Öga mot öga: avstånd i verbal kommunikation

Gester är en form av tyst kommunikation som kompletterar ord. Psykologen i denna artikel, Marcelo R. Ceberio, diskuterar detta och dess koppling till olika former av avstånd i verbal kommunikation.
Öga mot öga: avstånd i verbal kommunikation

Senaste uppdateringen: 02 februari, 2020

Vilken roll spelar avstånd i verbal kommunikation och hur relaterar de till gester och kroppsspråk? Det ska vi tala om idag.

Även om teknologin begränsar mängden dialoger öga mot öga, är det fortfarande viktigt att etablera goda kommunikationsformer. Detta eftersom gesternas språk är en bra och tyst kommunikatör.

De kan faktiskt säga mycket om man läser mellan raderna, och framförallt komplettera vad du säger med dina ord.

Icke-verbal kommunikation är avgörande i förmedlingen av rett budskap, men vad är det optimala avståndet för att etablera effektiv kommunikation?

Öga mot öga – ett universum av gester

Gesternas och rörelsernas universum är en del av den icke-verbala kommunikationen. Det innebär att gester är grundenheten för denna typ av språk. Den vanligaste gemensamma termen för att definiera dem är kroppsspråk.

Detta eftersom människor använder det för att kommunicera med andra individer i omgivningen.

Gester är uttryckliga rörelser med psykiskt innehåll; de är alltså muskulära rörelser som söker utlopp, vilket de får vare sig det är frivilliga och i linje med intentioner eller ofrivilliga produkter av en omedveten dynamik.

Gester i kommunikationen

En gest har generellt sett en komplexitet som omöjliggör pricksäker mätning. Synergin hos nästan osynliga mikrorörelser gör det extremt svårt att göra en omfattande och komplett avbildning av gesternas universum.

Gester öga mot öga

Gester i mänskliga interaktioner är symboliska rörelser som uttrycker och demonstrerar något som ska tydas.

Varje samtalspartner kan koda gesterna från den andra i enlighet med sina egna övertygelser, värderingar, personliga betydelser, kunskap om den andra och sammanhanget.

Men gesterna som äger rum i ansiktet, bålen och extremiteterna, användningen av utrymmet och handlingarna med vilka ens kropp rör sig gör det paraverbala språket till ett spontant inslag i överföringen av budskap.

Detta är en marginaliserad resurs som förpassas till bakgrunden när verbalt språk äger rum.

Många generationer av lyssnare lyssnar inte bara, utan observerar även samtalspartnern under tiden. Det finns ett behov av att se personen tala, men vi är sällan medvetna om det.

Folk är alltså inte införstådda med att de måste kommunicera öga mot öga. Detta eftersom de måste förstå budskapet i alla dess dimensioner. Vanligtvis säger folk “jag hör dig” när de kommunicerar, inte “jag ser dig”.

Avstånd i verbal kommunikation

Gesterna, uttrycken och röstlägena kommer tillsammans med tonfall, rytm och rörelser att utvecklas inom ett begränsat utrymme mellan kommunikatörerna. Detta utrymme är det optimala avståndet för att etablera kommunikation.

Hall (1966) talade om hanteringen av detta utrymme och även dess rörelse i förhållande till närhet och relationsmässigt avstånd. Hans klassificerade det som fyra typer av avstånd:

  • Intimt avstånd: detta antyder ett avstånd av känslomässig närhet. Det är avståndet mellan personer som är romantiskt involverade. Vidare är det en del av fadern som stryker sin sons hår; det är även närvarande i relationen mellan mor och dotter. Det är ett tillvägagångssätt som tillåter samtalspartners att komma samman. I viss utsträckning finns det ett brott mot gränserna för det personliga reviret. Detta utrymme bjuder in dem att uttrycka sig känslomässigt, såsom genom att krama eller smeka den andra personens kropp.
  • Personligt avstånd: detta är ett avstånd av närhet, men ett där samtalspartnerna behåller sina personliga gränser. Dessa är tydligt definierade, och därmed är detta avståndet hos mellanpersonliga relationer, ömsesidigt överenskomna mellan vänner, familjemedlemmar eller arbetskamrater. Det är även avståndet mellan två personer som har ett gemensamt mål eller intresse.
  • Socialt avstånd: det finns ingen fysisk kontakt i detta avstånd. Blicken råkar vara den enda kopplingen som upprätthålls. Det är inte en opersonlig relation, men det finns ett beskyddande utrymme och även ett avstånd från eventuella invasioner eller störningar från samtalspartnern. Det är även det optimala avståndet i situationer med förhandlingar eller försäljning. Generellt finns det skrivbord, bord eller andra föremål som påtvingar avstånd mellan kommunikatörerna. I traditionella psykiatriska konsultationer markeras det klassiska avståndet till terapeuten med ett skrivbord eller en vit rock.
  • Allmänt avstånd: detta är avståndet för formella interaktioner. Det finns ingen intimitet och ingen personlig koppling. Det finns ingen direkt relation över huvud taget. Detta är det typiska avståndet till en föreläsare eller professor.

Om detta avstånd i verbal kommunikation

I de tre sista typerna av avstånd som nämns ovan kan längden på utrymmet mellan parterna vara från 60 cm till 80 cm.

Därmed uttrycker arkitektur livsstilar och mänskliga interaktioner på ett visst sätt. Det finns mycket i designen av ett hus som speglar de specifika kraven hos familjen ifråga.

Trots att vi lever i en tid av opersonliga relationer så har det skett en minskning i de personliga, sociala och allmänna avstånden.

Under de första decennierna av det förra seklet etablerades ett formellt avstånd, trots att de hade närmare interaktioner med och mer kunskap om sina grannar, vänner och familj.

Fysisk kontakt var till exempel inte acceptabelt och folk väntade sig att behandlas formellt. Det relationsmässiga avståndet var avsevärt större på den tiden än idag.

Relationsmässigt avstånd

Detta avstånd beror på det sociokulturella sammanhanget. Varje kultur påtvingar det specifika avståndet mellan kommunikatörer. Vissa omständigheter har ett närmre socialt avstånd, likvärdigt med det intima avståndet i andra kulturer.

Detta leder ofta till missförstånd mellan personer som tillhör antagonistiska sammanhang på den relationsmässiga nivån, och än mer så när det enda sättet att betona något verbalt är med fysisk kontakt.

Vänner diskuterar på fik

Öga mot öga – exempel på relationsmässigt avstånd och sociokulturellt sammanhang

Detta exempel från Paul Watzlawick från 1976 visar dessa skillnader. Det handlar om en serie forskare som utforskade ett fenomen vid Rio de Janeiros flygplats. Flygplatsen har en terrass med lågt räcke där många ramlat under årens lopp.

Dessa olyckor drabbade bara utlänningar och i huvudsak européer. Denna terrass var en mötesplats för mottaganden och farväl.

Vad forskarna fann var att när brasilianare talade med européer så började de sistnämnda dra sig tillbaka. Detta eftersom de försökte skapa ett lämpligt avstånd i interaktionen.

Det brasilianska personliga utrymmet är nämligen väldigt litet, ungefär jämförbart med européernas intima utrymme.

Där européerna backade för att utöka avståndet svarade brasilianarna genom att följa med, varpå européerna föll över räcket.

Slutsats om avstånd i verbal kommunikation

Gester är svåra att bemästra. Vissa personer är medvetet förmögna att förmedla vad de vill uttrycka via verbalt språk, men kan omöjligen göra det med gester.

Därför måste man vara medveten om metakommunikation och föredragna avstånd, speciellt när det finns tvivel angående betydelsen du ger andras gester. Det kommer hjälpa dig att bli en bättre kommunikatör.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.