Trypanofobi, en irrationell rädsla för sprutor

Känner du till trypanofobi, den starka och irrationella rädslan för medicinska ingrepp med sprutor och kanyler? I den här artikeln tar vi upp de vanligaste symptomen, liksom de mest använda behandlingarna inom terapin för att bekämpa denna fobi.

Trypanofobi eller en irrationell rädsla för sprutor är en mycket vanlig fobi, som också har andra namn, såsom belonefobi. Faktum är att vissa författare föredrar att vara mer specifika och vill i stället denna irrationella rädsla för rädslan för injektioner. I den här artikeln ska vi använda begreppet trypanofobi och med detta hänvisar vi till den kraftiga rädslan för sprutor och injektioner.

Vad handlar då denna rädsla om? Vilka är symtomen och de underliggande orsakerna? Vi ska besvara dessa frågor. Dessutom ska vi prata om de två mest effektiva psykologiska terapiformerna för att behandla specifika fobier som den här.

Trypanofobi eller en irrationell rädsla för sprutor

Trypanofobi är en specifik typ av fobi (ett ångestsyndrom). Dess huvudsakliga kännetecken är att det innebär en överdriven, intensiv och irrationell rädsla för sprutor och injektioner.

Även om det är sant att sprutor kan orsaka skada om de används felaktigt, är verkligheten att vid denna fobi (som vid alla specifika fobier) så är rädslan oproportionerlig.

Som du kan förstå är ett av symptomen på fobier att de stör personens vardag på något sätt. Utöver detta ger den irrationella rädslan för sprutor också starka obehag för den som lider av det.

Varifrån kommer denna fobiska stimulans?

Den fobiska stimulansen, som vid alla specifika fobier, är vad som orsakar ångesten eller den intensiva rädslan. I fallet med trypanofobi är det fruktade föremålet sprutor, vilket innefattar kanyler och situationer som till exempel att bli vaccinerad. Det är också viktigt att notera att individen i vissa fall även fruktar element relaterade till nålar eller injektioner. Till exempel sjukhusliknande dofter, gummislangar och kirurgiskt material.

Symtom

Enligt kriterierna i DSM-5 (2014) är symtomen på trypanofobi följande:

• Intensiv och irrationell rädsla för sprutor eller injektioner.
• Undvikande av situationer där dessa föremål förekommer (eller motstånd med högt obehag).
• Kliniskt signifikant obehag eller störningar i det dagliga livet.

Vi kan ytterligare specificera symtomen på denna fobi och gruppera dem i tre kategorier:

• Fysiska symtom. Andfåddhet, illamående, kräkningar, yrsel och magont bland annat.
• Kognitiva symtom. Katastrof- och irrationella tankar associerade med sprutor, tankar om död och förvirring bland annat.
• Beteendesymtom. Undvikande av den fruktade stimulansen (så som vi nämner ovan).

Men när uppträder symtomen? I grund och botten när personen tänker på, visualiserar eller rör vid sprutor. Det kan också hända när de går till en läkarmottagning. Kort sagt stiger symptomen upp till ytan när personen befinner sig i en nålrelaterad situation.

Beroende på fobins intensitet kommer symptomen att visas mer eller mindre inom vissa situationer. För vissa människor är det till exempel mer än tillräckligt att tänka på sprutor för att symtomen ska visa sig. Andra måste dock bli stuckna med sprutnålen för att detta ska hända.

Orsaker till trypanofobi

Olika orsaker kan förklara trypanofobi eller den irrationella rädslan för sprutor. En av de vanligaste orsakerna är en traumatisk upplevelse relaterad till sprutor. Till exempel att du blivit skadad när du tagit ett blodprov.

Det är faktiskt möjligt att förklara detta med hjälp av associativ inlärning (klassisk konditionering), där sinnet leds till att associera en stimulans med ett negativt svar. En av nyckelpersonerna bakom detta lärande var den amerikanska psykologen John Watson. På 1920-talet fick han en pojke vid namn Albert att vara otroligt rädd för vita råttor.

Men som vid alla fobier kan det också förvärvas genom sekundär konditionering. Till exempel att ha en släkting som lider av trypanofobi och ser hur mycket det påverkar dem. Slutligen hävdar vissa forskare att människor är biologiskt programmerade (eller predisponerade) för att utveckla vissa typer av fobier, särskilt sådana som gjort det möjligt för våra förfäder att överleva.

Enligt dessa teorier utvecklade vi vissa fobier för att manifestera ett kamp- eller flyktsvar, vilket skulle rädda oss som art. I själva verket skulle då rädslan ligga latent i mycket primitiva områden i hjärnan.

Hur man behandlar en irrationell rädsla för sprutor

Från klinisk psykologi och enligt Guide to Effective Psychological Treatments av Pérez et al. (2010) och Caballo (2002), är de två föredragna behandlingsformerna (dvs. de mest effektiva) när det gäller behandling av specifika fobier följande:

Exponeringsterapi

Den består i att patienten utsätts för den fobiska stimulansen på ett progressivt eskalerande sätt. Terapeuten har ansvaret för att göra detta tillsammans med patienten.

Vid en irrationell rädsla för sprutor utsätts personen för det fobiska objektet i fråga. Först genom att tänka på sprutor, sedan genom bilder och videofilmer, och så vidare, så att personen går framåt lite i sänder tills denna till exempel kan få en injektion. Det slutgiltiga målet är att personen ska kunna möta situationen utan ångest.

Kognitiv terapi

Genom kognitiv terapi, mer specifikt kognitiv omstrukturering, är avsikten att modifiera de irrationella och katastrofala tankar som patienten visar i förhållande till dennes fobi. När det gäller en irrationell rädsla för sprutor kan dessa till exempel vara: ”jag kommer inte att stå ut med nålens smärta” eller ”den kommer att skada mig”. Det handlar om att ersätta dessa tankar med mer realistiska och funktionella sådana.

En rädsla för sprutor och andra relaterade rädslor

Den irrationella rädslan för sprutor är ofta också kopplad till andra fobier, såsom hematofobi (rädsla för blod) och aikmofobi (rädsla för skarpa föremål). Med andra ord, om du lider av trypanofobi, är det troligt att dessa andra rädslor också kommer att visas eftersom kopplingen mellan dem är väldigt enkel.

När det gäller hematofobi eller aikmofobi är de psykologiska behandlingarna desamma som vid trypanofobi men anpassade till dessa specifika fobier.

Å andra sidan, även om kognitiv terapi och exponeringsterapi har visat sig vara de mest effektiva terapierna vid dessa typer av störningar, kan andra alternativ också hjälpa till med att bekämpa fobier, såsom bland annat kognitiv beteendeterapi psykologisk utbildning.

Kom ihåg att om du känner att din fobi stör ditt dagliga liv, är det bästa alternativet att gå till en expert som är specialiserad på frågan (helst en klinisk psykolog).