Vad innebär syntetiskt tänkande och vad används det till?

Vad innebär syntetiskt tänkande? Hur kan det användas? I den här artikeln förklarar vi konceptet närmare samt tittar på några exempel. Vi kommer också att prata om skillnaderna mellan syntetiskt och analytiskt tänkande.

Vad är egentligen syntetiskt tänkande? Innan vi går in på detaljer måste man komma ihåg att tankarna är en produkt av sinnet. De uppträder på grund av olika processer, och kan ske både rationellt och logiskt eller genom mer abstrakta processer, som genom fantasin.

Den kända amerikanska pedagogen och filosofen John Dewey (1859-1952) definierade för sin del tanken som ett resultat av vad vi redan vet, vårt minne och vad vi uppfattar.

Enligt Dewey, kan vi genom att använda dessa tre aspekter, ge mening till händelser samt skapa och uppfinna idéer. Tankarna uppstår från detta. Men lyckligtvis finns det inte bara ett sätt att tänka på, utan många. Vissa tankeprocesser får oss att reflektera, medan andra får oss att argumentera, analysera, syntetisera, sammanfatta och utforska.

Idag ska vi ta en djupgående titt på ett specifikt sätt att tänka: syntetiskt tänkande. Hur definierar man det? Vad är det till för? Vilka exempel kan illustrera det? Ta reda på det och mer i den här artikeln.

Vad menar vi egentligen med syntetiskt tänkande?

Om vi tittar på ordets etymologi kommer begreppet syntes som vi känner det från latinet. Men tittar vi ännu längre tillbaka kan vi notera att det härstammar från ett grekiskt verb. Denna term uttrycker en helhet tack vare fokus på dess mest intressanta eller enastående delar. Svensk ordbok definierar syntes som en ”förening av olika enheter till en helhet”.

Så nu vet du vad syntes är. Men vad är då syntetiskt tänkande? Det är den typ av tänkande en person använder när den behöver minska dimensionerna på föremål eller processer som den lär sig om, att kondensera dem eller förena dem till en mindre produkt. Denna produkt innehåller de mest framstående delarna av varje avsnitt. På det sättet kan du titta på många olika delar som helhet istället för individuellt, vilket gör det lättare att förenkla saker.

Exempel

Syntetiskt tänkande kan vara ett sätt att studera de olika organen i människokroppen. Till exempel så är de enskilda organen delar av större system (endokrina, matsmältnings-, kardiovaskulära och nervsystemet, bland annat). Samtidigt fungerar dessa system inom ett ännu större system, själva människokroppen. Att tänka på de mindre komponenterna som samverkande inom ett större system är ett sätt att använda syntetiskt tänkande. Du skapar en helhet.

Ett annat exempel där denna typ av tänkande är användbart är för att hjälpa dig att nå slutsatser inom konversationer eller debatter. Det är också det du använder för att sammanfatta en text, en upplevelse, en bok, en film etc.

Relaterat till analytiskt tänkande

Analytiskt tänkande är motsatsen till syntetiskt tänkande. Medan analytiskt tänkande syftar till att bryta ner något i mindre, enskilda delar, grupperar syntetiskt tänkande istället information.

Å andra sidan försöker analytiskt tänkande lösa eller förklara varje del, samt sätta ihop dessa förklaringar för att definiera helheten. Med syntetiskt tänkande händer det motsatta: de mindre delarna samlas för att skapa en meningsfull helhet.

Föreställ dig ett arbetslag på ett sjukhus för att göra det mer visuellt samt bättre förstå dessa begrepp. Om du använde analytiskt tänkande skulle du analysera varje medlem i teamet individuellt (deras bidrag, inriktningar och uppgifter).

Med syntetiskt tänkande tar du dock varje medlem i teamet och förenar dem som en helhet i form av ett team. Med andra ord skulle du fundera över vad teamet kunde åstadkomma tillsammans, vilka fördelarna är, hur de fungerar som helhet osv.

Skapandet av syntetiskt tänkande

Varför nämnde vi då analytiskt tänkande ovan? Det beror på att denna typ av tänkande tillsammans med syntetiskt tänkande skapar det som kallas systemiskt tänkande. För sin del kan systemiskt tänkande hjälpa dig att tolka en helhet som består av olika delar för att fatta beslut.

Du kan också hitta andra definitioner för denna typ av tänkande, som den som föreslagits av Francisco Saez. Saez menar att systemiskt tänkande försöker förstå riktlinjerna som avgör hur olika system beter sig, hur de interagerar och hur de påverkar varandra. Med andra ord är det en typ av tänkande som är mycket långtgående och relaterar skilda saker till varandra.

I den här artikeln har vi tittat på olika typer av tänkande. Men det du kan ta med dig är att varje sätt att tänka kan vara användbart för en eller annan uppgift. Sist och slutligen är dock den viktigaste saken förmågan till kognitiv flexibilitet. Med hjälp av det kan du anpassa vilken typ av tänkande som helst till din uppgift.

Som vi har sett kan du använda syntetiskt tänkande för att gruppera samman eller förena avgörande information. Det är därför det kan vara mycket användbart inom akademiska uppgifter eller när du behöver summera information alternativt uppmärksamma pragmatiska idéer.