Viktiga strategier för acceptans- och åtagandeterapi

I den här artikeln kommer vi ta upp de primära kliniska resurserna och koncepten med acceptans- och åtagandeterapi.

Skriven och verifierad av psykologen Alicia Escaño Hidalgo.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Idag kommer vi pratar om strategier för acceptans- och åtagandeterapi som man kan använda sig av inom terapeutiska behandlingar.

Acceptans- och åtagandeterapi tillhör “tredje generationens terapier”. Dessa terapier skiljer sig från konventionella psykologiska behandlingar eftersom de lägger mer vikt vid vissa delar av den mentala hälsan. ‘

Inom ACT lägger man stor vikt vid acceptans, mindfulness, kognitiv deaktivering, dialektik, värderingar, spiritualitet och relationer.

Inom tredje generationens terapier anser man att störningen inte är en del av individen. Individen befinner sig istället i en svår situation eller har att göra med problematiska omständigheter.

Konflikterna är därför inte del av individen utan kommer från hans interaktioner med hans nuvarande omgivning (som även påverkas av saker som hänt innan).

De två främsta principerna som guidar tredje generationens terapeutiska ingripanden som acceptans- och åtagandeterapi är:

• Acceptans. Denna strategi innebär att man slutar försöka uppnå direkt lycka eller direkt välmående. Istället fokuserar man på att lindra obehaget och förstå att det är en del av en normal livserfarenhet.
• Aktivering. Tanken är att man ska försöka uppnå sina mål trots det obehag och den olycka som man känner. I en sådan typ av terapi så mäts din framgång av dina personliga framgångar istället för baserat på vilka symptom som du har eller inte har.

Steve Hayes är professor vid University of Nevada och började med acceptans- och åtagandeterapi under 80-talet.

Experterna definierar ACT som en typ av kognitiv psykoterapi baserat på den relationella ramteorin (RFT), språkteori och den mänskliga kognition som utgör en del av den radikala behaviorismen.

Den omfattar ett stort antal kliniska resurser som hjälper terapeuter att vägleda sina patienter till att uppnå acceptans och aktivering.

Viktiga ACT-koncept

Som nämnt ovan skiljer sig acceptans- och åtagandeterapi mycket från tidigare terapier, speciellt när det kommer till hur man relaterar till sinnets innehåll.

Denna terapi gör inte dessutom inte någon konkret diagnostisk klassificering. Det enda elementet som terapeuten analyserar är individens beteende och funktion i själva sammanhanget.

Med det som grund så kommer vi nu ta upp några viktiga koncept inom ACT:

• Erfarenhetsundvikande. Detta är undvikandet av symptom, känslor eller tankar som får individen att må dåligt. Målet med detta undvikande är att kontrollera privata händelser, känslor och upplevelser samt de omständigheter som orsakar dem. Erfarenhetsundvikandet uppstår då man lever i en kultur som sätter välmående och lycka framför allt annat, även ens egna värderingar. Det är viktigt att man förstår att erfarenhetsundvikandet inte är något patologiskt. Det blir patologiskt då det begränsar det sätt som individen vill leva sitt liv.
• Personliga värderingar. Det finns saker som man värderar högt i livet. Det är de mål som man vill uppnå eftersom man tror att de kommer att göra en lycklig.

Dessa två ACT-koncept gör att du hamnar i en ond cirkel. Då du inte är villig att lida (erfarenhetsundvikande) så fastnar du i en situation som inte går i linje med dina personliga värderingar.

Att stanna i denna situation gör också att du stannar kvar i din komfortzon.

Kliniska strategier för acceptans- och åtagandeterapi

Acceptans- och åtagandeterapi är inte så värst strukturerat, men det första steget är oftast en funktionell analys av den patient som söker behandling.

Denna analys gör att terapeuten lär känna patientens värderingar och åtagande till dessa värderingar. Terapeuten kan därmed sätta terapeutiska mål. De mest representativa kliniska resurserna inom ACT är:

• Kreativ hopplöshet. Innan patienterna kommer till terapin så har det oftast redan provat andra alternativ. Problemet är att deras försök inte har varit lyckade. Faktum är att dessa lösningar blir till en del av problemet.

För att hjälpa patienterna att ifrågasätta dessa lönlösa beteenden så använder terapeuten kvicksands-metaforen.

Ju mer du försöker komma upp ur sanden, desto snabbare sjunker du. Det logiska är därför att breda ut din kropp och skapa kontakt med sanden.

• Värdeorientering. Hjälp patienten att klargöra vilka hans värderingar är och vilka riktningar eller vägar som kommer hjälpa honom med dessa värderingar. Värderingar styr beteende.
• Kontroll är ett problem. Att försöka kontrollera ditt liv för att undvika lidande gör ofta saker värre. Om du säger till dig själv att inte tänka på rosa elefanter, vad händer då? Ju mer du försöker att inte tänk, desto svårare blir det att sluta tänka på rosa elefanter. Du måste därför inse att det är bättre att försöka sluta kontrollera det som inte kan kontrolleras.
• Acceptans. Då man accepterar något så öppnar man upp sig själv för en känsla av välmående. Det är inte alltid trevligt att möta sina demoner, men det är nödvändigt. Det är såklart viktigt att man inte dömer dem eller ger dem någon specifik mening. Låt dem bara vara det de är: känslor, upplevelser, tankar – Inget mer.

Fler kliniska strategier för acceptans- och åtagandeterapi

• Kognitiv diffusion. Detta innebär att man lär sig hur man kopplar bort från sina tankar och känslor. Ingen fäster sig vid sitt blod, sin avföring eller andra kroppsvätskor, även då de tekniskt sett är en “del” av dig. Så varför skulle du fästa dig vid dina tankar och känslor? Tanken är att man ska komma fram till att ens tankar är en sinnesprodukt som kommer från ens levande hjärna. De är därför helt normala.
• Jaget som sammanhang. Denna strategi involverar att man inser att ens tankar och känslor inte definierar den man är. Det är en sak att tänka att “Jag måste vara perfekt på jobbet” och en annan sak är att låta detta definiera dig helt. Du är mycket mer än dina tankar.
• Engagerad åtgärd. Att definiera mål och engagera dig med att uppnå dessa mål trots de hinder som du stöter på längs vägen.
• Utsatthet. Att vara helt öppen för ens mest smärtsamma tankar och känslor. Att utsätta sig själv innebär att man är villig att uppleva sina känslor, och att man vet om att de till slut kommer försvinna.
• Mindfulness. Att praktisera mindfulness är en viktig del av acceptans- och åtagandeterapin. Detta gör att du kan förändra relationen mellan dina tankar, känslor, minnen och dina verbala regleringsmönster som du tenderar att döma som problematiska och som du försöker kontrollera.

Hur effektivt är strategier för acceptans- och åtagandeterapi?

Acceptans- och åtagandeterapi har visat sig vara effektivt i olika fallstudier och kan appliceras inom antingen en grupp eller som individuell terapi.

En fördel med ACT är att de problem man går igenom inte så ofta blir kroniska.

Den enda nackdelen med acceptans- och åtagandeterapi är att det kan vara svårt att acceptera sina negativa tankar och känslor i ett sammanhang som endast uppskattar lycka och belåtenhet.

Med andra ord lever vi i en kultur där det främsta målet är lycka. Vi ser detta budskap överallt. Vem har inte känt sig nere och deprimerad då någon plötsligt har sagt “Ryck upp dig! Livet är för kort!”

Denna välmående-kultur gör det väldigt svårt att inte slå ifrån sig det negativa. Det är dock viktigt att man är konsekvent med terapin. Man måste också hålla sig till de kliniska strategier som terapeuten rekommenderar.

Man kommer då sakta men säkert att vänja sig vid radikal acceptans och förstå att alla känslor är okej, och att de är nödvändiga och normala.