Hysterisk afoni: en konversionsåkomma att tänka på
Hysterisk afoni manifesterar sig som ett resultat av en rädsla för att prata eller sjunga, psykologiskt trauma, en pågående röståkomma, en långsiktig felaktig behandling, emotionell blockering eller en omedveten önskan att dra till sig andra personers uppmärksamhet. Det finns många orsaker men de leder alla till samma resultat: den person som har drabbats av det tror att han eller hon inte kan prata. Det är mer vanligt hos kvinnor och unga.
Hysterisk afoni börjar snabbt och kan manifestera sig som viskningar. På en fysisk nivå verkar svalget ha för många reflexer (areflexi) och svalget har en normal struktur men stämbanden rör sig inte på rätt sätt.
Om patienten försöker avge ett ljud så förekommer det ett svagt ljud, men stämbanden rör sig normalt vid skratt och hosta.
From hysterisk afoni till konversionsafoni
Har du någonsin lidit av följande symptom?
- Problem med balans och koordination
- Förlamning eller muskelsvaghet
- Afoni
- Hallucinationer
- Svårigheter med att svälja
- Du känner en klump i halsen
- Urinretention
- Minskad förmåga att använda dina sinnen
- Dubbelsyn
- Blindhet
- Dövhet
Har du någonsin upplevt en kris eller konvulsioner? Börjar symptomen då du känner dig ängslig? Lider du av någon form av neurologisk sjukdom eller någon annan typ av sjukdom? Påverkar dessa symptom ditt liv?
Även då termen “konversion” (som beskriver vad folk brukade kalla hysteri) har använts sedan medeltiden, så var det Sigmund Freud som gjorde denna term populär. Han ansåg att undermedvetna problem manifesterar sig som fysiska symptom.
Konversionsåkomman var en vanlig diagnos under den senare delen av 1900-talet. Den refererar till de symptom som påverkar beteendet och kan tyckas vara en neurologisk sjukdom, men som inte har någon kroppslig orsak, och som inte kan förklaras av fysiska omständigheter.
“Jag hade inte någon röst att prata med för hon var hela mitt språk.”
-Rob Sheffield-
En kort översikt av konversionsåkomman
Konversionsåkomman kännetecknas av symptom som påverkar sinnes- och motorikfunktionerna, vilket kan få personen att uppleva exempelvis neurologiska svårigheter. Symptomen verkar inte ha någon fysisk orsak men symptomen är ändå ofrivilliga.
Konversionssymptom är delvis ett resultat av det som patienten tänker rörande själva sjukdomen och faktumet att han eller hon kan behöva medicinsk vård. I början så finns det psykologiska faktorer som är involverade så åkomman kan uppstå p.g.a. konflikter eller stressiga situationer.
Ibland försvinner inte åkomman och har då ett direkt eller indirekt beteende som orsak. Direkt beteende involverar exempelvis att man ignorerar den orsakande psykologiska konflikten, vilket temporärt reducerar ångesten. Indirekt beteende kan vara att inte gå till jobbet, att man inte sköter vissa ansvarsområden, etc.
Huvudsymptom
- Försämrad motorik: som exempelvis problem med koordination och balansen, förlamningar eller muskelsvaghet, afoni, svårigheter med att svälja mat och att dricka, klump i halsen och urinretention.
- Sensoriska problem: försämrade sensoriska förmågor (man kan exempelvis inte känna smärta), dubbelseende, blindhet, dövhet samt hallucinationer eller konvulsioner.
Konversionsåkomman uppstår vanligtvis under de senare åren av tonåren och under de första åren av vuxenlivet. Den är väldigt sällsynt hos barn under 10 års ålder samt personer över 35. Den kommer plötsligt och personer som blivit inlagda kan märka att symptomen försvinner inom ca 2 veckor.
Återkommande symptom är inte ovanligt, speciellt efter det första året, och även om symptomen bara återkommer en gång så är det ett säkert tecken på framtida episoder. Symptom som skakningar och konvulsioner kan vara ett tecken på att behandlingen eller terapin inte fungerar.
“Jag har kultiverat min hysteri med välbehag och terror.”
-Charles Baudelaire-
Riskfaktorer
- Nyliga och allvarliga stressepisoder eller emotionella trauman
- Kvinnor löper större risk för att utveckla denna åkomma
- Mentalsjukdomar som ångeststörningar, identitetsstörningar eller personlighetsstörningar
- Personen lider av en neurologisk sjukdom med liknande symptom, som exempelvis epilepsi
- Familjehistorik med konversionsåkomma
- Fysiska och sexuella övergrepp under barndomen
Behandling för hysterisk afoni
Det är viktigt att man tar bort eller reducerar orsaken till stressen. Ett annat bra sätt att hantera denna åkomma är att arbeta med patientens trauma, som till slut kommer minska på spänningarna.
Det är också viktigt att man tar bort alla “belöningar” som patienten får genom detta beteende, även personen ifråga är omedvetna om vilka fördelar eller belöningar som detta för med sig.
Ibland försvinner symptomen av sig själva. De kan vara dagar eller veckor och försvinna helt. Det finns dock flera resurser som kan vara till hjälp:
- Lära sig om sjukdomen
- Psykoterapi
- Arbetsterapi
- Behandling av andra potentiella åkommor som kan orsaka obehag, som depression eller ångest
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Halligan PW, Bass C, Wade DT (2000). New approaches to conversion hysteria. BMJ 320 (7248): 1488–9. PMC 1118088. PMID 10834873.
- Laplanche, Jean; Pontalis, Jean-Bertrand (1996). Diccionario de Psicoanálisis. traducción Fernando Gimeno Cervantes. Barcelona: Paidós. p. 173.
- Roelofs K, Hoogduin KA, Keijsers GP, Näring GW, Moene FC, Sandijck P (2002). Hypnotic susceptibility in patients with conversion disorder. J Abnorm Psychol 111 (2): 390–5. PMID 12003460.
- Nicholson TR, Kanaan RA (2009). Conversion disorder. Psychiatry 8 (5): 164. doi:10.1016/j.mppsy.2009.03.001.