Akalkyli: oförmågan att förstå siffror

15 augusti, 2019
Akalkyli är oförmågan att utföra enkla matematiska beräkningar. I denna artikel ska vi ta en titt på vad störningen innebär, hur den skiljer sig från dyskalkyli och säga något om aktuella behandlingsalternativ.

Föreställ dig för en stund att du inte förstår enkla siffror och beräkningar, som t.ex. 2 eller 2+2. 1925 beskrev neurologen Salomon Henschen denna matematiska oförmåga: akalkyli.

Det är ett tillstånd som än idag fascinerar den vetenskapliga världen.

Kände du till att ett visst område i din hjärna ansvarar för matematiska beräkningar? Det fungerar lite som en inre räknemaskin. Alltså rör det sig om en störning som har direkt inverkan på den matematiska förmågan.

Hjärnskador ligger bakom störningen; den är inte något man föds med.

Olika typer av akalkyli

Man delar in störningen i två huvudkategorier. Skillnaderna mellan dem beror på de hjärnområden och de förmågor som skadan berör.

I allmänhet har patienter med akalkyli någon form av skada i vänster hjärnhalva, som ansvarar för logiskt resonemang. Klassificeringen avspeglar även i vilken grad skadan påverkar patientens förmågor.

Skolpojke som grubblar över matematiskt problemPrimär akalkyli

Primär akalkyli innebär att matematiksvårigheterna inte kan kopplas till andra störningar. Patienter med denna störning saknar förmågan att förstå siffror eller kombinationer av siffror.

Det huvudsakliga problemet avser att använda räknesätt. Vidare har de drabbade problem med abstrakta frågor, som exempelvis användningen och tolkningen av tecken.

De hjärnskador som orsakar primär akalkyli är oftast lokaliserade i frontalloben i vänster hjärnhalva. Forskarna ser denna lob som hjärnans orkesterledare.

Följaktligen kan förändringar i frontalloben göra att patienter inte har kapacitet att skifta fram och tillbaka mellan olika matematiska begrepp. Det finns två tydliga symtom på primär akalkyli:

  • Anaritmeti: Oförmåga att utföra aritmetiska operationer.
  • Asyntaktik: Bristande beräkningsfärdighet.

Sekundär akalkyli

Detta är en förändring i matematiska förmågor som är förenad med andra neuropsykologiska störningar. Sålunda kan sekundär akalkyli bero på språksvårigheter, spatiala problem eller nedsatt exekutiv funktion.

De olika varianterna indelas i följande kategorier:

  • Sifferafasi. Matematiksvårigheterna beror på språkstörningar. Oförmågan att förstå och kodifiera sifferspråk härrör från oförmågan att använda språket.
  • Sifferalexi. Denna är främst kopplad till svårigheter med att läsa och känna igen numeriska symboler. Patienten kan helt enkelt inte förstå det han läser.
  • Sifferagrafi. Agrafi är en oförmåga att kommunicera och uttrycka sig i skrift. Orsaken är inte en oförmåga att utföra rörelsen på rätt sätt. Istället är förklaringen att den berörda personen inte förstår själva skrivakten på en symbolisk nivå. Därför kan han inte skriva siffror.
  • Frontal akalkyli. Detta är kanske den vanligaste formen av akalkyli och påminner något om koncentrationssvårigheter. Individer med den här typen av akalkyli har tendens att upprepa samma misstag om och om igen. Anledningen är att de inte kan identifiera misstag. Dessutom har de svårt att finna lösningar.
  • Semantisk akalkyli. Människor med den här typen av akalkyli har problem med hantera begrepp som beskriver förhållanden mellan olika ting. Ett bra exempel är oförmågan att se ett samband mellan matematiska problem och de steg man måste ta för att lösa dem.
  • Spatial akalkyli. Detta är ett tillstånd som uppstår på grund av en skada i höger hjärnhalva. Svårigheter att utföra aritmetiska beräkningar är också förenade med problem med spatial bearbetning.

Hur man diagnostiserar primär akalkyli

Det viktigaste är att undersöka om symtomen har muntliga såväl som skriftliga effekter. Patienter med akalkyli har inget begrepp om siffror, men läkare förväxlar ibland symtomen med andra afasistörningar.

Det är viktigt att fastställa orsaken till problemet. Beror det på att individen saknar insikt om olika begrepp eller på att han inte förstår muntliga instruktioner?

Varför har patienter med skador i frontalloben problem med siffror?

Först och främst måste man veta hur man integrerar olika matematiska begrepp för att kunna lösa sifferuppgifter. För att t.ex. lösa ett additionsproblem måste man förstå begreppet addition.

Dessutom kräver de flesta matematiska problem förmågan att tänka abstrakt.

Bristande inhibition vid störningar som beror på skador i frontalloben försvårar denna process, eftersom patienten har svårt att koncentrera sig.

Slutligen inverkar en dålig integrering av bild- och/eller ljudstimuli på den selektiva uppmärksamhet och den stegvisa integrering som numeriska operationer kräver.

Som tidigare nämnts är frontalloben hjärnans orkesterledare. Om den inte fungerar är det svårare för din hjärna att bearbeta den information den behöver för att lösa problem.

Koncentrerad skolpojke med händerna för tinningarnaAkalkyli och andra svårigheter

Personer med afasi kan lida av akalkyli i tillägg till sina språksvårigheter. Patienter med Brocas afasi har t.ex. skador som visar sig i syntaxen som används vid beräkningar.

Personer med sifferalexi har istället svårigheter med att läsa problem.

Ett annat exempel är ren alexi, där problem med verbal och bokstavlig tolkning av skriftspråk visar sig i felaktig tolkning av siffror, storlekar och hierarkier.

Andra sätt att upptäcka störningen

Vid agrafi är akalkylin ibland förenad med en oförmåga att skriva kvantiteter. Alltså avgör typen av agrafi vilken typ av akalkyli det är fråga om.

Patienter med Wernickes afasi gör misstag när de kopierar siffror som läses upp. Patienter som kämpar med sådana hörförståelseproblem har tendens att hitta på nummer och att förvränga deras ordning.

Behandlingsmetoder

Det som man framför allt måste förstå om denna störning är att den skiljer sig helt från dyskalkyli, även om namnen påminner om varandra.

Dyskalkyli är ett utvecklings- och inlärningsproblem som kräver andra behandlingsstrategier.

Neuropsykologer kan diagnostisera detta tillstånd genom att utföra olika tester på patienten. Testerna inbegriper mental aritmetik, skriftlig matematik och successiva operationer.

Man testar även patientens förmåga att tolka matematiska symboler och att rada upp siffror i kolumner.

Behandlingen av primär akalkyli beror på typ och grad av skada. Det går inte att ersätta förlorad nervvävnad, så rehabiliteringen är oftast fokuserad på att lära patienten nya strategier baserade på neuroplasticitet.

Slutligen kan behandling ge patienterna verktyg som hjälper dem att anpassa sig till sin nya situation, även om de aldrig helt återhämtar sig.

Däremot varierar behandlingen av sekundär akalkyli beroende på vilken störning den är kopplad till.

De goda nyheterna är att ny teknologi erbjuder information och tillämpningar som är värdefulla för patienter med detta komplexa tillstånd.