Misofoni: när man hatar vissa ljud
För att vi ska kunna lära oss lite mer om misofoni och vad det innebär så kommer vi att gå igenom följande historia:
“Jag har varit på detta sätt i hela mitt liv, det är hemskt. Jag blir upprörd då jag är på bussen eller använder någon annan typ av transportmedel. Om jag inte har öronproppar eller lyssnar på musik i hörlurarna så blir jag nervös och irriterad. Att göra hur tangenterna klickar på tangentbordet, hur någon tuggar tuggummi, då någon biter på gaffeln när personen äter, de ljud som en person gör då denne äter soppa… det finns så många fler exempel. Jag drömmer om att en dag kunna känna frid och inte behöva vara ensam eller ha på mig mina hörlurar. Jag kan inte ha en normal relation, för vem hade inte avskytt någon som mig?”
Vad du precis har läst är en historia från en person med misofoni. Men vad är det egentligen? Misofoni definieras som en överkänslighet för vissa typer av ljud.
“Reaktionen är för det mesta ilska, och inte avsky. Den dominanta känslan är ilska. Det verkar som en normal respons, men det förekommer ofta.”
-Dr. Sukhbinder Kumar, Newcastles Universitet-
En person med misofoni tenderar att få en fysisk reaktion på vissa ljud. Termen myntades av läkarna Pawel Jastreboff och Margaret Jastreboff år 2000. Termen kommer från det grekiska “misos”, som betyder undvikande, och “foné”, som betyder ljud. Man kan därför definiera åkomman som “selektiv känslighet för ljud”.
Vad är egentligen misofoni?
Som tidigare nämnt innebär det en reducering av en persons tolerans mot vissa typer av ljud. Folk med detta tillstånd klarar inte av att höra specifika ljud. Det som för de flesta personer bara är bakgrundsljud blir för vederbörande något väldigt obehagligt.
Ljud som då någon tuggar, då en person använder bestick, då någon trummar med fingrarna på bordet – allt detta är outhärdligt för en person med misofoni. Vissa ljud som kan orsaka dessa obehag har en väldigt låg frekvens, runt 40-50 dB.
Denna obehagskänsla vid ljud blir värre om den person som gör ljuden befinner sig nära den drabbade personen. En lågstadielärare från Baltimore, Meredith Rosol, fick diagnosen misofoni. Hon säger att hon inte längre kan äta med sina föräldrar. Hon kan bara dela en måltid med dem om hon har på sig öronproppar.
Ett problem som dessa personer drabbas av är att det är svårt att göra en diagnos på. Det är därför ett tillstånd som också är svårt att behandla. Fram tills nyligen så klassificerade man inte ens det som en sjukdom.
“Dessa patienter mår dåligt då de hör ett ljud som utlöser reaktionen.”
-Dr. Sukhbinder Kumar-
Är det en psykologisk åkomma?
Vissa personer hävdar att det inte har att göra med en psykologisk åkomma, att det inte är en fobi. Det hade då behandlats som ett neurologiskt tillstånd. Detta neurologiska tillstånd finns antagligen i vissa strukturer inom det centrala nervsystemet.
Det är fortfarande oklart var denna reaktion kommer ifrån. Det kanske har något att göra med en skada på personens mediala prefrontala cortex. Det påminner om det som händer vid tinnitus. Tinnitus är en typ av “fantomringande” i örat, och uppstår vanligtvis p.g.a. cellskador i örat.
Symptom
Folk med misofoni känner obehag, ilska, panik, rädsla… Personen kan även känna för att attackera den person som orsakar ljuden. Ljuden kan vara helt normala och vanliga, som de som uppstår då någon äter, dricker, andas eller hostar, etc.
Personen känner också ett obehag p.g.a. andra repetitiva ljud, som då någon tuggar tuggummi, blåser bubblor, etc. Personen kan känna ångest och uppvisa ett undvikande beteende då vederbörande hör dessa ljud. I allvarliga fall kan personen bli intolerant och uppvisa ett aggressivt beteende mot de föremål, personer eller djur som är involverade.
Folk med misofoni utvecklar ibland en besatthet av dessa ljud. Deras överkänslighet ger upphov till en intolerans mot dessa personer och situationer.
“Jag känner att det förekommer ett hot och jag har en lust att attackera. Att ‘fly eller fäkta’.”
-Mary Jefferson, en person med misofoni-
Psykologiska problem som uppstår
Folk med detta tillstånd kan utveckla allvarliga psykologiska problem. De kan bli aggressiva eller ta beslutet att undvika relaterade situationer. De isolerar därför sig själva och känner att de vill vara för sig själva.
Det är svårt att behandla dem eftersom det inte finns tillräckligt med resurser för detta. De kanske använder öronproppar eller hörlurar. Det kan dock ändå inte lösa det underliggande problemet.
“En person som äter pommes kommer alltid göra mig upprörd. Ljudet från en plastpåse i vinden är tillräckligt för att jag ska reagera. Jag tänker direkt att ‘Åh Gud, vad är det för ljud? Jag måste gå härifrån eller få det att sluta’.”
-Paul Clark, en person med misofoni-
Hur vanligt är detta tillstånd?
Det står inte klart hur utbrett misofoni egentligen är. Folk som har drabbats menar att det är vanligare än vad man faktiskt tror. Hörselproblem är vanligare än vad man tror. Många gånger finns det en behandling, men andra gånger kan det vara betydligt svårare att behandla, speciellt då problemet har att göra med hyperkänslighet för vissa ljud eftersom det involverar en interaktion mellan fysiska och psykologiska faktorer.
“Det är inte helt klart hur utbredd denna åkomma är, eftersom det inte finns något sätt att diagnostisera den och eftersom den nyligen har upptäckts.”
-Dr. Sukhbinder Kumar-
Vad finns det för behandling för misofoni?
Det finns inget känt botemedel. Vissa anser att det är användbart med kognitiv behandlingsterapi eller tinnitusbehandling. För andra så har dessa tekniker inte varit så effektiva. Många läkare är fortfarande omedvetna om att detta tillstånd existerar, så i många fall ställer de inte ens en diagnos.
“En bra idé är att använda låga nivåer av elektricitet genom skallen, vilket brukar hjälpa med att justera hjärnans funktioner.”
-Dr. Sukhbinder Kumar-
Det finns vissa psykologiska och hypnotiska behandlingar som också har varit effektiva hos vissa patienter. Men i generella termer så finns det inte något definitivt botemedel för detta tillstånd. Dessa patienter kan få leva med ångest tills det tas fram en lämplig behandling.