Vad är tristessätande och vad utlöser det?

12 december, 2020
Tristessätande kan mycket väl vara någonting naturligt, men det kan också vara någonting mycket ohälsosamt. Låt oss utforska bakgrunden till detta beteende.

Ätande kan förklaras genom olika synvinklar. Den vanligaste är naturligtvis den biologiska. Det finns dock också andra förklaringar som man kan ta i beaktande. I den här artikeln tar vi upp en annan aspekt av ätande, så som tristessätande. Vad är detta och vad utlöser det?

Det här är något som många (om inte alla) människor gör eller har gjort minst en gång i sitt liv. För vissa människor har det blivit en dålig vana, eftersom de gör det varje dag och inte kan sluta. De kanske tror att det inte finns något sätt att ändra på beteendet, men de har fel. Det är fullt möjligt att ändra detta beteende.

Dessutom är det viktigt att vara uppmärksam på hur många gånger om dagen, eller i veckan, man ägnar sig åt tristessätande. Det är en ohälsosam vana, och överätande med efterföljande överviktsproblem är enligt många den moderna världens främsta hälsoproblem.

Vi ska också fördjupa oss i tendensen till tristessätande samt varför det inträffar. Slutligen tar vi upp olika strategier du kan använda för att undvika att det uppstår samt berättar om när denna sorts ätande kan bli skadligt för hälsan.

Vad handlar tristessätande om?

Att äta gör att kroppen fungerar. Detta är dock inte den enda viktiga mekanismen i människokroppen. Som du säkert vet, så för att uppnå välbefinnande behöver vi också emotionell och social balans. Ibland samlas alla dessa mekanismer, och det är då tristessätandet kan uppstå.

Svenska Akademiens Svensk Ordbok ger följande definitioner: Äta: ”inta föda, vanligen fast men även flytande; om människa eller inte allt för lågt stående djur”. Tristess: ”avsaknad av inslag som kan väcka glädje eller intresse hos någon konkret eller abstrakt företeelse”.

I grund och botten avser tristessätande intag av mat när din motivation är uttröttad. Detta är relaterat till det emotionella området. I själva verket talar vi om en känslomässig hunger när vi har problem som vi inte lyckas hitta en lösning på och vi vänder oss till maten för tröst.

Varför händer det och är det någonsin hälsosamt?

Att äta är relaterat till en persons inlärningsmönster. Genom att analysera olika omständigheter är det möjligt att avgöra vad som får en person att äta mat.

När vi känner oss uttråkade träder vi in i en ond cirkel där känslor, tankar och beteenden griper in. Att inte veta vad man ska göra kan vara överväldigande för vem som helst. Som ett resultat försöker vi bryta denna cirkel genom att leta efter något att underhålla oss med. I det här fallet är det mat.

Känslomässigt ätande och tristess

Vi vet alla hur svårt det kan vara att hantera tankebanorna. Onda tankar, negativitet och bekymmer tävlar om att ta plats i ditt huvud. I en sådan situation är det ganska vanligt att hitta en försvarsmekanism som kan hjälpa till med att hantera all den här ångesten. Således är det viktigaste kännetecknet för tristessätande att det är brådskande. Det har inga gränser och producerar skuldkänslor och skam. I motsats med fysiologisk hunger så växer denna gradvis och kan vänta, och den producerar vanligtvis inte negativa känslor.

Faktum är att olika delar av forskningen betonar förhållandet mellan överätande och känslor. Till exempel visar Cordoba tillsammans med sina kollegor i sin artikel publicerad i Journal of Health Psychology hur människor tenderar att äta för mycket då de ställs inför negativa känslor.

En uttråkad man som äter pizza på soffan

Vidare är det viktigt att komma ihåg att äta är ett inlärt beteende och att alla individer behöver äta då och då. Det är inte ovanligt att omedvetet försöka fylla tomma utrymmen med mat. Som ett resultat kan detta beteende leda till att man börjar associera känslor med situationer som man upplevt tidigare och där man vänt sig till mat för att må bättre.

Detta leder till att varje gång en liknande situation uppstår, tänker man omedelbart på det som tröstade en då: mat. Detta kan bli ohälsosamt om det görs för mycket (då det blir en vana).

Tänk även på att när man äter, orsakar det frisättningen av lyckobringande signalsubstanser, såsom dopamin. Detta kan därmed bli en uppmuntran till att fortsätta med vanan av tristessätande.

Å andra sidan finns det tillfällen, till exempel i stressiga situationer, då man inte vet hur man ska reagera vilket omedelbart får den stressade att äta på grund av tristess. Detta kan dock också vara en del av en anpassningsmässig och naturlig process, så länge den sker med måtta.

Några strategier för att undvika tristessätande

Tristessätande är en handling som inte alltid sker medvetet. Att vara uppmärksam på då det sker kan öka ditt välbefinnande. Finns det strategier som hjälper dig att undvika beteendet? Låt oss se efter.

  • Ändra på dina aktiviteter. Istället för att äta när du är uttråkad kan du utföra en aktivitet som gynnar ditt välbefinnande och hjälper dig att må bra. Exempelvis ökar träning utsöndringen av endorfiner, vilket får dig att känna dig lycklig. Naturligtvis beror detta på varje individ. Det är upp till dig att hitta den aktivitetstyp som passar dig bäst.
  • Håll koll på vad du äter. Skriv varje dag ner vad du äter till dina måltider. På det här sättet blir du medveten om vad du tar in i din kropp. Detta hjälper dig också att vara medveten om vilka platser du äter på och vid vilka tider. Att besegra tristessätandet blir lättare när du är medveten om hur många gånger du gör det.
  • Undvik frestelser. När du handlar mat, undvik att köpa sådant du brukar äta av tristess. Problemvarorna inkluderar vanligtvis snacks, godis och andra sötsaker.
  • Måltidstider. Separera inte dina måltider för mycket. Det är bättre att äta små portioner oftare än en stor måltid en eller två gånger om dagen.
  • Tillfredsställelse. Om du äter mat som får dig att känna dig nöjd blir det enklare att sluta tristessäta eftersom du känner dig mätt.
  • Kontrollera dina känslor. Var uppmärksam på dina känslor, utforska dem och låt dem inte ta makten över dig. Kom ihåg att du har kontrollen. På så sätt undviker du emotionellt ätande. Detta kräver både självkännedom och vilja.
En kvinna som stirrar på en tallrik full av mat

Slutsats

Då du nått så långt kan du söka hjälp från en fackman för att fullborda processen. Du kan till exempel vända dig till dietister, läkare eller psykologer. Det viktiga här är att hitta strategier som gör ditt liv så hälsosamt som möjligt.

Kort sagt inträffar tristessätande av olika skäl. Ibland för att fylla ett tomrum, andra gånger som en försvarsmekanism eller ett inlärt beteende. För vissa människor kan detta vara ett sätt att bryta en ond cirkel. För andra handlar det om tillfredsställelse som kommer av frisättningen av signalsubstanser. Oavsett fallet är det viktigt att identifiera om det är överdrivet eller inte. Detta hjälper dig att kunna vidta åtgärder för att ändra vanan.

Córdoba, D.L., Cacho, A.E.K., & Morales, M.H.C. (2002). Relación entre el comer en exceso y el manejo de las emociones: una experiencia con estudiantes. Psicología y Salud 12(2), 261-268.