Förhållandet mellan autism och social ångest

Vissa manifestationer av autism och social ångest kan vara likartade, vilket leder till felaktig diagnos. I den här artikeln pratar vi om vilka punkter du bör vara uppmärksam på så att detta inte händer.
Förhållandet mellan autism och social ångest
Elena Sanz

Skriven och verifierad av psykologen Elena Sanz.

Senaste uppdateringen: 23 april, 2023

Autism och social ångest är två väldigt olika tillstånd, och den syn som samhället har på var och en av dem skiljer sig också åt. Men de är faktiskt närmare besläktade än vad man kan se. Faktum är att personer med de båda tillstånden kan dela vissa uppfattningar, beteenden och svårigheter. I själva verket kan båda tillstånden samexistera.

Hos båda tillstånden är sociala svårigheter och kommunikationssvårigheter betydande och gemensamma drag som medför dagliga begränsningar. På grundval av detta ställer man ibland felaktiga eller otillräckliga diagnoser av social ångest hos personer som i realiteten befinner sig inom det autistiska spektrumet. Att känna till deras likheter och deras relation kan bidra till en bättre förståelse och planering av lämpligare insatser.

Ängslig man lutar sig mot fönster
Personer med autism och social ångest upplever båda svårigheter att relatera till andra.

Autism och social ångest: är de relaterade?

För att sätta det i perspektiv måste man komma ihåg att autism (egentligen autismspektrumtillstånd eller ASD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som främst påverkar social kommunikation och mönstret för beteenden och intressen. Det finns olika svårighetsgrader som sträcker sig från subtila till allvarliga och detta bestämmer (i större eller mindre utsträckning) den drabbades funktion och sociala anpassning.

Å andra sidan är social ångest (eller social fobi) ett ångestsyndrom. Det kännetecknas av en ihållande och irrationell rädsla för andra människors dömande. Det leder till att de drabbade undviker att utsätta sig för alla former av sociala situationer som innebär en risk för detta. Alternativt genomlider de dem och upplever stort obehag.

Trots de stora skillnaderna mellan tillstånden kan personer som lider av något av dem båda uppleva problem med dagliga interpersonella interaktioner och bli offer för social avvisning. Faktum är att autism och social ångest delar flera symtom och vanligt förekommande manifestationer.

Symtom som förekommer hos båda tillstånden

Bland de delade symtomen hittar vi följande:

  • Människor med dessa tillstånd har svårt att passa in och känna sig bekväma i mänskliga interaktioner. Sociala utbyten är inte naturliga eftersom de känner att de måste anstränga sig extra för att anpassa sig till vad andra förväntar sig av dem.
  • De använder sig ofta av maskering. Detta är en strategi som går ut på att spela en roll eller “sätta på sig en mask” när man interagerar med andra. Det betyder att de måste tvinga fram gester, ord och reaktioner som inte faller sig naturligt för dem. Det är ett sätt att kamouflera sig och undvika att bli dömd och avvisad, men det är extremt utmattande.
  • Även om de vill etablera sociala relationer och umgås med andra, skapar dessa utbyten ofta lidande. Faktum är att de skapar oro och kräver avsevärd ansträngning. Dessutom utgör de vid många tillfällen obehagliga upplevelser eller leder till avvisande av andra.
  • I vissa fall gör tendensen att anpassa sig till vad som förväntas, att “agera” för att bli accepterad och värderad, att människor kopplar bort sig från sina egna åsikter och behov. Det finns många personer som har social ångest och/eller är inom det autistiska spektrumet som har ägnat flera år av sina liv åt att studera mänskliga interaktioner för att förstå dem och lära sig hur de ska agera. Detta lämnar inte mycket utrymme för uttrycket av deras sanna jag, som de förnekar eller gömmer för att behaga vem de än pratar med.

Förekomsten av autism ökar risken för att drabbas av social ångest

En forskningsstudie har visat att personer med autism är mer benägna att utveckla social ångest än neurotypiska människor. Faktum är att det uppskattas att 13-40 procent av vuxna med autism också uppvisar komorbid social ångest. Med andra ord, båda diagnoserna samexisterar samtidigt.

Med tanke på att det finns flera egenskaper hos ASD som bidrar till att öka symtomen på social ångest är detta knappast förvånande. Till exempel:

  • Det finns kommunikationsproblem och svårigheter att tolka kroppsspråk som leder till en begränsad förmåga att umgås.
  • Personer med ASD behöver mer tid för att bearbeta information. Detta gör det svårt att skapa och upprätthålla flytande och naturliga interaktioner.
  • De som lider av ASD upplever upprepade gånger socialt avslag under hela livet. Av denna anledning upplever de sociala utbyten som negativa händelser som får dem att se sig själva som odugliga, vilket påverkar deras självkänsla.
  • Sensorisk överkänslighet försvårar tillvaron för dem. När miljön är för stimulerande (det finns för mycket sensorisk information att bearbeta i miljön), ökar det deras ångest och hindrar deras kommunikationsförmåga avsevärt.
Kvinna som lider skildrar förhållandet mellan autism och social ångest.
Att ha autism ökar risken för att uppleva social ångest.

Vikten av diagnos och intervention

Trots att det är två väldigt olika tillstånd, kan utvecklingen av något av dem skapa förvirring när det kommer till att ställa en diagnos. Därför kan kunskap om den höga komorbiditeten mellan autism och social ångest förhindra att detta händer. Det underlättar genomförandet av en mer optimal interventionsplan.

Kommunikationssvårigheter och rädsla för socialt avslag har en djupgående inverkan på människors liv. Det påverkar deras självkänsla och begränsar deras möjligheter. Av denna anledning är det viktigt att öka medvetenheten och erbjuda lämpliga hanteringsstrategier för varje enskilt fall.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.



Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.