Att vara djärv är att tappa fotfästet (en liten stund)

Att vara djärv är att tappa fotfästet (en liten stund)
Fátima Servián Franco

Skriven och verifierad av psykologen Fátima Servián Franco.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Djärvhet har en viss positiv klang. Att vara djärv är att bli en del av motståndet som skapas av utomordentliga individer. Dessa individer har förmågan att skapa och att ge spelrum till framåtskridande. Att inte vara djärv är å andra sidan som att befinna sig i en ändlös träning inför något som aldrig får sin början.

Att vara djärv innebär att man tappar fotfästet en stund. För detta behöver vi modet att fatta beslutet att skaffa oss det vi vill ha. Vi måste våga även om det innebär stora risker, rädsla och osäkerhet. Om vi däremot inte tar beslutet, riskerar vi att förlora oss själva på grund av att vi inte hittar oss själva. Rädslan finns alltid där för att göra så att saker verkar värre än de faktiskt är. Detta förändrar våra perspektiv.

Allting som vi önskar uppnå finns där ute, för det som finns inuti oss är redan vårt. Vi måste bara ha djärvheten att ta oss utanför vår komfortzon. Det är endast genom att göra detta som vi kan försäkra oss om att vi inte missar några av livets mest spännande äventyr. Alla kan göra det, men inte alla har modet att våga göra det. Vi blir med tiden ett med våra tankar.

Att vara djärv är nyckeln till lycka

I många fall handlar det om att bara våga vara djärv

Rädslan, om du låter den ta över, förvandlar dig till en slav. Den gör det dessutom på ett sådant obemärkt sätt att när du en dag inser det, är det redan för sent. Nyckeln till detta lås är oftast att beväpna oss själva med djärvhet, och till och med fräckhet i visa stunder, samt en tro till oss själva och våra förmågor. Rädsla kan göra att vi börjar tvivla på att vi kan nå nya horisonter, så vi måste vara modiga nog att förlora stranden ur sikte.

Alla har vi, i alla fall någon gång, stått vid ett vägsjäl där vi varit tvungna att välja mellan att vara djärv och riskera allt eller att i stället avvakta och se andra som går förbi oss. Vi har känt rädslan och hoppet inför att börja jobba för att uppnå ett visst mål, att ta oss igenom svårigheter, och att njuta av hela processen dit.

Alla framsteg vi har uppnått kan vi tacka de människor för som varit tillräckligt djärva nog att vara annorlunda. Tänk till exempel på det första ångdrivna fordonet på 1700-talet. Ingen, utom uppfinnaren Nicolas-Joseph Cugnot, trodde på idén som han hade varit djärv nog att våga hitta på. Tänk på alla idéer som vi tyckt varit galna ända tills de blivit till verklighet. Tänk om du hade varit skaparen av någon av dessa.

Om vi håller oss kvar i inledningen av våra liv, får vi knappt någon chans att lära känna det. Robert Lee Frost, en amerikansk poet som anses vara grundaren av den moderna poesin, sa en gång: “Jag kan sammanfatta allting jag lärt mig om livet i tre ord: det är pågående.”

En kvinna som saknar djärvhet

Motivation är när dina drömmar tar på sig arbetskläderna

Fernandez Abascal, psykologilärare och motivationsexpert, menar att motivation är ett bra sätt att förklara varför vi har vissa beteenden men inte andra. Forskare är eniga om att motivation är ett koncept som aktiverar, styr och upprätthåller ett beteende.

De flesta genier, vilka anses vara detta på grund av att de är djärva, betraktar inte nödvändigtvis sig själva som genier, och agerar inte heller utifrån en motivation att andra ska se dem som genier. Snarare agerar de helt enkelt för att de är motiverade att agera. Studier visar att individer som inte når sina mål generellt karaktäriseras av en bristande disciplin och har lätt för att ge upp om sina mål. Det är sant att svårigheter i många fall gör så att man blir försiktigare av sig. Men det är också sant att det i många fall är en brist på tro som är den egentliga svårigheten.

Livet är antingen ett modigt äventyr eller ingenting alls. Trygghet är i huvudsak vidskepelse, det existerar inte i naturen. Motivation, eller bristen på det, ger oss en inblick i vad det är som triggar våra beteenden. Det kan ge oss förklaringar till varför vi agerar på vissa sätt. Att vara djärv är därför att tappa fotfästet en liten stund; det är priset vi måste betala. Den nya balansen vi uppnår är mer solid och, framför allt, mer spännande. Detta innebär att vi alla, djupt inuti oss, har ett mål: att se till att det händer.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.