Skillnaderna mellan genialitet och begåvning

Vad är skillnaderna mellan genialitet och begåvning? Sammanfaller de alls? Som vi kommer se handlar det inte bara om intelligens. Ta reda på mer i den här artikeln!
Skillnaderna mellan genialitet och begåvning

Senaste uppdateringen: 11 april, 2021

I den här artikeln ska vi försöka ta reda på om genialitet och begåvning är två sidor av samma mynt, eller om det finns skillnader mellan de två.

Vi ska ​​ta Spanien som ett exempel. Under läsåret 2017-2018 identifierades endast 34 113 studenter med hög kapacitet bland sammanlagt 8 161 144 studenter. Detta motsvarar endast 0,42 % av det sammanlagda antalet, vilket framgår av uppgifterna från ministeriet för utbildning och yrkesutbildning.

Även om siffrorna kan se olika ut i olika länder, är faktumet att det inte är lätt att upptäcka begåvade eller genialiska barn i skolan. Vi pratar om begåvade barn, men hur är det med genier? Är ett begåvat barn samma sak som ett geni?

Svaret är nej, och det är därför vi vill förklara några skillnader mellan genialitet och begåvning. Generellt sett kan vi säga att begåvade barn är mycket intelligenta barn med en IQ på över 130 (den genomsnittliga intelligensen är 100 i den globala befolkningsstatistiken). Å andra sidan är genier människor som har utmärkt sig inom ett visst område tack vare en mycket specifik talang.

Men genier behöver inte nödvändigtvis utveckla sin intelligens tidigt som begåvade barn gör. Människor klassificerar dem som genier på grund av att de utfört ett visst arbete som har varit särskilt viktigt eller inflytelserikt för samhället. Men vilka andra skillnader finns det mellan genialitet och begåvning?

En pojke som utför matematisk beräkningar

Det är inte hur smart du är som spelar roll; det som verkligen räknas är hur du är smart.

-Howard Gardner-

Definitionerna av genialitet och begåvning

Innan vi går lite djupare in på skillnaderna mellan genialitet och begåvning, låt oss klargöra definitionerna på begreppen. Svensk ordbok definierar genialitet som tillhörandes en ”utomordentligt begåvad person, intellektuellt eller konstnärligt”. Å andra sidan definierar den begåvad som en person ”som har gott förstånd eller stor talang i allmänhet eller på antytt delområde”.

Dessa definitioner ger dock inte riktigt svar på våra frågor. Vid första anblicken verkar de vara väldigt lika begrepp – där genialitet är en extremvariant av begåvad – men i själva verket är de inte det. Vid sidan av Svenska Akademiens definition menar psykologin att begåvning avser människor som lyckas uppnå en hög potential inom vissa specifika områden.

För att betraktas som begåvad måste en persons IQ (intelligenskvot) vara högre än 130. Definitionen av ”begåvad” är relaterad till sociala attribut och enligt Leandro Quiroz, expertpsykoterapeut i begåvning, handlar det om människor som sticker ut på många sätt.

Dessa människor kännetecknas av ett mångsidigt sätt att fungera på neural, mental, kognitiv och verkställande nivå. De tenderar också att ha vissa specifika personlighetsdrag.

Ett geni är å andra sidan någon som sticker ut extremt inom ett specifikt, specialiserat område. Det är en person som utför ett genialiskt verk; ett viktigt och betydelsefullt arbete för samhället. Med andra ord är de människor med speciella talanger. De är kreativa, banbrytande och innovativa.

Sammanfattningsvis kan vi alltså säga att en begåvad person är en person som är begåvad inom alla områden, medan ett geni är extremt begåvat inom ett mer specifikt område.

Skillnaderna mellan genialitet och begåvning

För att gå vidare ska vi nu titta på de tydligaste skillnaderna mellan genialitet och begåvning. Som vi ser är de bland annat relaterade till typen av intelligens, de områden som den täcker och motivationen att lära sig.

Så vad ska man då göra om man arbetar inom ett psykopedagogiskt eller psykologiskt sammanhang och stöter på ett barn med otroliga förmågor eller intelligens över genomsnittet? Det första är att göra en ordentlig utvärdering innan man drar några specifika slutsatser. Nästa steg är att upprätta en utbildningsplan för att hjälpa barnet i dess utveckling, livskvalitet och självkänsla.

Områden där människor sticker ut

En begåvad person är en som är mycket intelligent inom flera olika områden: matematik, modersmål, främmande språk etc. Med andra ord omfattar deras intelligens många olika aspekter.

Å andra sidan är den sentida definitionen av ett geni någon som sticker ut extremt inom ett visst område. I vissa fall hamnar dessa även efter inom andra kunskapsområden.

Intelligens kontra talang

Ett begåvat barn har vanligtvis en medfödd förmåga att klara av uppgifter och lösa svåra problem. Deras intelligens utvecklas vanligtvis mycket tidigt. Det upptäcks ofta när de är mycket unga, dock är så inte alltid fallet.

Ett geni behöver inte vara särdeles intelligent. Vad som definierar dem som ett geni är deras talang och arbete inom en viss sfär. Till exempel ett konstnärligt geni eller en stor matematiker.

Intelligensens tidiga utveckling

I linje med föregående punkt är en annan av skillnaderna mellan genialitet och begåvning en tidig utveckling, som vi redan har berört. Hos begåvade barn är intelligensen hög och tidigt utvecklad (vilket innebär att de är barn som kan lösa svårare problem än vad man kan förvänta sig vid deras ålder). Men hos genier behöver detta inte nödvändigtvis vara fallet.

Ett geni visar inte nödvändigtvis denna tidiga intelligens och vi upptäcker dem således när de implementerar sin talang. Med andra ord tack vare deras arbete.

Motivationen att lära sig eller skapa

Motivationen att utveckla en viss talang eller att vara framstående inom ett visst område är en annan av skillnaderna mellan genialitet och begåvning.

Begåvade barn bör i allmänhet för samhällsnyttans skull motiveras i skolan. Det är därför upptäckten av framstående förmågor är så viktigt, särskilt för att undvika tristess hos barnen. Å andra sidan tenderar genier att ha en mer inneboende och medfödd motivation att utveckla sin egen talang. Det beror på att de verkligen gillar det de gör.

Det är ganska enkelt att verifiera detta, eftersom de vi anser vara genier är kända för sina prestationer eller arbete som de utvecklar för att de faktiskt vill. Med andra ord, de brinner för något de också är väldigt bra på.

En flicka som spelar piano

Upptäckt

Även om det vanligtvis inte är lätt att upptäcka begåvade barn i skolan, åtminstone inte alltid i tidigt skede, är faktumet att det är lättare att upptäcka dessa jämfört med att upptäcka genier. Detta kan förklaras av det faktum att begåvade barn tenderar att lära sig mycket snabbare. Märkligt nog kan de också vara barn som presterar dåligt i skolan, helt enkelt för att de snabbt blir uttråkade. Oavsett hur fallet nu är med det så märker människor att deras intelligens är över genomsnittet.

Å andra sidan behöver genier inte nödvändigtvis vara mer intelligenta eller mer lätta att upptäcka än andra. De kan vara helt normala barn i skolan, inlärningsmässigt sett, men när de väl lämnar skolan utvecklar de en speciell talang inom ett mer specifikt område (till exempel musik). Detta är då en annan skillnad mellan genialitet och begåvning.

Om barn redan skiljer sig så mycket åt från varandra, tänk dig då situationen mellan genier och begåvade barn. Det kommer alltid att finnas skillnader! Och det finns ofta en värld av skillnader dem emellan. Av denna anledning får vi aldrig generalisera. Vi bör helt enkelt analysera varje enskilt fall.

Det är väldigt viktigt att se till att vi följer med barnet på deras resa, som föräldrar eller lärare eller liknande. Vi måste anpassa oss till deras behov för att förstärka deras styrkor.

Det viktigaste av allt är dock att säkerställa barnets välbefinnande och alltid uppmuntra dem att känna sig uppfyllda inom de områden de vill utveckla.

Detta kanske intresserar dig

Hjärnan hos ett särskilt begåvat barn
Utforska SinnetLäs det Utforska Sinnet
Hjärnan hos ett särskilt begåvat barn

Hjärnan hos ett särskilt begåvat barn har sina fördelar, men även sina begränsningar. Lär dig mer om dem i dagens artikel.



  • Acereda, A., & Extremiana, A. A. (2000). Niños superdotados. Anaya-Spain.
  • Alonso, J. A., y Benito, Y. (2004). Alumnos superdotados: sus necesidades educativas y sociales. Buenos Aires: Bonum.
  • Blanco, C. (2001): Guía para la identificación y seguimiento de alumnos superdotados. Valencia, Praxis