Vad är den subjektiva lyckoskalan och hur tillämpas den?

Välbefinnande är en integrerad del av vilka vi är som människor. Utvärderingen av denna aspekt påverkas av olika faktorer. I detta avseende låter subjektiva lyckoskalan oss mäta denna individuella uppfattning.
Vad är den subjektiva lyckoskalan och hur tillämpas den?
Elena Sanz

Skriven och verifierad av psykologen Elena Sanz.

Senaste uppdateringen: 14 mars, 2024

Lycka är det som människor vill ha allra mest. Då denna term är något tvetydig så är det dock svårt att etablera en konkret definition för att kunna utvärdera den. Men den subjektiva lyckoskalan (SHS) uppfyller detta med hjälp av en enkel process.

Ända sedan man började studera psykologi så är det många som varit intresserade av de patologiska och negativa aspekterna av människans beteende. Lyckligtvis börjar forskare inom sociologi att titta mer på styrkor och förmågor på ett sätt som fokuserar på lycka som en social konstruktion.

Var är hon på den subjektiva lyckoskalan?

Vad är lycka?

Lycka kan beskrivas som ett tillstånd av tillfredsställelse, glädje och välbehag. Det är positivt relaterat till olika fysiska, psykologiska och sociala aspekter av människors liv.

Lyckliga personer verkar ha en bättre fysisk hälsa och ett starkare immunförsvar. De lyckas även bättre i livet, inklusive yrkeslivet, personliga relationer och det sociala livet.

Man kan kanske tro att detta är ett enkelriktat fenomen: att uppnå saker som gör oss lyckliga. Men faktum är att det verkar i båda riktningarna.

Lyckliga personer tar bättre beslut och har en mer adaptiv tolkning av verkligheten. De svarar på ett mer funktionellt sätt i relation till dagliga erfarenheter och återhämtar sig snabbare efter felsteg. Med andra ord driver deras tankesätt dem mot framgång.

En annan sak att tänka på är att lycka innebär olika saker för varje person. Det finns andra instrument som har försökt mäta konkreta aspekter och som kanske förbiser en mer relevant verklighet: att lyckan är subjektiv.

Det är därför som den subjektiva lyckoskalan (SHS) har en mer justerad vision eftersom den tar varje individs uppfattning i beaktande.

Lycka består inte av systematiska framgångar. Det finns personer som “har allt” och som ändå inte känner sig lyckliga. Det finns å andra sidan personer som finner lycka under svåra tider.

Den subjektiva lyckoskalan (SHS)

Denna skala vi tar upp idag använder denna premiss för att mäta varje persons subjektiva uppfattning av sitt eget välmående. För att göra detta så använder man en enkel struktur med fyra frågor. Svarspersonerna rankar sina känslor på en skala från 1 till 7.

  • Hur lycklig känner du dig generellt? Välj ett svar mellan 1 (väldigt olycklig) och 7 (väldigt lycklig).
  • Hur känner du dig jämfört med dina vänner? Välj ett svar mellan 1 (väldigt olycklig) och 7 (väldigt lycklig).
  • Vissa personer är väldigt lyckliga i största allmänhet. De är nöjda med livet oavsett vad som händer och finner något positivt i varje situation. I vilken utsträckning stämmer denna beskrivning in på dig? Svara genom att välja ett svar från 1 (inte alls) till 7 (helt och hållet).
  • Vissa personer är inte särskilt lyckliga. De är inte deprimerade men de känner att de aldrig kan vara så lyckliga som de kunde vara. Hur stämmer denna beskrivning in på dig? Svara genom att välja ett svar från 1 (helt) till 7 (inte alls).

För att beräkna resultaten lägger du ihop de fyra poängen och delar med fyra. Resultatet blir din nuvarande subjektiva lycka. Bland befolkningen varierar poängen med kön, ålder och andra personliga egenskaper. Siffran tenderar dock att ligga på mellan 4,5 och 5,5.

En man vid ett skrivbord

Hur användbar är den subjektiva lyckoskalan?

Man har använt denna skala för grupper av olika åldrar, kön och kulturer för att mäta den subjektiva lyckan. Skalan är ett enkelt och användbart verktyg för att belysa det upplevda välmåendet.

Poängen som man får från denna skala verkar korrelera med andra viktiga karaktärsdrag, såsom optimism och extraversion. Personer med dessa drag får ofta högre poäng. Om du har låga poäng så bör du försöka ändra ditt fokus. Kom ihåg att lycka är subjektivt!


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Vera-Villarroel, P., Celis-Atenas, K., & Córdova-Rubio, N. (2011). Evaluación de la felicidad: análisis psicométrico de la escala de felicidad subjetiva en población chilena. Terapia psicológica29(1), 127-133.
  • Torres, L. H., & González, T. M. P. (2017). Felicidad subjetiva, sentido del humor y personalidad en la docencia. International Journal of Developmental and Educational Psychology3(1), 401-410.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.