Vad är item response theory (IRT)?
En av de viktigaste uppgiften inom det psykologiska ingripandet är utvärdering. Denna utvärdering avgörs ofta av testresultat. “Item response theory” är en test-teori som kompletterar den klassiska testteorin.
Den klassiska testteorin (CTT) och IRT kan utvärdera samma test. Var och en av dem kan etablera relevansen eller poängen för varje undersökning. Varje person som tar testet kan därför få olika resultat. Vi bör dock nämna att IRT leder till mer kalibrerade instrument. Det kostar dock ofta och kräver att specialister deltar.
Dessa två testteorier har samma mål: att skapa instrument som mäter det som du vill mäta med minsta möjliga felmarginal. Anledningen till detta är att psykometrin kräver en viss nivå av pålitlighet och validitet.
Ju bättre ett test återger resultaten från två testpersoner med samma nivå av expertis, eller samma testperson vid två olika situationer, desto mer pålitligt kan man säga att testet är. Validiteten har å andra sidan att göra med graden av empiriska bevis och hur bra teorin ger stöd åt tolkningen av testresultaten.
Begränsningar hos CTT ledde till uppkomsten av IRT
Den har varit väldigt användbar, men den klassiska testteorin har vissa begränsningar. Inom CTT är instrumentmätningarna inte invarianter. Förställ dig exempelvis att en psykolog vill utvärdera intelligensen hos tre personer med olika test för var och en av dem. I detta fallet hade du inte kunnat jämföra testresultaten. Varför?
För att varje test har sin egen skala. För att kunna jämföra intelligensen hos en grupp personer så måste man omvandla poängen från olika skalor.
Å andra sidan låter dig IRT jämföra resultaten då man använder olika instrument med samma skala. En annan begränsning hos den klassiska testteorin är brist på invarians hos testegenskaperna när det gäller de personer som du använder för att avgöra den. IRT kan också förbättra den aspekten.
Antaganden gällande item respons theory (IRT)
För att kunna lösa dessa begränsningar måste IRT göra starkare och mer restriktiva antaganden än CTT.
Det först antagandet
Det viktigaste antagandet hos denna teori säger att alla instrument bör ligga i linje med en idé. Med andra ord bör det finnas en funktionell relation mellan variabelvärdena hos föremålen och sannolikheten att de sammanfaller. Denna funktion kallas för “item charactetistic curve” (ICC).
Vi kan därför säga att IRT förbättrar CTT med denna nya idé. Under ett intelligenstest så kan exempelvis endast de mest intelligenta personerna besvara de svåraste frågorna. Om alla som tar testet å andra sidan ger samma svar på en fråga så hade den frågan inte kunnat avgöra personens nivå.
Det andra antagandet
Det andra antagandet är att de flesta modeller antar att föremålen är del av en enda dimension. Med andra ord är de endimensionella. Innan man använder denna typ av modeller måste man därför se till att ens data går i linje med denna endimensionalitet. Många av de instrument som psykologerna använder samlar tyvärr in multidimensionella data.
Det tredje antagandet angående item response theory
Det tredje antagandet när det gäller IRT är det lokala oberoendet. Med andra ord måste dessa föremål vara oberoende av varandra för att man ska kunna använda dessa modeller. Svaret på ett föremål kan därför påverka svaret på andra. Om endimensionaliteten uppfylls kommer det lokala oberoendet också att uppfyllas. Detta är endast möjligt om det inte finns något ömsesidigt beroende mellan föremålen eller en delad varians som är relaterad till den undersökta dimensionen. Båda dessa antaganden är därför relaterade.
Muñiz (2010) påpekade vikten av utveckling inom fältet psykometri och tolkning av tester. Det logiska är därför att ta ett annat steg i denna riktning eftersom det test som analyseras med hjälp av IRT visar problematiska resultat rörande hur de mäts för tillfället.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Cuesta, M. y Muñiz, J. (1999). Robustness of item response logistic models to violations of the unidimensionality assumption. Psicothema, Vol. 11, 175-182
- Muñiz, J. (1997) Introducción a la teoría de respuesta a los ítems. Madrid: Pirámide.
- Muñiz, J. (2000). Teoría Clásica de los Tests. Madrid: Pirámide.
-
Muñiz Fernández, J. (2010). Las teorías de los tests: teoría clásica y teoría de respuesta a los ítems. Papeles del Psicólogo: Revista del Colegio Oficial de Psicólogos.