Den kognitiva reserven: ett steg i hjärnans evolution

5 februari, 2019

Den kognitiva reserven är ett koncept som har uppstått inom neuropsykologin, och det refererar till hur hjärnans strukturer hanterar en förlust av sina förmågor eller hur den klarar av andra negativa förändringar. Med andra ord är den kognitiva reserven hjärnans förmåga att reagera vid sjukdom, ålderdom eller nedbrytning av hjärnan. Denna förmåga gör att hjärnan till viss del kan kompensera för skador.

En hög kognitiv reserv kan ibland göra så att hjärnan fungerar normalt efter en sjukdom. Den håller även hjärnan fullt aktiv, även då den naturligt bryts ner p.g.a. ålderdom. Som du kan se är det en väldigt viktig förmåga som man bör vårda och bibehålla.

”Så länge som vår hjärna är ett mysterium så kommer universum, som är en reflektion av hjärnans struktur, också att vara ett mysterium.”
-Santigo Ramon y Cajal-

Den kognitiva reserven och dess ursprung

Den kognitiva reserven börjar formas då hjärnan utvecklas i livmodern. Det är känt att de första erfarenheterna i en persons liv är avgörande. De kommer till stor del att avgöra hur intelligensen kommer utvecklas.

Den kognitiva reserven i hjärnan.

Det tros att genetiska faktorer påverkar skapandet av den kognitiva reserven, men det är inte hela sanningen. Det finns sätt som man kan stimulera hjärnan till att öka denna kapacitet under hela livet. Faktum är att den även kan ökas efter att hjärnskadan har skett.

Intellektuella aktiviteter och träning har visat sig ha en positiv påverkan på den kognitiva reserven. Läsning, mentala spel, att lära sig ett språk, dans, sport och intellektuellt stimulerande aktiviteter kan vara speciellt hjälpsamma.

Blommor som växer på hjärna.

Att stimulera den kognitiva reserven

Då du har en bra kognitiv reserv så kommer hjärnan kunna skapa nya anslutningar mellan nervcellerna och byta ut de som har blivit skadade. Denna process är mycket enklare för de som tidigare har utfört någon av dessa aktiviteter, eller där personen tidigare kunnat kännetecknas av något av följande:

  • En högre kulturell nivå. Med kulturell nivå menar vi studier, läsning och intellektuella aktiviteter. En högre nivå skyddar hjärnan från viss kognitiv nedbrytning, som exempelvis den som uppstår vid hög ålder.
  • Sociala relationer. Vetenskapen har bevisat att de personer som har stöd från en bra social cirkel och som frekvent interagerar med dem löper 38% mindre risk för att drabbas av demens.
  • Fysisk träning. Detta främjar blodcirkulation i hjärnan och skyddar den från oxidativ stress och andra åldersrelaterade nedbrytningsfaktorer.
  • Mental träning. En faktor som ökar den kognitiva reserven. Den inkludera aktiviteter som att spela ett musikinstrument, praktisera intellektuella hobbies, etc.

En hälsosam kost hjälper också med att bibehålla en stark hjärna. Rökning, alkohol och psykoaktiva substanser bör undvikas.

Ett överraskande experiment

David Snowdon, neurologiprofessor vid University of Kentucky utförde en imponerande studie under 1986 där han inkluderade 678 katolska nunnor från USA. Det var en väldigt homogen grupp: de åt samma mat, levde i samma miljö och utförde liknande aktiviteter.

Han övervakade deras kognitiva reserver under 17 år. Under denna period blev de regelbundet testade och det samlades in data rörande genetik, intellekt och psykologi. Alla gick med på att deras hjärnor skulle studeras efter döden för att komplettera informationen från experimentet.

Nunnor som sitter tillsammans.

Syster Bernadettes fall var det mest intressanta. Hon dog vid 85 års ålder och forskarna studerade hennes hjärna efter hennes död. Det upptäcktes att hon led av Alzheimers men att hon inte uppvisade några symptom då hon var i livet. Forskarna slog fast att hennes kognitiva reserv kompenserade för de fysiologiska skillnaderna.

Forskarna upptäckte också ett annat intressant faktum. De nunnor som hade ett större ordförråd uppvisade under årens lopp mindre kognitiv nedgång. Ordförrådet i sin tur kom från faktumet att de hade läst mycket under barndomen.

Detta experiment är ett av de främsta bevisen för att intellektuell, social och fysisk träning försenar den naturliga försämringen av våra kognitiva funktioner.

  • M. Tucker, A., & Stern, Y. (2011). Cognitive Reserve in Aging. Current Alzheimer Research. http://doi.org/10.2174/156720511795745320
  • Stern, Y. (2002). What is cognitive reserve? Theory and research application of the reserve concept. Journal of the International Neuropsychological Society. http://doi.org/10.1017/S1355617702813248