Undvik dåliga forskningsmetoder: förregistrering

Hur undviker man dåliga forskningsmetoder? Svaret är att använda förregistrering. Upptäck vad detta innebär och hur man använder det för god forskning.
Undvik dåliga forskningsmetoder: förregistrering
Roberto Muelas Lobato

Skriven och verifierad av psykologen Roberto Muelas Lobato.

Senaste uppdateringen: 18 december, 2022

Undersökningar inom forskning måste utföras på ett etiskt sätt. Forskare måste gå med på etiska grundprinciper som försäkrar giltigheten i deras forskning. Förr i tiden använde dock vissa forskare tvivelaktiga och dåliga forskningsmetoder. Dessa metoder bestod i huvudsak av att begå små övertramp för att kunna fortsätta studien och senare publicera den.

Målet med modern forskningsdynamik är att publicera resultat. Detta mål kan utöva negativ press på forskarna. Därför är det vanligt att många av dem frestas att använda dåliga forskningsmetoder. Det finns några riktigt slående exempel genom historien, såsom Stanfords fängelseexperiment och Diedrick Stapels-fallet.

Dåliga undersökningsmetoder

Stora bedrägerier

Stanfords fängelseexperiment är en av de mest kända sociala psykologiexperimenten. Vissa inspelningar visade dock senare på de dåliga forskningsmetoder som användes för att utföra det här experimentet. Till exempel att lita på anekdotiska bevis, träna vakterna, göra implicita förfrågningar och tolka resultaten inkorrekt. Ända sedan den kom till allmän kännedom har folk diskuterat huruvida den här studien fortfarande ska inkluderas i textböckerna.

Diedrick Stapel var lärare i socialpsykologi på universitet i Tilburg. 2011 upptäcktes det att han förfalskat information från många av sina studier. Istället för att använda deltagare i sina studier hade Stapel hittat på information på så sätt att han alltid fick det resultat han förväntade sig.

Dessa dåliga forskningsmetoder var okända för hans studenter, som litade på sin lärare. Det pågick tills en av hans filosofie doktorand-studenter ansåg det märkligt att han alltid fick de resultat han förväntade sig. Från och med då rasade allt.

“Vetenskapen är ett fantastiskt motgift för entusiasm och vidskeplighet.”

-Adam Smith-

Dåliga forskningsmetoder

Även om dessa fall kom till allas kännedom är de i minoritet. De flesta dåliga forskningsmetoder är mer subtila. Här är de vanligaste formerna:

  • P-hacking: För att testa hypotesen av statistiska analyser använder forskare P-värdet, vilket normalt är 0,05. När de använder många variabler och experimentella tillstånd kan detta värde dock vara partiskt. Därför är rekommendationen att reducera det, vilket forskare bör göra innan de utför studien.
  • För lite data: Ett för litet urval kan ge studien låg statistisk tyngd. Detta ökar risken för falska positiva resultat. Med andra ord kommer studien visa något som faktiskt inte är korrekt.
  • HARK:ing: Detta innebär att forskarna ändrar hypotesen efter att de upptäckt att resultaten inte är vad de förväntade sig.

Vad är förregistrering?

En lösning på dessa dåliga forskningsmetoder är förregistrering. Detta innebär att man offentliggör forskarnas mål och metoder för studien de ska utföra. Då kan alla tydligt se att forskarna har utfört studien etiskt, eller som de har sagt att de ska på förhand.

Förregistrering är väldigt enkelt. Flera webbplatser kan hjälpa dig, såsom Open Science Network (OSF). På den här platsen kan du finna olika mallar för registrering. Likaså kan du ladda upp studiematerial (databaser, frågeformulär, tilläggsmaterial osv.) och göra det offentligt på ett enkelt sätt.

“Det viktiga i vetenskapen är inte främst att erhålla nya fakta, utan att upptäcka nya sätt att förhålla sig till dem.”

-Sir William Lawrence Bragg-

Forskare som använder en white board.

Hur man förregistrerar för att undvika användning av dåliga forskningsmetoder

Du finner olika mallar för förregistrering bland annat på webbplatsen vi redan nämnt. Vissa kräver mer information än andra. Om vi tar en av de enklare mallarna som kallas AsPredicted som ett exempel, är fälten du måste fylla i:

  • Data: Om du redan samlat in den eller om du kommer att samla in den efter registreringen.
  • Studiens hypotes: Förklara hypotesen du kommer att undersöka.
  • Variabler: Vilka som är studiens variabler och hur man mäter dem.
  • Villkor: Villkoren du kommer att tillskriva deltagarna (till exempel kontrollgrupp och experimentell grupp).
  • Analys: Analysen du kommer att göra när du väl samlat in datan.
  • Observationer: Antalet observationer du kommer att samla in. Med andra ord, antalet deltagare du behöver.

Genom att göra studiens information offentlig är den synlig för alla. Därför minskar möjligheten till användning av dåliga forskningsmetoder. Även om förregistrering gör att det tar längre tid eftersom du måste tänka över vad du ska efterforska, används det av många forskare. Dessutom gör det vetenskapen mer transparent.

Detta kanske intresserar dig
Hur kan man utvärdera en student på rätt sätt?
Utforska Sinnet
Läs det Utforska Sinnet
Hur kan man utvärdera en student på rätt sätt?

Vi utvärderar nuförtiden genom tentor som studenterna är ganska rädda för. Men är dessa tester det bästa sättet att utvärdera en student?



  • Bakker, M., van Dijk, A., & Wicherts, J. M. (2012). The rules of the game called psychological science. Perspectives on Psychological Science, 7(6), 543–554. doi:10.1177/1745691612459060
  • Leif Uri, J. (2017). How to properly preregister a study. Recuperado de http://datacolada.org/64
  • Nosek, B. A., Spies, J. R., & Motyl, M. (2012). Scientific utopia: II. Restructuring incentives and practices to promote truth over publishability. Perspectives on Psychological Science, 7(6), 615–631. doi:10.1177/1745691612459058
  • Willis, G. B., & Moya, M. (2017). A more transparent science: recommendations to increase the informative value of articles submitted to the Revista de Psicología Social / Una ciencia más transparente: recomendaciones para aumentar el valor informativo de los artículos enviados a la Revis. Revista de Psicología Social, 32(3), 447–461. doi:10.1080/02134748.2017.1352140

Innehållet på Utforska Sinnet är endast för informations- och utbildningsändamål. Det ersätter inte diagnos, råd eller behandling av en fackman. I händelse av tvivel är det bäst att konsultera en pålitlig specialist.