Är nerväxt lösningen för den moderna världen?

15 april, 2019
Teorin om nerväxt anser att man bör minska den moderna kapitalismens takt och ändra på produktionssystemet så att det respekterar miljön och den kollektiva lyckan.

Idén med nerväxt är baserad på den ekologisk-ekonomiska teorin som utvecklades av Nicholas Georgescu-Roegen, en framstående rumänsk matematiker och ekonom. Den grundläggande idén är att progressivt reducera produktionen för att återsälla balansen mellan människan och den naturliga världen. Detta hade lett till en mer hållbar social dynamik.

Tillväxt är antagligen alla världsekonomiers främsta mål. Det är kapitalismens mantra: Idén med ständigt ökande produktion och konsumtion. Alltför stor tillväxt kan dock ha sina konsekvenser. Den första är en systematisk attack på naturen och de naturliga processerna; en andra är en påtaglig minskning i människans livskvalitet.

Enligt nerväxtrörelsen bör folk arbeta mindre och ha mer fritid. Det bör vara grunden för den nya modellen där produktionen regleras på sätt som tillfredsställer våra behov utan att förstöra miljön eller göra människor till robotar.

”Det främsta syftet med nerväxten som slogan är att man klart markerar att man överger det galna målet med tillväxt för tillväxtens skulle, som drivs av ett ohämmat sökande efter vinst för kapitalägarna.”
-Serge Latouche-

Nerväxt av konsumtion

Dessa dagar spenderar de flesta av oss den mesta tiden med att arbeta. Förr arbetade folk för att uppfylla sina grundläggande behov. Detta är inte sant längre. Människan har över tid utvecklat nya behov som är associerade med konsumtion.

För många personer gör ett bra jobb att man ökar sin köpkraft. Vi vill ha mer så att vi kan köpa mer. Det spelar ingen roll om det som man köper är användbart eller inte. Får några årtionden behövde folk bara en typ av tvål för att tvätta sig. Nuförtiden ”behöver” man fem eller fler! Det finns handtvål, duschgel, schampo, balsam, etc.

Köpkraften har också ökat markant inom många samhällen. Det innebär dock inte att folk är gladare och mer fulländade. I Kanada utfördes en studie där en grupp forskare frågade försökspersonerna om de var lyckligare än deras föräldrar. Endast 44% av gruppen svarade ja, trots faktumet att köpkraften hade ökat med 60%.

Kvinna som arbetar på ett cafe.

Grunden till nerväxt

Världen har nått en punkt där obalansen mellan produktion och natur har blivit allt allvarligare. Vi tvivlar rörande tillgängligheten för framtida generationer när det gäller vissa typer av resurser. Det verkar som att vi håller på att göra något fel. Nerväxt-teorin anser att problemet ligger i den ohämmade produktionen, och föreslår därför åtta lösningar för den moderna världen:

Lösningar för ohämmad tillväxt:

  • Omvärdera: Folk som tror på omväxt anser att vi bör förändra våra värderingar. Vi måste sluta uppskatta individualismen och konsumtionssamhället. Vi bör istället fokusera på samarbeta och livets humanistiska mening.
  • Omformulera våra koncept: Detta har att göra med att omformulera idéer som fattigdom, rikedom, nödvändighet och konsumtion. Som samhälle måste vi anta ett nytt perspektiv när det gäller överflöd och nöd.
  • Omstrukturera: Vi måste orientera produktionen mot andra mål, som att skydda miljön och den mänskliga lyckan. Vi bör välja tillvägagångssätt som tänker på miljön och vi bör sluta tänka att mer är bättre.
  • Omlokalisera: Nerväxt-teorin påpekar vikten av den regionala ekonomin. Den multinationella produktionen är skadlig. Fokus bör istället ligga på att hitta ett sätt för varje region att producera tillräckligt för att uppfylla sina behov.
  • Omdistribuera: Detta innebär att man blir mer medveten om att alla får sina grundläggande behov uppfyllda. Det innebär att man reducerar köpkraften hos stora, globala konsumenter och att man undviker ohämmad konsumtion.
  • Reducera: I det här fallet appliceras nerväxten på produktion och konsumtion, vilket inkluderar arbetstimmar.
  • Omanvändning: Detta har att göra med att öka livslängden på olika produkter. Vi måste förändra vår kultur när det kommer till hur vi använder saker.
  • Återvinning: Detta innebär att man hanterar avfall på ett lämpligt sätt, och att man undviker produkter som inte kan återvinnas, och att man tar ansvar för sådant som man producerar.

Nya paradigm för en ny era

Man som är glad på jobbet.

Som slutsats kan vi säga att det är uppenbart att vår nuvarande ekonomiska system inte gör oss lyckliga. Det skapar snarare ojämlikhet och neuros. Nya paradigm, som nerväxt, håller på att bli inflytelserika idéer världen över.

  • Latouche, S. (2010). El decrecimiento como solución a la crisis. Mundo siglo XXI, (21), 48-53.
  • Karafin, B. (2007). Hooked!: Buddhist writings on greed, desire, and the urge to consume. Buddhist-Christian Studies.