Axel Honneths teori om erkännande

13 augusti, 2019
Axeln Honneths teori om erkännande talar om det mänskliga behovet att bli erkänd i en värld som är full av teknologi. Den talar även om flyktigheten av vad många människor ser som viktigt. Läs vidare för att lära dig mer!

Axel Honneths teori om erkännande baseras på människans strävan efter att bli erkänd. Tidigare i historien har folk kämpat för erkännande av nationer eller av rättigheter hos stora grupper.

Idag är samhället i ständig förändring, men folk söker fortfarande erkännande.

Att förstå denna teori är att förstå vårt nuvarande sammanhang. Vi lever i en globaliserad värld och omges av hypermodernitet. Enligt Zygmunt Bauman är de rigorösa sociala mönster som en gång präglade vår väg nu borta.

Detta eftersom framsteg inom kommunikation, ekonomi och teknologi är vad som driver processen. Ifrågasätter vi någonsin världens hastighet och rollen vi spelar?

Vår era är välkänd för sin teknologiska revolution: internet och cybervärlden. Men ju mer kommunikationen går framåt och människor förändras, desto mer blir förhållandet mellan tid och rymd förvrängt.

Människor fortsätter att förändras, och vår betydelse som människor och individer förändras också.

Vi är nu involverade i ett nomadiskt tidvatten där vi klänger oss fast vid föremål. De flesta av våra aktiviteter är dessutom nu en del av ett ”nätverk”. Frågan är: hur påverkas vi av allt detta?

Axel Honneths teori om erkännande

Band mellan människor

Axel Honneth är en tysk filosof och sociolog som föddes 1949.

Han var en del av den så kallade ”tredje generationen” av Frankfurts skola – en skola om social teori och kritisk filosofi med koppling till University of Frankfurt Institute for Social Research.

De flesta ser honom som en elev till Jürgen Haberma, från vem han fått analysen av filosofin hos sociala rörelser. Han återanvände även koncept från Immanuel Kant och Hegel.

Alex Honneth byggde en moralisk-sociologisk teori om mänskligt lidande. Detta är produkten av bristfälligt erkännande – motorn för de sociala kamperna i dagens värld.

Honneth slår fat tre sfärer av mänskligt erkännande: kärlek, lag och solidaritet.

  • Lagen tillhandahåller riktlinjer för att försäkra former av erkännande. Den producerar även reglerna som säkerställer dynamiken mellan sfärerna.
  • Kärlek är ett substrat av de andra sfärerna och främjar omvårdnad och uppmärksamhet.
  • Den sociala värderingen är sfären av solidaritet, där egenskaperna och förmågorna hos en person i ett givet samhälle erkänns.

Vad händer när sfärerna skadas?

Förhållandet mellan de olika sfärerna av erkännande är inte alltid harmoniskt. Det är den konstanta spänningen mellan dem som utökar marginalerna.

Konsekvenserna av icke-erkännande varierar från sfär till sfär. Honneth ser på rättvisa som anskaffningen av rättigheter och plikter bortom den sociala ordningen.

Denna förståelse skulle endast vara möjlig när en person kopplar bort sig från moraliska traditioner, när han låter fundamentala, universella principer vägleda honom.

Sociala problem expanderar marginalerna hos rättigheter och plikter. Därför identifierar vi skada i denna sfär när individens moraliska kapacitet att ta kommando över sina egna handlingar inte erkänns.

När vi inte erkänns juridiskt så finns det en nedsättning i vår förmåga att ta beslut och utöva våra rättigheter.

När människor inte känner sig erkända i sina samhällen, grannskap eller arbeten så går solidaritetssfären sönder. Att inte känna att vi är en fundamental del av vår dagliga grupp producerar sprickor i självkänslan och bandet till andra.

Denna brist är resultatet av stigmatisering och påverkar en persons ära och värdighet.

Kärlek är i sin tur ganska speciell eftersom den beror på individens referensgrupp. Det djupaste och mest fundamentala bandet hos en person, såsom familj, partner eller vänner, är pelare för erkännande.

Det är inte samma sak att känna sig värderad av medarbetare som det är att känna sig älskad av familjemedlemmar eller andra närstående.

Axel Honneths syn på sociala interaktioner

Enligt Honneths teori om erkännande är sociala band viktiga eftersom de låter människor uttrycka sig på flera sätt.

Ett symptom på bristfälligt erkännande kan vara överdriven användning av sociala nätverk och att många oroar sig över att skapa profiler som andra kommer värdera högt.

I kontrast är det möjligt att främja det psykologiska välmåendet hos denna teori genom följande handlingar:

  • Var en aktiv del av moraliska kamper som väcker ditt intresse och din oro.
  • Främja kopplingar bortom sociala medier. Var mer uppmärksam på banden till personer i din omedelbara närhet genom direkt dialog med dem.
  • Ta hand om de mer intima banden. Det finns inga ”Gilla” eller bra kommentarer på någons bild som kan mäta sig med en kärleksfull handling från en nära vän eller släkting.

Axel Honneth och rörelserna som kämpar för erkännande

Personer kramar varandra

Som vi talade om tidigare sträcker sig kampen för erkännande bortom marginalerna för lag, kärlek och solidaritet. Låt oss se över några nuvarande och tidigare exempel:

  • Inom lagsfären har ekologiska rörelser alltid haft en speciellt roll. Deras kamp för reglering av kärnkraft ledde till att de bildade politiska partier (i bl.a. Tyskland). På så sätt kräver oron över en hållbar värld ny lagstiftning när det kommer till användningen av råmaterial.
  • På solidaritetsplanet kräver LGTB-rörelsen inte bara rättigheter, utan även erkännande som jämställda med resten av samhället, och de kämpar mot stigmatisering.
  • Kärlekssfären är den svåraste att tolka på grund av dess intima karaktär. Alla fel här har direkt påverkan på resten. Flera studier kopplar bristen på affektion till beroenden och social bortstötning. Vi ser rörelser som kämpar för inkluderingen av känslomässig och sexuell utbildning i skolorna.

Slutsats om Honneths teori om erkännande

Honneths teori om erkännande är därför väldigt viktig när man försöker få en bättre förståelse för våra band och sociala dynamik. Undrar du någonsin vad som är fel när du ser en negativ eller deprimerad person?

Det spelar ingen roll om du är läkare, en vän eller en familjemedlem. Undrar du inte om personen känner sig moraliskt, socialt och/eller intimt erkänd?

Honneths teori om erkännande ger oss även riktlinjer för att ifrågasätta vårt eget erkännande. Vad är vår rollen i grupperna vi är del av? Dessa är frågor att ha i åtanke.

  • Honneth, A., (1997), La lucha por el reconocimiento, Traducción española de Manuel Ballestero, Barcelona, Crítica (citado como LpR).
  • Honneth, A., (2003), Kamf um Anerkennung. Zur moralischen Grammatik sozialer Konflikte, Frankfurt, Suhrkamp (citado como KuA).