Det är dags att släppa ut känslorna du tystat

Ibland vill du springa runt som en varg och bestiga det högsta berget för att yla. Du vill släppa ut känslorna du tystat med ett vrål, alla saker du gömt inom dig och aldrig sagt. När du gör det kommer all obeslutsamhet, falska ansikten utåt och rädslor om vad andra ska säga inte bli något mer än irriterande dimma att driva åt sidan.

Vi lever i en kultur som motsätter sig känslor och att släppa ut dem. Så pass att när barn når fem års ålder, har de redan börjat utveckla vissa mekanismer för undertryckning: de håller inne sina tårar, vaktar sina tungor och sänker sina blickar för att leva upp till vuxenvärldens budord: “gråt inte, tala inte, uttryck dig inte”.

Varför är det så viktigt att kunna släppa ut känslorna?

Det finns många konsekvenser av att bli en del av kulturen som förespråkar instängda känslor från ung ålder. Du växer inte bara upp till att bli en slav under tystnad. Faktum är att barn som tränas att inte släppa ut känslorna ofta tenderar att finna utlopp på andra sätt. Aggression, ilska och trotsighet uppstår ofta ur dessa kanaler.

Sigmund Freud sade att sinnet är som ett isberg – endast en sjundedel visar sig ovanför ytan, medan resten ligger under vattnet och innehåller allt som förblivit osagt, allt som undertryckts och alla ord du valde att inte yttra på grund av rädsla för konsekvenserna i den komplicerade allmänna sfären.

Att gå på lina

När folk du känner har frågat “Är allt okej? Du verkar vara i obalans”, har du förmodligen svarat med ett framtvingat “Nej nej, jag är okej, allt är bra” vid fler än ett tillfälle. När vi säger sådana saker dömer vi oss själva till att dra oss tillbaka genom att använda en formalitet som alla använder: falska ansikten utåt. För ingen bryr sig om att våra brustna delar hänger kvar i en tråd. Vi tror nämligen att känslomässig smärta endast hör hemma i vårt privatliv.

Men det verkliga problemet uppstår ur vår egen oförmåga att ventilera framför människor vi inte står väldigt nära. Vi gör det inte eftersom vi tror att uppvisning av smärta, irritation eller oro betyder att vi tappat kontrollen över oss själva.

På ett sätt kan det att vara öppna med vårt missnöje över en specifik händelse till våra partners eller familjer leda till en form av ömsesidigt beroende. Alltså att vi känner oss mer ansvariga för hur de kommer reagera på våra omständigheter.

Att värdera deras reaktioner mer än själva problemet får oss att lämna saker som de är. Vi håller tyst under så lång tid att vi härdar ut lite mer lidande. Vi normaliserar lidandet, likt någon som bara tar smärtstillande för ett allvarligt sår eller som erbjuder vatten till någon som drunknar.

Detta är inte rätt sätt att behandla det på. Ingen kan gå på en ändlös lina, för förr eller senare kommer linan brista och få dem att falla. Ju högre upp du klättrar på detta sätt, desto hårdare kommer du falla när du ramlar.

Du förtjänar att vara fri

Detta är ett intressant faktum som är värt att komma ihåg: när något gör dig upprörd, sårar dig eller stör dig, såsom med en hård förolämpning, krävs det bara 100 millisekunder för hjärnan att reagera känslomässigt. På bara 600 millisekunder registreras sedan denna känsla i cerebrala cortex.

När du säger saker som “vad han sade påverkar mig inte, jag ska agera som om jag inte bryr mig”, till dig själv, är det redan för sent, för dina hjärnmekanismer har redan kodat den känslomässiga smällen. Om du försöker registrera den på ett annorlunda sätt så lurar du bara dig själv. Du slösar energi och resurser du kunde investera i andra strategier.

Vi har under lång tid blivit lärda att det är dåligt att visa våra sanna känslor. Att personer som säger sanningen är aggressiva och att det alltid är bättre att använda subtila lögner innan du säger den bittra sanningen högt. Men det är inte sant. Du kan vara bestämd utan att vara aggressiv. Och det skulle vara en bra start att utmana den traditionella uppfattningen att känslor är motsatsen till resonlighet, för det är inte heller sant.

Att släppa ut känslorna och vara bestämd

Att låta dig själv uppleva dina känslor fullt ut kommer hjälpa dig att förstå dina behov. Det belyser tankeutrymmen som vi ofta fyller med falska idéer, såsom “om jag härdar ut lite mer, kommer saker och ting bli bättre”, “jag bryr mig inte om vad de säger, bättre att bara agera som om inget hänt”. Att fullt ut förstå, lyssna på och uppleva dina känslor är ett vitalt behov som du måste utöva varje dag.

Vi bör utöva bestämdhetens konst – det hälsosamma utövandet av att släppa ut känslorna och säga vad vi känner och förtjänar. Vi bör yla mot månen, vråla åt natten och dagen om vilka vi är, vad vi behöver och vad vi är värda. Nu får det vara nog med att prioritera andra personers känslor över våra egna hela tiden. Det är dags att leva utan rädsla.