Hur vi förklarar andra personers beteende
Även om det är svårt att tro, och även om du ser det hos andra men inte hos dig själv, är det väldigt vanligt att använda dubbelstandarder när man förklarar sitt eget och andra personers beteende.
Människor tenderar at betona inflytelsen en situation har på deras egna handlingar, men när det kommer till att förklara andra personers beteende så används andra måttstockar. De tenderar att påpeka deras begåvning och personlighetsdrag.
Därför kanske du ser hur en situation påverkar dina handlingar, speciellt när situationen är oväntad. Men det är svårare att förstå att samma sak drabbar andra människor.
Det kanske låter lite barnsligt när vi lägger fram det så, men det är något du förmodligen inte är medveten om: en tyst partiskhet. Inom psykologi kallas detta för aktör-observatör-bias.
Den mest stödda förklaringen till detta fenomen är att du har ett annat perspektiv när du agerar än när du observerar. Med andra ord så skiljer sig vad du vet och vad du känner i varje situation, och det är det som påverkar sättet du rättfärdigar eller beskriver beteende.
Du vet att du inte alltid agerar på samma sätt och att dina handlingar påverkas av omständigheterna. Men när det kommer till andra så har du inte information om huruvida de alltid agerar på detta sätt eller inte.
Och när du gör något så är din uppmärksamhet på situationen. När det är en annan person så är din uppmärksamhet på denne, och det är vad vi kallar för ett fundamentalt attributionsfel. Det är därför ditt perspektiv förändras.
Att förklara din partners beteende
Dessa förklaringar är väldigt intressant när det kommer till romantiska relationer. Forskningsresultat från socialpsykologi får en verkligen att tänka två gånger innan man försöker förklara andra personers beteende.
Det visar sig att vår tendens att förklara vårt eget eller vår partners beteende beror mer på huruvida man mår bra i relationen eller inte, och inte den sanna anledningen bakom beteendet. Det verkar som att det är relativt vanligt för par att peka anklagande fingrar mot varandra när något inte fungerar i relationen.
Finchan och Bradburys forskning visar att om relationen är tillfredsställande för dig, tenderar du att rättfärdiga din partners positiva beteenden med interna och kontrollerbara orsaker. På samma sätt kommer du associera negativt beteende med externa och okontrollerbara orsaker.
Men det mest intressanta som sker när relationen inte går bra är att du tenderar att vända på attributionerna. Om det inte funkar mellan er så kommer du alltså tillskriva dennes goda beteende till externa faktorer och dennes dåliga beteende till interna faktorer.
Attribution av uppförande på social nivå
Vad som sker när du försöker förklara varför vissa grupper beter sig på ett visst sätt är också väldigt intressant. Dessa grupper kan röra sig om allt från etniska minoriteter till de fattiga och arbetslösa. I grund och botten har din förklaring av dess fenomen mer att göra med dina värderingar, idéer och politiska preferenser än verkligheten.
Förklaringarna du tillskriver andra personers beteende när du tänker på dem som grupper kommer i huvudsak bero på hur nära kopplad till dem du är. Medlemmarna i en grupp uppfattar sina jämlikar i mer positiva drag än de som inte kan relatera till dem.
Att förklara andra personers beteende
Furhan och Reichers studier bevisade att konservativa och liberala förklarar negativa social fenomen – som fattigdom och rikedom – på olika sätt.
Konservativa hävdar att rika personer är rika tack vare det faktum att de sparat pengar och jobbat hårt. Men liberaler ser på de rika som grymma och hänsynslösa. När det kommer till fattiga förklarar de sistnämnda deras situation som en konsekvens av ojämställdheten i resurser och möjligheter. Men den förstnämnda gruppen förklarar fattigdom som brist på ambition eller lathet.
När det kommer till protester säger konservativa att folk protesterar på grund av vissa patologiska drag, medan liberaler säger att sociala omständigheter får folk att protestera.
Sammanfattningsvis har verkligheten du uppfattar som sann mer att göra med vad du projicerar än sanningen. Ha detta i åtanke när du försöker förklara andra personers beteende.