Lyckans paradox: vad är den och hur fungerar den?

· 6 april, 2019

”Lycka” är ett av de mest använda orden i världen. I dagens kultur representerar den det ultimata målet för många människor. Men så var inte alltid fallet. I svunna tider hade det essentiella syftet med livet att göra med dygd, avkomma eller egendom. I den moderna eran tar lyckans paradox främsta rum.

Lyckans paradox är att nästan alla vill vara lyckliga. Men när folk frågas vad lycka är, har de svårt att definiera den. Om man går lite längre och frågar sig själv varför man vill vara lycklig, är svaret förmodligen otydligt.

Man skulle kunna tro att svaret är uppenbart med tanke på hur mycket vi vill nå detta mål. Men trots det…

”De stora grundstenarna i livet är något at göra, något att älska och något att hoppas på.”

-Thomas Chalmers-

Om du vill göra ditt liv ännu mer komplicerat kan du ställa en tredje fråga: hur uppnår man lycka? Det finns många svar på denna fråga, baserat på varje persons övertygelser. Jobbmässiga prestationer, framgång och att ha ett lyckligt förhållande är några av de vanligaste svaren.

Men det skulle vara svårt att konkret definiera hur dessa saker bidrar till lycka eller vad man förväntar sig att ske när man finner lyckan.

Kort sagt söker nästan alla lycka i denna moderna tidsålder, men de flesta vet inte vad den är eller varför de vill ha den. Vidare har de förmodligen bara en liten aning om vilken väg de måste följa för att hitta den. Detta är lyckans paradox.

Glad boll

Lyckans paradox och olycklighet

Dr. Iris B. Mauss – professor vid University of Denver – genomförde två undersökningar för att få reda på mer om hur lycka hos människor fungerar. Resultaten från dessa studier är väldigt oroväckande, och för oss närmre vad lyckans paradox faktiskt är.

I den första studien genomförde man en analys av tre aspekter:

  • Nivån av vikt varje person ger till lycka.
  • De externa villkoren som deltagarna levde under. Alltså social och jobbmässig position, tillfredsställelse av grundläggande behov, etc.
  • Relationen mellan bra externa villkor och en känsla av lycka.

Resultatet var att folk som lade enormt värde vid lycka kände sig mer missnöjda, även om de hade utmärkta externa villkor i sina liv. Å andra sidan kände sig personer nöjdare om de var neutrala eller inte gav lika mycket vikt vid jakten på lycka. Detta skedde även om deras livstillstånd var svårare.

Dessa slutsatser visar essensen hos lyckans paradox.

Lyckans paradox inkluderar ensamhet

Lycka och ensamhet

Forskare utförde ett andra, liknande experiment vid University of Denver. I det fallet mätte man inte tillfredsställelse, utan snarare hur ensamhet upplevdes av de som lade större vikt vid lycka och de som lade mindre vikt vid den.

Resultaten liknande de från den första studien. Personer som jagade lycka intensivt kände sig mer ensamma, medan de som inte lade mycket vikt vid det inte kände denna känsla.

Den inledande slutsatsen från detta är att de som ivrigt söker efter lycka fokuserar överdrivet på sig själva. Att söka efter framgång och uppfyllelse bryter bandet med andra. Denna stärker känslan av ensamhet. Återigen verifieras lyckans paradox.

Kvinna på bergstopp

Lyckans koordinater

Från dessa studier kan vi dra intressanta slutsatser. Den första och viktigaste är att externa prestationer inte är en källa för lycka, inte direkt i alla fall.

Det är därför många personer endast känner en kort period av tillfredsställelse efter att ha fått något de ville ha väldigt mycket, och sedan känner en generell sjukdomskänsla som får dem att sätta upp ett nytt mål, vilket skapar en ändlös cykel.

Lycka är därför en process som finns inom oss. Det är en verklighet som endast delvis har att göra med våra externa prestationer. Kanske söker många outtröttligt efter denna lycka, med en hemlig önskan att avsluta den ”eviga” missnöjdheten som finns inom dem. De inser inte att paradiset de söker finns inom dem.

Å andra sidan låter studier oss dra slutsatsen att idealiseringen av konceptet lycka endast leder till frustrationDe som accepterar att lycka endast är en del av livet kan känna sig mer tillfredsställda, och inser att ett permanent tillstånd av lycka inte bör vara målet, eftersom det är just det som får den att försvinna.

Detta hjälper oss att acceptera verkligheten som den är, och därför att känna tillfredsställelse oftare.

Vad vi vagt kallar lycka, den där känslan av glädje och uppfyllelse, är något som bara inträffar ibland. Hursomhelst kommer beslutet att vara den bästa versionen av oss själva få lyckan att komma till oss på egen hand.