Varför bestraffa dig själv?
Att bestraffa dig själv är meningslöst. Det är irrationell vrede mot dig själv, ett sätt att behandla dig själv med förakt varje gång du känner förlägenhet eller brist på kontroll, eller varje gång du känner att du misslyckats eller fått avslag från någon annan. Det är värdelöst och ohälsosamt.
Självbestraffning involverar självskada, att förolämpa sig själv, att isolera sig och att känna sig ovärdig andra personer. Men det fixar ingenting.
Kanske vet du det, men trots det vet du inte hur du ska sluta bestraffa dig själv, hur du ska fly från denna destruktiva cykel av självattacker och rikta dig mot ett mönster av konstruktivt beteende.
Varför är det så svårt att sluta bestraffa sig själv?
Självbestraffning är så ihållande eftersom det är ett försvar mot smärta i livet. Och livet är fullt av smärta.
Vi har alla ett starkt behov att sammankoppla med andra, att bli accepterade, att uppnå framgång och godkännande. Men vi ställs inför en verklighet där personer ibland avfärdar oss, lurar oss och sätter sina egna behov före våra. Personerna vi älskar lider och dör, och våra drömmar blir inte alltid verklighet.
När vi känner denna smärta samlar vi på oss massor av energi eftersom vi är beredda att göra något åt det. Denna energi kan upplevas internt i form av vrede eller ilska. Detta motiverar oss till att finna inre frid eller övervinna smärta; det driver oss att lämna och komma tillbaka till det vi vill eller behöver göra.
När vi dock faller till marken – ignorerade, icke uppskattade – eller attackeras gång på gång i ett försök att uppfylla våra behov, kan behovet för självbestraffning dyka upp. Samma sak kan hända om vi försummar sökande efter frid som ett sätt att övervinna smärtan.
Detta får oss att känna oss osäkra eller värdelösa, och vi tar vreden och ilskan och vänder den mot oss själva. I den stunden börjar vi tro att vi är orsaken till problemen. Skuldkänslorna får oss att känna ett behov av att bestraffa oss själva.
Varför är självbestraffning värdelöst?
Ibland attackerar vi oss själva i tron att smärtan kommer lösa problemet. Men dessa bestraffningar löser ingenting, utan gör dig bara nedslagen och isolerad. Du blir så van vid att attackera dig själv att du börjar känna som det är en permanent del av den du är.
Denna vrede mot dig själv kan konsumera och distrahera dig från att leva i nuet och vara involverad i ditt liv. Dina relationer, dina band med dig själv och andra, kommer fortsätta att bekräfta behovet av att bestraffa dig själv i en kontinuerlig cykel som blir svårare och svårare att stoppa.
Hur kan du frigöra dig själv från självbestraffning?
Till att börja med måste du inse att självbestraffning kan vara djupt ingrott i ditt beteende. Du kan faktiskt känna ett ännu större behov av bestraffning när du upptäcker hur djupt den har penetrerat din smärta. Men detta bör inte stoppa dig. Du måste vara ärlig mot dig själv och låta allt flöda.
Du bör fokusera på din självkänsla. Om du var kapabel att finna självkärlek och acceptans skulle du inte ha kommit till denna punkt, men du måste börja någonstans. Att skapa positiva känslor om dig själv är en väldigt viktig del i att förbättra ditt välmående.
Istället för att bestraffa dig själv måste du få bort din smärta. Du måste finna ett sätt att kanalisera din vrede. Om du inte kan göra det ensam ska du hitta någon som kan stödja och vägleda dig.
Du behöver även uppleva den tröstande känslan av lugn som ett första steg mot att lära dig hur du slappnar av när du känner behovet att vända din vrede mot dig själv.
Avslutningsvis är det viktigt att du lär dig att känna medmänsklighet för andra personens smärta och att värdera mänskliga behov. Bara då kommer du känna medmänsklighet för dig själv och värdera dig själv.
Med tiden kommer du finna att vi har en kapacitet för återhämtning, att hantera smärta i livet och att identifiera och jaga efter det vi vill ha och behöver. Med mod kommer vi frigöra oss från självbestraffning och rikta vår energi ut mot världen.