Yrsel: en form av flykt

· 15 januari, 2017

Yrsel är ett symptom som uppvisas av ett växande antal personer varje dag. Det definieras som en känsla av balansförlust och/eller uppfattningen att allt omkring snurrar runt. Enligt en studie som publicerades i tidskriften Sinne och hjärna (Mente y cerebro) (1) orsakas yrsel inte av fysiska anledningar i en tredjedel av fallen, utan av psykologiska. Samtidigt avslöjade en neuropsykologisk studie av M. Dietrich (2) att mellan 30-40% av fallen av yrsel har mentala källor.

Personer som lider av icke-fysisk yrsel definierar den på olika sätt. De säger att den involverar en samling känslor, inklusive yrsel, rädsla, osäkerhet, avdomnad, vimmelkantighet, känslor av overklighet, svaghet, trötthet, ökad puls, behov att urinera och känslor av att man befinner sig på en båt eller går på bomull.

Det är inte en konstant känsla, utan snarare en som kommer i plötsliga attacker, vanligtvis isolerade eller markerade av specifika omständigheter. Sådana omständigheter kan inkludera en folkmassa, ett glänsande golv eller ett som har många geometriska figurer, en motorväg, ett lutande utrymme och många fler. Eftersom yrselattacker är oförutsägbara är tillståndet mycket handikappande, och drabbade tenderar att gömma sig i sina hem och vägra lämna dem.

Psykogen, eller icke-fysisk, yrsel

Det verkar finnas en överenskommelse mellan specialister om att yrsel som inte kommer från en organisk sjukdom produceras av ett tillstånd av ångest. Vad de inte är överens om är hur man ska tolka denna ångest, och därmed hur man bäst behandlar den. Trots att det inte finns några exakta siffror vet man dock att yrsel tenderar att dyka upp efter en stressig kris. Denna kan orsakas av en förlust, separation, sjukdom hos en närstående eller hög press på jobbet.

Fallande man

Ibland inträffar yrsel under panikattacker. Andra gånger är det ett oberoende symptom som kan orsaka panik eller blir källan för nya symptom, såsom frekvent huvudvärk och illamående. Vad de alla har gemensamt är det faktum att diagnostiska studier inte avslöjar några öron- eller hjärntillstånd som rättfärdigar dessa känslor.

Yrselattacker kan vara lätta eller allvarliga. De verkar inte följa ett förutbestämt mönster, vilket plågar de drabbade ännu mer eftersom de aldrig vet när de kommer inträffa. Generellt påverkar de dessa personers liv till olika grader eftersom det alltid finns en rädsla för att svimma, förlora kontrollen eller falla till marken.

En tolkning av yrsel

Psykiatrin och psykologin må exklusivt associera yrsel med depression och stress, men psykoanalys anser det vara en symbolisk representation av ens mentala tillstånd. Alfred Adler (3) studerade detta i detalj, och kom till slutsatsen att den uttrycker en dold önskan att undvika en situation. Det är en ”omväg”, vilket är anledningen till att det känns som att allt ”snurrar runt”.

Adler hävdade att yrseln dyker upp som svar på ett externt krav som personen inte tror sig kunna hantera. Detta krav kan vara relaterat till arbete, familj, sex, känslor eller andra saker. Poängen är att personen inte är medveten om allt detta, och därför utvecklar psykogen yrsel.

Flygande cirkustält

I verkligheten är personen rädd för att ”falla” eller visa att denne inte kan svara på ett externt krav. Detta skulle försämra dennes rykte, vilket är anledningen till att det uppfattas som att falla. Detta orsakas av en omedveten rädsla för underlägsenhet.

Internt känner personen att denne är inkapabel, men det är inte nödvändigtvis sant. Han kan faktiskt vara mycket kapabel, men tvivlen är starkare. Den mest komplicerade delen är att personen inte är medveten om denna osäkerhet, vilket är anledningen till att den visar sig i form av yrsel.

Personer med psykogen yrsel är framförallt rädda för att tappa kontrollen bland folk, eller till och med när de är ensamma. De är rädda för att vara i en extremt sårbar situation. För Adler är vägen ut att acceptera det som de flyr från, men det är svårt för dem att göra detta själva. Det är rekommenderat att få professionell hjälp och/eller delta i skratterapi i grupp.

Hängande kvinna

(1) Tschan & J. Wiltink. “Vértigos.” Revista Mente y Cerebro, 55, 2012, Barcelona (76-79)

(2) Dieterich M, Eckhardt-Henn A. Neurological and somatoform vertigo syndromes. 2004; 75(3):281-302

(3) Alfred Adler. (2011). The Collected Clinical Works of Alfred Adler, Volume 1: The Neurotic Character. Alfred Adler Institute of Northwestern Washington.