Vad är samlarsjuka och hur påverkar det ens liv?

23 augusti, 2018 i Psykologi 0 Delat
Var är samlarsjuka?

Du kanske har hört talas om Diogenes syndrom. Personer med denna åkomma karaktäriseras av social isolering i hemmet och självförsummelse. Men det har visat sig att samlarsjuka ofta misstas för Diogenes syndrom.

De är dock inte samma sak. Den huvudsakliga skillnaden är att personer med Diogenes syndrom gör mer än att bara samla på sig faktiska saker. De samlar på skräp och avfall, och deras självförsummelse når extrema nivåer.

En individ med samlarsjuka har svårt att kasta eller göra sig av med ägodelar. Det faktiska värdet hos sakerna spelar ingen roll; det kan vara föremål av lågt faktiskt värde men med sentimental betydelse.

Problem att göra sig av med saker kan bli mer uppenbart i vissa situationer, såsom när man försöker sälja, göra sig av med, ge bort eller återvinna dem. Anledningen är enligt dem att det finns ett estetiskt värde eller användning för föremålen. Det kan även röra sig om sentimentala band eller hypotetiska situationer som börjar med ”tänk om?” eller ”bara ifall att…”.

Dessa personer köper en ny dator, men gör sig inte av med den gamla – bara ifall att den nya går sönder. Vid nästa uppdatering kommer de två tidigare modellerna att ligga kvar, för den nya kan ju gå sönder. Och så fortsätter det…

Vissa personer känner sig ansvariga för var sakerna hamnar. Ofta gör de allt för att undvika att vara slösaktiga. Personer med samlarsjuka är dessutom ofta rädda för att förlora viktig information.

Stökig bohylla

Hur diagnostiserar man samlarsjuka?

Diagnostic and Statistic Manual of Mental Disorders (DSM-5) listar en uppsättning diagnostiska kriterier för samlarsjuka:

A. Ihållande svårigheter med att göra sig av med eller ge bort ägodelar, oavsett deras värde.

B. Denna svårighet uppstår på grund av ett uppfattat behov av att behålla saker samt det upplevda obehaget när man gör sig av med dem.

C. Svårigheten med att göra sig av med föremål leder till att man samlar på saker, som trycks in i alla levnadsutrymmen och allvarligt påverkar rummens syften. Om levnadsutrymmena rensas är det endast på grund av ett ingripande utifrån (till exempel familjemedlemmar, myndigheter, etc.).

D. Samlarsjuka orsakar kliniskt avsevärt obehag eller försämrar individens liv. Detta inkluderar dennes personliga liv, arbete och upprätthållandet av en säker miljö för sig själv och andra.

E. Inga andra medicinska tillstånd kan förklara det (till exempel en hjärnskada, cerebrovaskulär sjukdom, Prader-Willis syndrom).

F. Samlarsjukan orsakas inte av symptom på andra mentala sjukdomar. Till exempel tvångssyndrom, minskad energi på grund av djup depression, vanföreställningar på grund av schizofreni, kognitiva brister på grund av neurokognitiva tillstånd, brist på intresse på grund av autism, spektrumstörningar, etc.

Ett hem fullt av värdelösa saker

Föremålen som folk vanligtvis samlar är tidningar, tidskrifter, gamla kläder, påsar, böcker, elektronisk utrustning och dokument… Praktiskt taget allt kan dock samlas på detta sätt. De är inte bara ägodelar som de flesta skulle klassificera som värdelösa; många personer samlar på väldigt värdefulla saker. Dessa saker kan dock ofta hittas bland föremål av mindre värde.

Kläder skapar oreda

Personer med samlarsjuka samlar frivilligt på sig saker. Blotta tanken på att kasta dem gör dem upprörda. Samlandet är alltså en medveten handling.

Detta karaktärsdrag skiljer samlarsjuka från andra typer av psykologiska patologier. Andra sjukdomar involverar passiv ansamling av föremål eller frånvaron av ångest när man gör sig av med dem. Det är så de skiljer sig.

Personer som ansamlar mycket saker staplar dem i sina hem, vilket gör dem svåra att leva i. De kan till exempel kanske inte laga mat i köket, sova i sängen eller sitta i en stol i vardagsrummet.

Svårigheter att använda vissa levnadsutrymmen

Om levnadsutrymmena går att använda alls så är det väldigt svårt att göra det. Oredan består av stora mängder föremål, ofta orelaterade. De kan även vara löst relaterade, staplade tillsammans på ett oorganiserat sätt på platser som är ämnade för andra syften.

Som vi såg i diagnostikkriterierna så påverkar punkt C de aktiva levnadsutrymmena i hemmet, snarare än perifera utrymmen som garage, vind eller källare. Dessa områden kan vara oorganiserade även i hem där ingen lider av samlarsjuka.

Samlarsjuka personer kan ha saker som ockuperar deras aktiva levnadsutrymmen, men även andra områden, såsom fordon, arbetsplatser eller hus tillhörande vänner och familj.

Oorganiserat rum

I vissa fall kan levnadsutrymmena inte se särskilt stökiga ut, eftersom familjemedlemmar, professionella städare eller lokala myndigheter har ingripit. Men i det här fallet kan personen fortfarande uppleva symptomen som möter diagnostikkriterierna eftersom det inte var han som var källan till städningen.

Samlarsjuka skiljer sig från normala samlarbeteenden, som innefattar en viss systematisk organisering. Samlare producerar inte oreda och blir inte upprörda på samma sätt om de förlorar något.

Som du ser består samlarsjuka av att samla på föremål som är användbara eller värdelösa. Allvarligheten hos sjukdomen ökar över tid och blir ofta kronisk, speciellt utan ingripande.

MER FÖR DIG