Matematikern och psykologen Amos Tversky
Psykologen Amos Tversky föddes 1937 i Haifa, Israel. Han blev känd som kognitiv psykolog och matematiker, och presenterade ett nyskapande koncept inom psykologin: kognitivt bias.
Folk anser honom vara en av kognitivismens pionjärer – en gren av psykologin som studerar de mentala processerna som är involverade i kunskap.
Under sin professionella karriär bibehöll han en nära vänskap med Daniel Kahneman, som vann nobelpriset i ekonomisk vetenskap för teorier som Tversky hjälpte till att ta fram.
Låt oss titta lite närmre på Amos Tverskys liv.
Psykologen Amos Tversky: en biografi
Som vi nämnde ovan föddes han i Israel. Hans far var veterinär och hans mor socialarbetare och sedermera parlamentariker för Arbetarpartiet (Mapai). Tversky hade även en 13 år äldre syster.
Som tonåring började han intressera sig för litterär kritik. Och inte bara det, för han blev även ledare för ungdomsrörelsen Nahal, som kämpade mot den obligatoriska militärtjänsten.
Senare blev Tversky fallskärmssoldat inom den israeliska militären och vann en medalj för sitt mod.
“Det är skrämmande att tänka att du kanske inte vet något, men än mer skrämmande än det är att världen styrs av människor som har tron att de har full koll på vad som försiggår.”
-Amos Tversky-
1961 tog Tversky examen från Hebrew University of Jerusalem. Fyra år senare fick han sin doktorsexamen vid University of Michigan och jobbade som psykolog, ekonomiprofessor samt forskare.
Tverskys sista jobb var vid Centret för avancerade studier inom beteendevetenskap. Han jobbade där fram till 1996, då han dog av melanom vid 59 års ålder.
Amos Tversky och Daniel Kahneman
Vänskapen mellan Tversky och Kahneman ledde till att de samarbetade vid fler än ett tillfälle. Deras första publicering tillsammans var en artikel vid namn “Tro på lagen om små nummer.”
Denna gemensamma ansträngning var väldigt inflytelserik inom ekonomifältet.
Därefter arbetade de tillsammans flera gånger, såsom för att skriva “Bedömningsförmåga vid ovisshet: heuristik och bias” samt “Om förutsägelsens psykologi”.
Deras samarbete var så viktigt att när Kahneman mottog nobelpriset sex år efter Tverskys död, sade han:
“Arbetet som nämns av nobelkommittén utfördes tillsammans med Amos Tversky (1937-1996) under ett långt och ovanligt nära samarbete. Tillsammans utforskade vi psykologin bakom intuitiva övertygelser och val, och undersökte deras begränsade rationalitet.”
Man kan läsa hela föreläsningen “Kartor över begränsad rationalitet” på nobelprisets webbplats.
Utmärkelser och erkännande
Tverskys bidrag till den kognitiva psykologin var väldigt viktiga, vilket är anledningen till att han mottog utmärkelser och erkännanden för sin forskning.
En av de viktigaste kom från American Academy of Arts and Sciences, som valde ut honom till medlem. Han mottog även priset Distinguished Scientific Contributions från American Psychological Association.
Tversky blev även hedersdoktor vid flera universitet, inklusive University of Chicago, Göteborgs universitet och State University of New York.
“Intelligens är inte bara förmågan att tänka logiskt; det är även förmågan att hitta relevant material i minnet och använda uppmärksamhet när den behövs.”
-Amos Tversky-
Som du kan se var Amos Tversky en pionjär inom den kognitiva psykologin. Tillsammans med Daniel Kahneman gjorde han betydande bidrag till fältet.
Tversky skapade även ett intelligenstest som mäter hur väl individer använder logiskt tänkande med hjälp av möjlighetsteorin. Det kallas för Tverskys intelligenstest.
Alla av hans skrifter är intressanta och tillgängliga både för psykologer och vanligt folk.
Hans koncept om kognitivt bias var nyskapande och briljant, och hur han jobbade med psykologi och matematik på samma gång var imponerande.
Om du vill lära dig mer om denna fascinerande forskare och hans samarbete med Daniel Kahneman så rekommenderar vi boken An Undoing Project: A Friendship That Changed Our Minds av Michael Lewis.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Fernández León, Ángel Manuel, De Guevara Cortés, Rogelio Ladrón, & Madrid Paredones, Rosa Marina. (2017). Las finanzas conductuales en la toma de decisiones. Fides et Ratio – Revista de Difusión cultural y científica de la Universidad La Salle en Bolivia, 13(13), 127-144. Recuperado en 12 de agosto de 2019, de http://www.scielo.org.bo/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S2071-081X2017000100009&lng=es&tlng=es.
- Fonseca Patrón, Ana Laura. (2016). El debate sobre las heurísticas. Una disputa sobre los criterios de buen razonamiento entre la Tradición de Heurística y Sesgo y la Racionalidad Ecológica. Valenciana, 9(17), 87-115. Recuperado en 12 de agosto de 2019, de http://www.scielo.org.mx/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S2007-25382016000100087&lng=es&tlng=es.
- Lewis, M. (2016). The undoing project: A friendship that changed the world. Penguin UK.
- Pascale, R., & Pascale, G. (2007). Toma de decisiones económicas: el aporte cognitivo en la ruta de Simon, Allais y Tversky y kahneman. Ciencias Psicológicas, 1(2), 149-170.