Gör strävan efter ett lättare liv att våra liv urholkas?
I dagens samhälle har vi övervunnit många svåra hinder och skapat en allmän kultur som får oss att sträva efter att leva ett lättare liv. Människor har i alla tider haft behov av att förenkla vissa göromål för att uppnå olika mål. Exempelvis gjorde hjulet att man kunde förflytta tunga föremål från en plats till en annan. En stor del av den mänskliga historien har bestått i kampen att förenkla olika processer. Problemet är bara att detta har fått många att ta genvägar.
Först kom den industriella revolutionen och sedan fick vi uppleva datorrevolutionen. Båda fenomenen gjorde att människor fick lättare liv. Med andra ord blev det lättare att uträtta många dagliga sysslor som tidigare erfordrade mer energi och tid. Detta gäller t.ex. nyhetsförmedlingen. Muntlig nyhetsinformation har ersatts av nyhetsbyråer, och numera har vi nyhetsspridning i realtid via internet.
“Konformism är den moderna formen av pessimism.”
-Antonio Escohotado-
Det är värt att fundera över om allt detta verkligen gör våra liv lättare. Kanske är det snarare så att allt går snabbare och kräver mindre fysik energi. Men våra levnadsvillkor har blivit allt mer komplexa och mental ohälsa har blivit allt vanligare. Samtidigt har vår önskan om ett lättare liv blivit en metod att hantera vår komplexa tillvaro.
Lättheten i att skapa lättare liv
Målet med industrialiseringen och informationsteknologin var inte precis att göra livet lättare för människor. I slutändan handlade det om att göra produktionen snabbare och enklare. Många dagliga bestyr har blivit enklare, men detta var inte det egentliga syftet. Många av dessa framsteg har mer att göra med pengar än välfärd.
Hur som helst så är det tydligt att principen att allt ska fungera enkelt har letat sig in i våra medvetanden på olika vis. Det värsta med detta är att det får oss att tro att allt som är snabbt och enkelt är eftersträvansvärt. Det som är komplext och tidskrävande anses istället vara bristfälligt. Det här tankesättet är vad som ligger bakom vårt behov av att göra våra liv lättare.
Det mest positiva och gynnsamma tillämpningarna av vetenskap och teknologi har befriat oss från mekaniska uppgifter och arbeten som kräver råstyrka. Eftersom det går snabbare att utföra vissa jobb, som att tvätta kläder eller transportera tunga föremål, inbillar vi oss att vi har mer tid att ägna oss åt mer lovvärda sysslor som är mer meningsfulla för oss. Men det är inte sant. Åtminstone inte helt, och inte för de flesta. Istället finns det nu en vitt spridd attityd att ansträngningar bör föraktas.
Vi har mer teknologi som gör våra liv lättare, men samtidigt känner vi oss vilsna i det stora gap av tid som står till vårt förfogande. Förr hade man långa arbetsdagar, men idag arbetar vi lika mycket, om inte mer.
Lättvindighet och värdighet
Vi har byggt upp ett falsk ideal – problem ska undanröjas. Idén att problem inte kan medföra något positivt har populariserats. Vad värre är finns det många som tror att det går att uppnå ett liv utan problem, en värld utan bekymmer.
De är så fasta i sin tro att de blir frustrerade för att de aldrig finner någon lösning på sina problem. Det paradoxala är att vi aldrig tidigare hade känslan av att konfronteras med så många problem. Nästan allt har utvecklats till problem. Att äta mycket eller att äta lite. Att ha ett jobb eller att inte ha ett jobb. Och att bygga ett förhållande eller inte. Och så vidare, och så vidare.
Ur psykologisk synvinkel kan lättvindighet ses på två vis. Å ena sidan är det en defensiv reaktion på en mängd problem som inte kan lösas. Å andra sidan kan det även vara en barnslig attityd som kan få personer att vilja förbli i ett tillstånd som inte kräver några åtaganden, ansträngningar eller ansvarstaganden, precis som när de var barn.
Vad personer med dessa ställningstaganden inte medger är det faktum att realitet och svårigheter går hand i hand med varandra. Vad de inte heller förstår är att det just är förekomsten av svårigheter som får oss som enskilda eller i grupp att söka, finna och utvecklas. Även upptäckten av eld var produkten av en problemställning. Lösningen lade grunden för utvecklingen av Homo sapiens.
Ett lättare liv – ett liv med fler och större problem?
Allmänt sett leder strävan efter ett lättare liv bara till fler och större problem. Man går också miste om chansen att försöka, att mäta sig själv, och därmed möjligheten att höja tilltron till den egna förmågan.
Vidare blir man fråntagen en av livets många glädjeämnen – värdighetskänslan som avspeglar vem man är, vad man har och vad man kan uträtta. Visst finns det problem som är svåra att lösa, såsom hungersnöden i världen. Men det finns också många som går att lösa. Vad vi saknar är förmågan att tro på oss själva. Eller att älska oss själva. Eller båda.