Fixering och regression inom mental hälsa

I en vanlig tillväxtprocess så finns det stunder med utveckling, stillhet och regression. Vad gör detta med vårt psyke?
Fixering och regression inom mental hälsa
Sergio De Dios González

Skriven och verifierad av psykologen Sergio De Dios González.

Senaste uppdateringen: 30 juli, 2019

Fixering och regression kan uppstå ur din relation med din omgivning. Under normala förhållanden så går levande varelser igenom en evolutionär process tills personen mognar.

Denna utveckling är dock inte helt linjär. Detta innebär att det förekommer perioder av utveckling, stillastående och regression även under en normal utvecklingsprocess.

Ordet “fixering” är en referens till något som bibehålls och inte vill förändras; det är ett stopp i den evolutionära processen. Med andra ord är det då en person varken rör sig framåt eller bakåt.

Det innebär inte att utvecklingsprocessen stagnerar, men att det förekommer ett motstånd.

Regression har att göra med att återvända till något. Du befinner dig exempelvis i ett mer avancerat livsskede men du kan när som helst och utav vilken anledning som helst återgå.

Varför upplever man fixering och regression? Vad gör detta med vårt psyke?

“Man svarar inte alltid på chocker med regression. Ibland växer man upp snabbt då man bemöts av en kris.”
-Naomi Klein-

Kvinna i sängen.

Libido som evolutionsfaktor

Fixering och regression är nära relaterade till konceptet libido. Inom psykoanalysen är libido en psykisk energi som fokuserar sig på lust och nöje.

Det finns en önskan som får personen att uppsöka tillfredsställelse. Denna önskan eller impuls kan orsakas av många saker. Det beror på varje persons evolutionära process.

Libido är en instinktiv impuls. Enligt Freud utvecklas libidon i flera stadier. I vart och ett av dessa stadier är tillfredsställelsen fixerad på specifika områden i kroppen och relaterade handlingar.

  • Orala stadiet. Förnöjelsen är främst relaterad till munnen. Amningen har en nära relation.
  • Det anala stadiet. I det här fallet är välbehagskänslan lokaliserad till analområdet. Den största tillfredsställelsen är att hålla och trycka. Den är associerad med att ge eller förneka något.
  • Det falliska stadiet. Förnöjelsen kommer via genitalierna, främst via onani.
  • Latensstadiet. Libidon förminskas.
  • Det genitala stadiet. Den sexuella lusten intensifieras då personen går från puberteten till vuxenlivet. Förnöjelsen fås via sexuella samlag.
Fixering och regression i samband med ens mentala hälsa.

Fixering och regression

Enligt psykoanalysen är fixeringen en referens till ihärdigheten hos ett av de stadier som är involverade i libidons utveckling.

En person kan också fastna i det orala eller anala stadiet. Personen kommer då endast uppvisa karaktärsdrag rörande det fixerade stadiet, och inte det andra.

Regression innebär å andra sidan att man går tillbaka några stadier. Det är väldigt vanligt hos förstfödda när syskonen kommer. De kommer antagligen vilja amma igen och kissar på sig för att få vårdnadshavarens uppmärksamhet.

Vuxna kan drabbas av regression. En rökare eller en person som dricker mycket kan känna ett välbehag från den orala handlingen. Personen längtar tillbaka till ett stadie med ett “förlorat nöje”.

Kvinna med fixering och regression.

Varför händer detta?

Fixering och regression är försvarsmekanismer. De är undermedvetna strategier för att hantera dåliga situationer då folk inte har några psykologiska redskap för att hantera dem på ett medvetet sätt.

Fixeringen och regressionen är därför en del av en problematisk existens. Med andra ord uppstår fixeringen då en person är alltför fixerad angående ett visst stadie.

De vuxna (speciellt föräldrarna) spelar en viktig roll inom varje utvecklingsstadie. Då det förekommer en begränsning av libidon så kan fixeringen uppstå.

Regressionen manifesterar sig då det förekommer en traumatisk upplevelse. Att gå tillbaka är en form av förnekelse av den där erfarenheten och de involverade utmaningarna.

En vuxen kan därför drabbas av en kris då verkligheten inte går i linje med personens förväntningar.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Kohut, H. (1989). Análisis del self. El tratamiento psicoanalítico de los trastornos de personalidad. Buenos Aires: Amorrortu.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.