Den kognitiva reserven: ett steg i hjärnans evolution

Den kognitiva reserven: ett steg i hjärnans evolution
Sergio De Dios González

Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González.

Skriven av Edith Sánchez

Senaste uppdateringen: 03 januari, 2023

Den kognitiva reserven är ett koncept som har uppstått inom neuropsykologin, och det refererar till hur hjärnans strukturer hanterar en förlust av sina förmågor eller hur den klarar av andra negativa förändringar. Med andra ord är den kognitiva reserven hjärnans förmåga att reagera vid sjukdom, ålderdom eller nedbrytning av hjärnan. Denna förmåga gör att hjärnan till viss del kan kompensera för skador.

En hög kognitiv reserv kan ibland göra så att hjärnan fungerar normalt efter en sjukdom. Den håller även hjärnan fullt aktiv, även då den naturligt bryts ner på grund av ålderdom. Som du kan se är det en väldigt viktig förmåga som man bör vårda och bibehålla.

“Så länge som vår hjärna är ett mysterium så kommer universum, som är en reflektion av hjärnans struktur, också att vara ett mysterium.”

-Santigo Ramon y Cajal-

Den kognitiva reserven och dess ursprung

Den kognitiva reserven börjar formas när hjärnan utvecklas i livmodern. Det är känt att de första erfarenheterna i en persons liv är avgörande. De kommer till stor del att avgöra hur intelligensen kommer utvecklas.

Den kognitiva reserven i hjärnan.

Man tror att genetiska faktorer påverkar skapandet av den kognitiva reserven, men det är inte hela sanningen. Det finns sätt att stimulera hjärnan till att öka denna kapacitet under hela livet. Faktum är att den även kan ökas efter att hjärnskadan har skett.

Intellektuella aktiviteter och träning har visat sig ha en positiv påverkan på den kognitiva reserven. Läsning, mentala spel, att lära sig ett språk, dans, sport och intellektuellt stimulerande aktiviteter kan vara speciellt hjälpsamma.

Blommor som växer på hjärna som symbol för den kognitiva reserven.

Att stimulera den kognitiva reserven

När du har en bra kognitiv reserv så kommer hjärnan kunna skapa nya anslutningar mellan nervcellerna och byta ut de som har blivit skadade. Denna process är mycket enklare för de som tidigare har utfört någon av dessa aktiviteter, eller där personen tidigare kunnat kännetecknas av något av följande:

  • En högre kulturell nivå. Med kulturell nivå menar vi studier, läsning och intellektuella aktiviteter. En högre nivå skyddar hjärnan från viss kognitiv nedbrytning, som exempelvis den som uppstår vid hög ålder.
  • Sociala relationer. Vetenskapen har bevisat att de personer som har stöd från en bra social krets och som frekvent interagerar med dessa personer löper 38% mindre risk för att utveckla demens.
  • Fysisk träning. Detta främjar blodcirkulation i hjärnan och skyddar den från oxidativ stress och andra åldersrelaterade nedbrytningsfaktorer.
  • Mental träning. En faktor som ökar den kognitiva reserven. Den inkluderar aktiviteter som att spela ett musikinstrument, praktisera intellektuella hobbyer etc.

En hälsosam kost hjälper oss också att bibehålla en stark hjärna. Vi bör undvika tobak, alkohol och psykoaktiva substanser.

Ett överraskande experiment

David Snowdon, neurologiprofessor vid University of Kentucky utförde en imponerande studie under 1986 där han inkluderade 678 katolska nunnor från USA. Det var en väldigt homogen grupp: de åt samma mat, levde i samma miljö och utförde liknande aktiviteter.

Han övervakade deras kognitiva reserver under 17 år. Under denna period blev de regelbundet testade och man samlade in data rörande genetik, intellekt och psykologi. Alla gick med på att deras hjärnor skulle studeras efter döden för att komplettera informationen från experimentet.

Nunnor som sitter tillsammans.

Syster Bernadettes fall var det mest intressanta. Hon dog vid 85 års ålder och forskarna studerade hennes hjärna efter hennes död. Man upptäckte att hon led av Alzheimers men att hon inte uppvisade några symptom när hon var i livet. Forskarna slog fast att hennes kognitiva reserv kompenserade för de fysiologiska skillnaderna.

Forskarna upptäckte också ett annat intressant faktum. De nunnor som hade ett större ordförråd uppvisade under årens lopp mindre kognitiv nedgång. Ordförrådet i sin tur kom från faktumet att de hade läst mycket under barndomen.

Detta experiment är ett av de främsta bevisen för att intellektuell, social och fysisk träning försenar den naturliga försämringen av våra kognitiva funktioner.

Detta kanske intresserar dig
Musik kan förändra strukturen i hjärnan
Utforska Sinnet
Läs det Utforska Sinnet
Musik kan förändra strukturen i hjärnan

Studier har visat att vissa sånger och melodier kan förbättra minnet hos patienter med Alzheimers och demens. Musik kan förändra strukturen i hjärn...




Innehållet på Utforska Sinnet är endast för informations- och utbildningsändamål. Det ersätter inte diagnos, råd eller behandling av en fackman. I händelse av tvivel är det bäst att konsultera en pålitlig specialist.