Dina begränsningar finns bara i ditt sinne

· 6 december, 2016

De begränsningar vi tillskriver oss själva finns egentligen inte. De är uppfattningar som vi har anammat under livet sedan vi var små. De är barriärer som har blivit byggda baserat på vad vi lärt oss från våra föräldrar och lärare. De är inte nödvändigtvis begränsningar som vi har nått fram till själva.

För att börja komma över de begränsningar som vi placerar på oss själva är det viktigt att vi förstår i sinne och hjärta att detta är något vi själva har antagit. Det finns vissa discipliner, såsom coaching och NLP (neurolingvistisk programmering), som kan hjälpa oss att komma över våra begränsningar.

”Alla barn är födda som artister. Utmaningen är att få dem att fortsätta vara detta då de växer upp.”

-Pablo Picasso-

Hur och när våra begränsningar skapas

Vi föds alla med ett set av gener som låter oss göra vissa saker bättre än andra. Men det betyder inte att vi måste ge upp alla de saker som vi inte gör bra. Vi kan därför säga att genetik faktiskt är ursprunget till våra begränsningar.

Den miljö som vi lever i, vår familj, våra vänner och vår utbildning är alla viktiga faktorer när det kommer till att skapa många av våra begränsningar. Alla dessa faktorer påverkar också det sätt som vi upptäcker våra egna talanger på och hur vi upplever de aktiviteter som vi har en passion för.

Bur
Barn har inte några begränsningar när de vill prova saker. Anledningen till detta är att de tror att de kan göra allt. Ken Robinson, en brittisk författare, menar att när vi växer upp så förbereder utbildningssystemet oss för den ”verkliga världen”. Men vad är den verkliga världen? Den är såklart inte likadan som den var för några år sedan.

Vi lever i ett samhälle som är helt annorlunda jämfört mot förr, men med ett utbildningssystem som är likadant som förr. Tack vare den statiska naturen hos utbildningssystemet så är det som lärs ut i skolorna en av de faktorer som sätter mentala gränser på det som vi sedan internaliserar.

”Varje barn är en artist, för varje barn tror blint på sin egen förmåga. Anledningen är att barn inte är rädda för att ha fel, för att göra misstag. Tills samhället visar dem, lite i taget, att fel existerar och att de är belagda med skam.”

-Ken Robinson-

Att komma över sina begränsningar

Barn är inte rädda för att experimentera, för att tänka annorlunda. Det är därför viktigt att återta den där kreativiteten och lära sig, på nytt, hur man tänker som ett barn. Det är viktigt att frigöra sig från begränsningar och göra sådant som man har en passion för. Så vad bör man lära sig om man vill eliminera sina begränsningar?

Att återta en fantastisk förmåga att lära sig

Barn har en stor nyfikenhet för allt runt omkring dem. De tittar på allt, de rör allt, de utforskar allt. De slutar aldrig att vara intresserade av olika saker. Tack vare den nyfikenheten så har de en stor förmåga att lära sig.

Att övervinna rädslan för att ha fel

Barn är inte rädda för att göra fel. Detta är en rädsla som vi anammar lite i taget när vi växer upp och internaliserar idén att ett misstag är något dåligt. Det är också viktigt att lära sig och förstå att ett misstag kan vara en väldigt värdefull erfarenhet, och kan även vara en framgång i sig. 

Att göra allt med passion

Att utveckla de saker som vi känner oss passionerade över och ha hopp när det kommer till sakerna vi gör, kommer att påverka de resultat som vi får. Om vi inte är passionerade över det jobb som vi har nu så är det dags att byta. Det kanske är dags att vara ärlig när det kommer till de saker som vi verkligen tycker om och arbeta med att utveckla detta.

Att leka

Barn

Barn kan lära sig att leka med allt. Från en enkel papplåda till en fräck radiostyrd bil, och de slutar inte utforska nya saker. Men vuxna har förlorat förmågan att leka för att lära sig. Vi säger alltid saker till oss själva som ”jag kan inte”, ”jag klarar inte av detta” etc. vilket hela tiden förstärker våra egenskapade begränsningar.

”Oavsett hur många gånger du har fel eller hur lång tid det tar för dig att nå fram till något så är du ändå före alla som aldrig ens försöker.”

-Anthony Robbins-