Förhållandet mellan mobbning och ungdomars psykiska hälsa

I flera år har det varit känt att mobbning har en inverkan på psykisk hälsa. Läs mer om dess effekter på ungdomar här.
Förhållandet mellan mobbning och ungdomars psykiska hälsa
Sara González Juárez

Skriven och verifierad av psykologen Sara González Juárez.

Senaste uppdateringen: 21 juni, 2023

Sambandet mellan mobbning och ungdomars psykiska hälsa är ett av de mest studerade ämnena idag. Även om mobbning har förekommit i alla tider, prioriterar man idag äntligen att skapa en miljö av respekt inom utbildningsinstitutioner.

Det är dock komplicerat att utrota en typ av våld som utövas av människor vars mognadsprocess fortfarande pågår. Dessutom är mobbning inte våld som bara berör offret och mobbaren. Det omfattar även vittnen, skolan, familjer och, naturligtvis, samhället självt.

Vi måste vara tydliga med mobbningens konsekvenser för ungdomars psykiska hälsa. Det här är vad vi ska prata om här. Att bli medveten om konsekvenserna av mobbning är nyckeln till att få ett slut på den, en gång för alla.

Deprimerad tonåring
Osäkerhet och försämrad självkänsla och självförtroende är tillsammans med svårigheter i relationer med andra några av de vanligaste konsekvenserna för mobbningsoffer.

Kopplingen mellan mobbning och ungdomars psykiska hälsa

För det första måste vi analysera den psykiska hälsan hos ungdomar som utsatts för mobbning. De bär bördan av mobbningen och alla andras likgiltighet.

  • Både mobbning i verkliga livet och nätmobbning korrelerar positivt med försämring av självkänslan, vilket framgår av flera studier.
  • Detta innebär självtvivel, osäkerhet och svårigheter i sociala relationer.
  • Det finns också en direkt korrelation mellan att vara offer för mobbning och att uppvisa symtom på ångest och depression. Till exempel somatisering, intensiv sorg och isolering.
  • Denna korrelation är också signifikant för andra tillstånd, såsom ätstörningar.
  • Forskning visar att depression orsakad av mobbning kan utlösa självmordsbeteende. Tonårsflickor är mer drabbade i detta avseende.
  • Mobbningsoffer visar intensiva känslor av ensamhet och hjälplöshet.

Psykologiska effekter av att vara mobbare

Vi lämnar ofta mobbarna utanför ekvationen eftersom vi tenderar att fokusera på att skydda offren. Men vi bör inte glömma att de också är individer som agerar enligt specifika inlärda beteenden, värderingar och stimuli. I själva verket börjar mobbningens spiral med mobbarna, så vi måste arbeta med dem också. Det här är deras karaktärsdrag:

  • Deras empati försämras på grund av deras mobbning. De får vad de vill genom aggression. Dessutom tenderar de att göra sig själva till offer och känner ingen skuld.
  • De saknar social kompetens och självsäkerhet.
  • De får symtom på ångest. Dessa åtföljs ofta av känslor av otrygghet och missnöje med livet.
  • De uppvisar hög impulsivitet. Detta driver dem att utveckla antisociala beteenden.
  • De har ofta också blivit offer för kränkande beteenden.
  • De uppvisar dålig känslomässig hantering, både av sina egna och andras känslor.
  • Det finns en hög korrelation mellan att vara mobbare på gymnasiet och att uppvisa tydliga antisociala beteenden i vuxenlivet.

Att förstå roten till mobbningsbeteende är nyckeln till att hantera psykiska konsekvenser hos ungdomar. Det är där arbetet med att förebygga denna form av våld måste börja.

Konsekvenser av att bevittna mobbning

Vittnen som ger sin tysta tillåtelse till våldshandlingar är också en del av fenomenet mobbning. Dessutom påverkas även deras psykiska hälsa.

  • Forskning hävdar att vittnen till skolvåld upplever ångest, stress och rädsla under händelserna, och de stöder antingen offret eller mobbaren.
  • De visar skuldkänslor för att de låter mobbningen fortgå, men rädsla hindrar dem från att agera.
  • Genom observation lär de sig beteendemönster baserade på dominans och underkastelse.
  • De bidrar till normaliseringen av våldet i skolmiljön.
  • Dessa faktorer skapar vuxna som indirekt deltar i olika former av våld. Antingen vidmakthåller de det genom sina förvärvade värderingar eller förblir likgiltiga inför sina upplevelser i vardagen.
Tonåringar tittar på mobbad klasskamrat
Vittnen till mobbning upplever ofta skuldkänslor, ångest och stress på grund av sina upplevelser.

Vad kan vi göra för att förebygga mobbning och förbättra ungdomars psykiska hälsa?

Enligt en studie utförd av Rädda Barnen 2016, erkände 33 procent av det undersökta urvalet att de nyligen hade misshandlat någon fysiskt. Inte nog med det: en av tio hade hotat och 50 procent hade förolämpat en annan person. Och 25 procent hade gjort samma sak på sociala medier. Faktum är att dessa uppgifter visar att en av tre elever har varit utsatt för någon typ av aggression.

Som du ser är det omöjligt att inte stöta på exempel på aggression i skolmiljöer. Dessutom eskalerar många av dem till fall av mobbning och försämrad psykisk hälsa hos ungdomar. Detta skapar en värld av vuxna som har vant sig vid våld.

Om du ser någon bli mobbad, delta inte. Familjen och läroanstalten måste få besked eftersom de är ansvariga för att stoppa processen och vidta åtgärder såsom förebyggande program. Dessutom bör de söka professionell psykologisk hjälp för offret och omgivningen, inklusive mobbaren.

Att stoppa mobbning är en uppgift som berör var och en av oss, som en del av samhället. Våld får aldrig normaliseras. Annars kommer vi alla att bli offer.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Save the Children. (2016, febrero). Yo a eso no juego. Recuperado 1 de febrero de 2023, de https://www.savethechildren.es/sites/default/files/imce/docs/yo_a_eso_no_juego.pdf
  • Tejerina Chica, Y. L. (2020). Educación Emocional como medida preventiva ante el suicidio. Propuesta de intervención frente al bullying desde el Trabajo Social en centros educativos del Principado de Asturias.
  • Adelardi, L., & Conductual, O. T. C. Bullying, gordofobia y salud mental.
  • Azúa Fuentes, E., Rojas Carvallo, P., & Ruiz Poblete, S. (2020). Acoso escolar (bullying) como factor de riesgo de depresión y suicidio. Revista chilena de pediatría91(3), 432-439.
  • Alvarez-Quiroz, G. B., Martelo, M. F. G., Alcalá, S. P. A., González, R. D. Z., & Márquez, N. I. S. (2023). Relación entre bullying, ciberbullying y autoestima: prevalencia y factores asociados en adolescentes deMiranda, R., Oriol, X., Amutio, A., & Ortúzar, H. (2019).
  • Bullying en la adolescencia y satisfacción con la vida: ¿puede el apoyo de los adultos de la familia y de la escuela mitigar este efecto?. Revista de Psicodidáctica24(1), 39-45. Colombia. Zona Próxima, (38), 88-109.
  • Evans, C. B., Smokowski, P. R., Rose, R. A., Mercado, M. C., & Marshall, K. J. (2019). Cumulative bullying experiences, adolescent behavioral and mental health, and academic achievement: An integrative model of perpetration, victimization, and bystander behavior. Journal of child and family studies28, 2415-2428.
  • Sanmartín, P. G. (2019). Bullying: una puerta de entrada a la conducta antisocial adulta. EHQUIDAD. Revista Internacional de Políticas de Bienestar y Trabajo Social, (11), 151-202.
  • Vitero, F. B. (2021). Combatir el bullying para evitar el maltrato en la vida adulta y otras conductas desadaptadas. Revista INFAD de Psicología. International Journal of Developmental and Educational Psychology.2(2), 93-98.
  • Arias Mallo, S. (2022). Influencia del bullying sobre los trastornos de la conducta alimentaria en la adolescencia: proyecto de investigación.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.