Under våra dagliga liv utför vi en rad olika sysslor, och när de är klara får vi ibland intrycket att vi inte har gjort dem tillräckligt bra eller till och med att vi inte gjort något alls, vilket gör oss frustrerade.
Varför blir det på detta sätt? Vi har helt enkelt inte haft tillräckligt bra tidsplanering.
För att uppnå bättre tidsplanering kan du använda fem enkla trick som kommer hjälpa dig att komma fram till vad du ska göra varje dagoch bättra dig inom alla dagens aktiviteter.
”Tid är inte guld, tid är liv.”
-José Luis Sampedro-
1. Sätt ett mål
Stephen Covey berättar i sin bok 7 goda vanor att vi bör starta med ett mål i åtanke.
Detta mål bör dock möta vissa kriterier:
Specifikt. Målet måste vara så detaljerat som möjligt.
Mätbart. Det är väldigt viktigt att du kan mäta huruvida du nådde målet eller inte.
Realistiskt. Vi sätter ofta orealistiska mål för oss själva, så vi bör anpassa dem så att de blir möjliga att nå.
Fix tidsperiod. Varje mål bör ha en fastställd tidsperiod inom vilken det måste slutföras. På så sätt kommer det bli enklare att mäta om det uppnåtts eller inte.
2. Etablera prioriteter
Stephen Covey säger ”det viktigaste först” för att referera till vikten av att sära på det som är viktigt och brådskande och vad som inte är det för att kunna prioritera dina sysslor.
Covey skapade fyra kvadranter med vilka du kan klassificera varje aktivitet:
Brådskande och viktig
Ej brådskande men viktig
Brådskande men ej viktig
Varken brådskande eller viktig
Brådskande sysslor är de som kräver omedelbar uppmärksamhet.
Viktiga sysslor är sådana som bidrar till dina långsiktiga mål – till ditt syfte i livet.
”Tid är ett skapat ting. Att säga ’jag har inte tid’ är som att säga ’jag vill inte’.”
Från en professionell synvinkel finns det sysslor som kan definieras som de med hög avkastning (de som ger dig stor vinst) och sådana som ger låg avkastning (de som ger liten vinst).
Varje syssla bör tacklas vid rätt tid på dagen eller i veckan för effektivitetens skull. I vår tidsplanering bör vi dessutom inte bara tänka på tiden som krävs för själva sysslan, utan även allt annat som är involverat (resor, telefonsamtal etc.).
När du planerar dina sysslor bör du öronmärka lite tid för oväntade omständigheter som kan visa sig, så att du kan ta tag i dem om de uppstår.
”Påbörja inte en dag, en vecka, en månad utan att planera den.”
-Jim Rohn-
4. Öronmärk tid
Varje minut vi dedikerar åt en syssla, speciellt om det är en med hög avkastning, bör skyddas så att det inte sker några störningar.
Det är vanligt att bli störd av telefonsamtal, e-post etc., men i vår tidsplanering bör vi fokusera på att öronmärka en bestämd mängd tid varje dag till en konkret syssla.
Tim Ferriss definierar i sin bok The 4-Hour Work Week störningar som allt som hindrar dig från att slutföra din syssla. Han skiljer på tre olika klasser av störningar:
De som kräver din tid. Dessa är repetitiva sysslor som stör ditt viktigaste arbete.
De som uppkommer på grund av okunskap i hur man delegerar. Dessa inträffar när andra är i behov av att vi godkänner enkla sysslor som de kunde ha godkänt själva.
För att kunna öronmärka tid är det viktigt att lära sig att säga ”NEJ” till allt som inte är relaterat till ditt projekt eller som inte hjälper dig på något sätt.
Hur som helst kan du säga ”inte nu” och lämna den sysslan till ett lämpligare tillfälle.
Aktiviteterna vi utför både i arbetet och våra privata liv bör ibland utföras av oss själva, men kan andra gånger delegeras så att vi kan arbeta i ett lag. Därför är det fundamentalt att lära sig hur man delegerar.
5. Mät resultaten
När du har satt ett mål och slutfört sysslan bör du mäta huruvida du slutförde den framgångsrikt inom den tidsram du fastställde.
Om du inte har uppnått resultaten du siktade på kan du utvärdera huruvida ditt mål var realistiskt eller inte och göra justeringar för att göra det möjligt.
”Folk anser mig vara en expert i tidshantering. Jag ser snarare mig själv som en expert i hantering av prioriteringar som värderar saker bra. Jag vet att denna investering kommer ge mer för min framtid.”
Vi är sociala av naturen. Att relatera till andra ger oss emotionella fördelar, såsom förståelse, stöd och förbättrad självkänsla. Trots detta är det många som inte kan knyta an till människorna i sin omgivning. Det finns flera anledningar till detta…
Teknologin har utvecklats och vetenskapen upptäcker nya saker som gör våra liv enklare, men psykologin har inte heller stannat kvar i det förflutna. Det har utvecklats nya sätt att behandla mentala hälsoproblem. Mental hälsa och förstavågsterapier för att behandla mentala…
Lennox-Gastauts syndrom uppstår hos cirka 3 till 6 procent av barn med epilepsi. Det är vanligare hos pojkar än hos flickor. Det börjar uppstå mellan 3 och 5 års ålder och i nästan hälften av fallen är orsaken okänd. Kliniskt börjar…
Theory of mind (ToM) är förmågan att skilja på ditt eget medvetande och andras. Det tillåter dig att tolka och förutsäga någons beteende genom det mentala tillstånd du tillskriver dem. Ett mentalt tillstånd kan inkludera tankar, känslor, trosuppfattningar, önskningar osv. Överväg…
Du interagerar med många människor varje dag. Vissa känner du, andra är främlingar. Du har en uppfattning om deras personligheter som du skapat av tidigare interaktioner du haft med dem. Detta får dig att skapa en uppsättning sociala förväntningar på beteendet hos var och…
Social psykologi och sociologi. Vet du vad som skiljer dem åt? Vid första anblick kan de tyckas vara samma sak, men så är inte fallet. Det stämmer dock att de har vissa gemensamma element, och att en av dem delvis…