Faran med beroende av anxiolytika hos ungdomar
Tonåren är en komplex fas. Dessa unga människor måste bearbeta ett oändligt antal förändringar på fysiska, sociala och emotionella nivåer. Dessutom måste de möta nya och mer krävande utmaningar än de någonsin upplevt i barndomen. Detta kan få dem att känna sig överväldigade. De kanske tror att de inte har de personliga resurserna för att navigera i sin nya verklighet, vilket utlöser ett ångestsyndrom. Trots att det finns psykologiska och farmakologiska resurser att ta till i sådana situationer, är det viktigt att överväga risken för beroende av anxiolytika hos ungdomar.
Idag har konsumtionen av dessa läkemedel normaliserats i samhället. Med det sagt är de långt ifrån ofarliga. Faktum är att ångestdämpande medel blir beroendeframkallande om de används under en längre tid. Därefter är en ökad dos nödvändig för att uppnå deras lugnande effekter. När man slutar ta dem återkommer dessutom ångestsymtomen och även abstinenssyndrom är möjligt.
Trots dessa risker har konsumtionen av anxiolytika bland ungdomar ökat oroväckande på senare tid. Vi måste ta reda på varför och vad vi kan göra åt det.
Anxiolytika och deras roll
Idag är anxiolytika en så pass vanlig företeelse att du förmodligen redan är bekant med namnen på några av de viktigaste kommersiella varumärkena. Lorazepam, Trankimazin, Lexotanil, Valium… Dessa läkemedel finns i medicinskåpen i många hem och konsumeras av en stor del av befolkningen. Men vad är de?
Ett anxiolytikum (eller lugnande medel) är ett psykofarmaka. Det har en hämmande effekt på det centrala nervsystemet. Det fungerar genom att sakta ner kroppens rytm och funktioner och producera effekter av avslappning och dåsighet. Av denna anledning använder man det främst vid behandling av ångest, sömnlöshet och andra psykologiska tillstånd.
De allra flesta receptbelagda anxiolytika kommer från bensodiazepinfamiljen. Dessa läkemedel verkar i hjärnan på GABA-receptorn (gamma-aminosmörsyra), den huvudsakliga hämmande signalsubstansen hos människor. De förstärker aktiviteten av GABA och hämmar sålunda det centrala nervsystemet och genererar de ovan nämnda effekterna. Men de är verkligen beroendeframkallande substanser.
Beroende av anxiolytika och ungdomar
Idag är anxiolytika den tredje vanligaste drogen (efter alkohol och tobak). De är också en av de mest använda bland ungdomar. Konsumtionen av dessa läkemedel bland unga har faktiskt ökat på senare tid. Faktum är att man uppskattar att de ofta tar dem så tidigt som vid 14-15 års ålder.
En av fem minderåriga säger sig ha använt anxiolytika sporadiskt. Medan hälften av dem hade ett läkarrecept, hade den andra hälften inte det. Det verkar finnas en tendens bland unga människor att konsumera dessa typer av läkemedel som en form av rekreation. De kombinerar dem i allmänhet med alkohol, vilket avsevärt ökar riskerna som de utsätter sig för.
Som vi sa tidigare är anxiolytika inte ofarliga. Deras huvudsakliga biverkningar inkluderar yrsel, förvirring, dålig koordination, sämre uttal och minnesproblem, dåligt omdöme och plötsliga humörförändringar. Dessa konsekvenser kan vara långvariga.
Ännu farligare är deras höga beroendeframkallande potential. Faktum är att anxiolytika kan generera beroende på extremt kort tid, oavsett om de används på recept eller inte. Det uppskattas att en av tre personer börjar utveckla beroende bara fyra veckor efter att behandlingen påbörjats.
Detta betyder att dessa läkemedel inte bara förlorar effektivitet med tiden och genererar tolerans hos användaren; det kan också vara riktigt svårt att sluta använda dem. Abstinenssymtom (fysiska och psykologiska) inkluderar ångest och nervositet, sömnstörningar, irritabilitet, fysiologiska störningar och, i allvarliga fall, förvirring och hallucinationer.
Förebygga beroende av anxiolytika hos ungdomar
Mot bakgrund av ovanstående bör vi inte ta lätt på den uppåtgående trenden med ungdomar som tar anxiolytika. Det är verkligen viktigt att vi börjar förebygga beroende av ångestdämpande medel hos dessa unga människor. Men hur kan vi göra det? Det är en uppgift som samhället som helhet måste ta på sig. Följande steg bör vidtas:
Undvika självmedicinering
Ibland bestämmer sig människor för att ta läkemedel som de tror kan hjälpa dem, men som medför allvarliga risker. Även om ångestdämpande läkemedel kräver ett recept, kan de vanligtvis hittas i familjemedicinskåpet. Unga människor kan besluta sig för att ta dem i stunder av kris eller ångest. Det är dock viktigt att förhindra att detta händer. Därför bör förhandsbedömning alltid eftersträvas.
Begränsa tillgången
Om det finns anxiolytika hemma är det viktigt att de förvaras på en plats med begränsad tillgång. När allt kommer omkring börjar många ungdomar konsumera ångestdämpande medel eller ta dem ofta eftersom de kan komma åt dem så lätt.
Kontroll av recept
Läkare spelar också en avgörande roll. De måste vara riktigt selektiva när det kommer till att förskriva läkemedel. Det är viktigt att de, när de utfärdar ett recept på anxiolytika, också utvärderar individen och implementerar en uppföljningsplan. Denna bör inkludera ett slutdatum för användning av läkemedlet.
Det är värt att komma ihåg att anxiolytika kan hjälpa på kort sikt, men de är ingen lösning i sig. Som en analogi kan man se dem som kryckor efter en stukning.
Att göra ungdomar medvetna om risken för beroende av anxiolytika
Slutligen måste ungdomar informeras om riskerna med konsumtion av dessa läkemedel och vilka effekter och konsekvenser de kan ha. Eftersom de är lagliga är unga människor ofta inte medvetna om konsekvenserna av att konsumera dem.
Ungdomar är en utsatt befolkningsgrupp. Konsumtion av ångestdämpande medel kan orsaka allvarliga effekter hos dem, både på kort och lång sikt. I händelse av att de upplever obehag, sömnstörningar eller ångestproblem bör de träffa en specialist. Denne kan ställa rätt diagnos, ordinera en behandling och övervaka läkemedelsanvändningen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Observatorio Español de las Drogas y las Adicciones. Informe 2021. Alcohol, tabaco y drogas ilegales en España.
Madrid: Ministerio de Sanidad. Delegación del Gobierno para el Plan Nacional sobre Drogas; 2021. 243 p. - Observatorio Español de las Drogas y las Adicciones. Encuesta sobre uso de drogas en enseñanzas secundarias en España (ESTUDES), 1994-2021. Madrid: Ministerio de Sanidad. Delegación del Gobierno para el Plan Nacional sobre Drogas; 2021. 148 p.