eftersom det är vanligt att även depression dyker upp tillsammans med ångest.

Att söka hjälp från specialiserad vårdpersonal är givet i alla dessa fall. Med bra terapi och förändringar i dina hanteringsstrategier kommer du att kunna uppnå en högre livskvalitet.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Christopher M. Celano , Daniel J. Daunis , M. Anxiety disorders and cardiovascular disease, Psychiatry. PMC 2016 Nov; 18(11): 101. doi: 10.1007/s11920-016-0739-5

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.