Tre häpnadsväckande dödsritualer bland gorillor
En grupp forskare slog omvärlden med häpnad när de publicerade tre videor på spontana dödsritualer bland gorillor. Utifrån videoklippen verkar det som att dessa primater har en uppfattning om vad döden är, och de sörjer och känner sig ledsna när de förlorar en av de sina. Faktum är att de har utvecklat ett flertal beteenden som påminner om människans dödsritualer.
Vi måste komma ihåg att den västerländska kulturen alltid har varit antropocentrisk och eurocentrisk. Människan har haft svårt att förstå att vår art är en del av djurvärlden. Vidare trodde vissa en gång i tiden att infödda och svarta människor “inte hade någon själ”, som om de inte vore människor. Och när det gäller djur, har människor trott att dessa är något helt annat. Det är därför som upptäckten av gorillornas dödsritualer är så viktig för det moderna samhället.
Gorillornas inställning till döden är uppenbart densamma som den hos människan. De är otroligt intelligenta och har känslor precis som vi.
“Världens djur existerar för sina egna syften. De skapades inte för människan.”
-Alice Walker-
Titus: en känd dödsritual
En av historierna som är en del av Amy Porters forskningsstudie handlar om en gorilla som forskarna började kalla Titus. Det var en gammal individ och gruppens alfahanne.
Händelsen utspelade sig i Volcanoes nationalpark i Rwanda, där en ung gorilla med karaktärsdragen hos en alfahanne blev medlem i gruppen. Denna unga gorilla ville slåss med Titus för att kämpa om ledarskapet. För att bli av med sin rival, tvingade Titus sin grupp att promenera långa sträckor för att bli av med den unga gorillan. Och det fungerade.
Men tre veckor senare var Titus så trött att han var tvungen att vila i tre dagar. Och därpå dog han. Hans närmaste vänner stod vid hans sida dag och natt. Alla gruppens medlemmar turades om att stå vid Titus kropp i några minuter. Det var deras sätt att visa vördnad för sin bortgångne ledare.
Denna scen visar hur dödsritualer bland gorillor kan se ut. Men vad som är än mer intressant är att efter att ha tagit ett DNA-prov upptäckte forskarna att Titus rival var hans egen son; en historia i klass med freudiansk teori.
Tusks bortgång – nästa exempel med dödsritualer bland gorillor
Tusk var den enda hongorillan i Titus grupp. När den unge hangorillan kom till gruppen, uppvisade han ett sexuellt aggressivt beteende mot Tusk. Hongorillan och hennes barn avvisade kraftigt denne nye medlems försök att para sig.
Ett år efter Titus död, blev Tusk sjuk. Under loppet av 20 dagar förvärrades tillståndet fram tills att hon dog. Tusk hade två hannar och de stod vid hennes sida under hennes sista dagar. Hennes hanungar kom och besökte henne tillsammans med två hongorillor.
I detta fall är det några beteenden som är underliga. Den yngre ungen gick fram till sin mammas kropp och försökte amma, trots att han hade slutat med detta sedan många år tillbaka. Experter kallar detta “tröstamning”.
Den äldre ungen började göra trotsande rörelser och till och med sparkade på kroppen. Den nye gruppledaren var också närvarande och slog ett kraftigt slag i Tusks bröstkorg. Forskarna förklarade att detta inte var aggressiva beteenden, utan ett uttryck för gorillornas frustration och vägran att acceptera Tusks bortgång.
Respekt mot främlingar
En annan dödsritual bland gorillor beskådades under en studie av en grupp i Kongo. I detta fall handlade det inte om att en medlem i gruppen hade dött. I stället hade de stött på en främmande gorillas kropp under en promenad.
Gruppen satt i tystnad runt kroppen och betraktade den under några minuter. De luktade på den, slickade på den och pysslade med den. Dessa handlingar uppvisade tecken på deras respekt, vilket också demonstrerades med deras tystnad och sörjande uppträdande.
I detta fall förekom också visst trotsigt beteende, men endast hos alfahannen. Det var som att han inte accepterade gruppens negativa känslor. Slutligen, efter att gruppen slutat lukta och slicka på kroppen, kastade alfahannen den i buskarna.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Estrada, A. (2012). Comportamiento animal. El caso de los primates. Fondo de Cultura Económica.