Effekter av Dementia pugilistica, eller boxardemens

30 december, 2019
Visste du att det finns en typ av demens som är associerad med sport. Fortsätt läsa för att få reda på mer.

Dementia Pugilistica, eller boxardemens, är en neurodegenerativ sjukdom som har fått mycket uppmärksamhet på senare år eftersom forskarna upptäckt mer om konsekvenserna av vissa sporter.

Ordet ”boxardemens” ger dig en uppfattning om vad det rör sig om. Upprepade slag mot huvudet under en boxningskarriär orsakar ofta denna typ av demens.

Det kan vara svårt att räkna ut exakt hur många gånger en kampsportare får ta emot slag under karriären, men det är inte svårt att föreställa sig att dessa upprepade slag får konsekvenser.

Multi-trauman och upprepade hjärnskakningar leder till kortikal atrofi i hjärnan, vilket ger upphov till demens.

Is som formar ett huvud.

Generella egenskaper hos Dementia pugilistica eller boxardemens

1928 var patologen och medicinforskaren Harrison Martland den förste att beskriva klinisk boxardemens.

Idag kategoriserar forskarna det som en variant av kronisk traumatisk encefalopati. I de inledande skedena förekommer dock ingen skillnad mellan de två.

Forskarna upptäckte skillnaden då de upptäckte att de bara såg tecken på åkomman inom vissa grupper.

En tyst sjukdom

Boxningens popularitet under början på 1900-talet inspirerade många att involvera sig i sporten. I början märkte man inte av konsekvenserna. Under årens lopp ökade dock antalet personer som fick symptom.

De vanligaste symptomen var apati, psykotiska drag, försämrad koordination och minskad intellektuell förmåga.

Utveckling av Dementia pugilistica eller boxardemens

Kortikal atrofi av hjärnan leder till en generell minskning av dess storlek. Metabolismen kommer också bli långsammare.

Kortikal atrofi påverkar generellt alla hjärnstrukturer, vilket har en negativ påverkan på den generella funktionaliteten.

Denna sjukdom är progressiv och symptomen kan variera:

  • Tidigt stadie. Patienten upplever de första symptomen på kognitiv begränsning p.g.a. multi-trauman mot huvudet. Det finns inte något fastställt ”startdatum” för sjukdomen, men den tenderar att vara latent under de första åren.
  • Avancerat stadie. Experterna tror att det avancerade stadiet börjar 12-16 år efter att patienten har börjat med sporten. Vid detta lag är symptomen uppenbara, men de kan ännu inte kategoriseras som demens.
  • Demens. Symptomen är etablerade och påverkar alla aspekter av patientens funktionalitet. Brist på mentala aspekter som minne och logisk förmåga samt beteendepåverkan.

Främsta symptom

De främsta symptomen på Dementia pugilistica eller boxardemens kan variera, och det är därför lätt att man blandar ihop tillståndet med andra neurodegenerativa sjukdomar.

Det finns dock vissa symptom som blir mer uppenbara med över tid:

  • Generell apati. Brist på emotionella uttryck, samt en försämrad kommunikationsförmåga.
  • Aggressivitet. Fysisk och verbal aggression, patienten blir impulsiv och irriterad.
  • Depression. Symptomens progressiva natur tenderar att leda till motivationsbrist, isolering och förtvivlan.
  • Minnet. Patienterna har problem med dagliga sysslor. Minnesförändringarna gör att patienten har svårigheter med att koncentrera sig.
  • Motoriska problem. Patienterna kan till en början verka klumpiga, men över tid så blir de långsamma, stela och får svårigheter med koordinationen.

Primära riskfaktorer för Dementia pugilistica eller boxardemens

Den främsta riskfaktorn för att utveckla denna typ av demens är att man deltar i kontaktsporter. Trots dess namn så är det inte bara boxning som orsakar detta. Det finns även andra sporter som riskerar atleternas hälsa:

  • Amerikansk fotboll
  • Kickboxning
  • Kontaktsporter
  • Racingsporter

Andra riskfaktorer inkluderar:

Diagnos

Dementia Pugilistica eller boxardemens involverar inte en specifik hjärnskada. Den är därför svår att göra en diagnos på.

En neurolog och en neuropsykolog utvärderar vanligtvis patientens beteendeproblem och motoriska problem.

Läkarna använder dessutom neurobilder (som exempelvis CT-skanningar) för att reda ut hur stor hjärnskadan är.

Boxare under match.

Behandling

Den främsta behandlingen innebär att man undviker riskfaktorer. Om du praktiserar någon av de sporter vi har nämnt ovan så bör du se till att du skyddar dig själv och är försiktig.

Om en patient redan har symptom så finns det två vanliga tillvägagångssätt:

  • Medicinering. Behandling med läkemedel för att ta hand om specifika symptom.
  • Rehabilitering. Patienten bör påbörja behandlingen så snart som möjligt för att dra nytta av hjärnans plasticitet. Terapeuten fokuserar vanligtvis på att lära patienten sätt att kompensera för bristen på motoriska förmågor. Målet är att de ska fortsätta att fungera så normalt som möjligt.

Vissa saker att tänka på

Dementia pugilistica eller boxardemens är ett väldigt tydligt tecken på vad som händer när du inte tar hand om din hjärna. Förändringarna visar sig i det långa loppet, men orsakerna kan förekomma tidigt i livet.

Avsaknaden av omedelbara konsekvenser gör att det blir svårt att vara fullt medveten om skadan. All typ av aktivitet som försämrar nervsystemet kommer dock över tid att ha en allvarlig påverkan på kroppen.

Det är väldigt viktigt att man äter bra för att undvika demens.

Det är dessutom viktigt att man är medveten om att det inte är alla populära sporter som är hälsosamma, speciellt om man inte vidtar försiktighetsåtgärder redan från början.

Många av de atleter som har sysslat med amerikansk fotboll har fått hjärnskador. Deras karriärer kommer ha en negativ påverkan på dem under resten av deras liv.

Tack vare nya studier och ökad medvetenhet rörande riskerna så har de atletiska samfunden börjat vidta åtgärder för att kompensera tidigare spelare och för att investera mer pengar i forskning.

  • Álvarez Cambras, Rodrigo. Lesiones Traumáticas del Deporte. Revisión de los casos tratados en el Dpto. de Traumatología del Deporte del Hospital Ortopédico “Frank País”. 1er Congreso Internacional de Medicina del Deporte.
  • Álvarez Cambras, Rodrigo y col (1977) Síndrome de impactación del carpo (técnica quirúrgica del autor), Revista Cubana de cirugía, 16 (6): 583-99.