Biopolitik och dess makt över befolkningen

Biopolitik syftar på de mekanismer som implementeras av makten för att styra över människors individuella liv. Det sker under skenet av frihet, trots att den i själva verket kontrollerar individernas privatliv.
Biopolitik och dess makt över befolkningen

Senaste uppdateringen: 20 april, 2021

Biopolitik, eller livsstyrning, är ett begrepp som utgår från Michel Foucaults synsätt. Biopolitik och den makt den skapar över en befolkning handlar om användning av tekniker, metoder, rationaliseringar och strategier för att introducera maktlogiken i människors vardag.

I Foucaults perspektiv härrörde biopolitiken från att makten inte räckte till för att införa indelning av klasser och privat egendom och exploatering av så kallade mänskliga resurser. De exploaterade måste villigt acceptera dessa regler och använda dem frivilligt.

Biopolitiken är en faktor som införs i människors samvete som får dem att acceptera makten effektivt och ödmjukt. De gör det faktiskt med nöje. Således finns det en rad metoder som blir tillämpas på varje individ, redan före födseln, som subtilt leder till att införliva vissa värden och logik i dennes liv för att uppnå detta.

Vardagslivets ’psykiatrisering’, om den undersöktes noggrant, skulle kunna avslöja maktens osynliga hand.

-Michel Foucault-

En svartvit bild av Michel Foucault: han ler

Biopolitik och makt – styrtekniker

Maktmänniskor implementerar livets principer genom en serie kraftfulla tekniker i syfte att skapa kontroll över människor. Några av de verktyg de använder, i fallet med kapitalism, är bland annat statistik, psykologi och sociologi.

Från det ögonblick som en person föds, och även innan detta, blir de en del av ett kontrollregister implementerat från nämnda krafter. Direkt som en nyfödd kommer till världen, ska denna födelse meddelas till en institution som ansvarar för att registrera individen samt tilldela denna ett nummer.

Spädbarn föds därtill in i medicinska institutioner som bestämmer vad som är ”friskt” och vad som inte är det. De undersöker barnet, tillämpar en serie procedurer och klassificerar det enligt en logik. Det behöver knappt sägas; detta fortsätter i all evighet.

Det har inte alltid varit så här

Det har inte alltid på det här viset. Tidigare i vår historia var dessa händelser något som tillhörde privatlivets sfär. Men i dag är denna ritual en förutsättning för möjligheten att kunna träda in inom ramen för makten och ta emot de rättigheter eller fördelar som härrör från den. Även om dessa förmåner eller rättigheter inte finns, eller kan uppnås på många andra ställen under andra omständigheter.

Så här förblir det under hela livet. Avgörande händelser, som att nå en viss ålder, gifta sig, skiljas och så vidare, fortsätter att registreras genom någon form av offentligt instrument. Men varför?

Det är i grunden så att de som är vid makten vill hålla koll på individernas liv. Det är på så vis som de kontrollerade individerna följer de regler som blivit fastställda i lagen. Sådana som är obligatoriska i deras samhälle för att komma in i skolan, göra olika ansökningar etc. Men i grunden är de i princip värdelösa på individuell nivå.

Reglerna för biopolitik

Verktyget genom vilket biopolitiken kan bli verklighet är normerna. I detta avseende gör Foucault en skillnad mellan normen och lagen, vilken är uppenbar. Lagen reglerar det sociala livet, medan normen handlar om individuellt levande.

Normer bestämmer inte bara formen av socialt beteende när det gäller rättigheter mot andra eller att respektera deras utrymme. Det finns också regler för att känna och för att dansa, även för kyssar, och för sex. Det finns lång uppsättning med koder som berättar vad som är rätt och vad som är fel på alla områden i ditt liv.

Foucault säger att maktens stora framgång ligger i att maktteknologierna på alla sätt försöker följa dessa normer. Med andra ord utan att ifrågasätta om det är rätt eller fel för dig att följa dem. Dessutom finns därtill det ett löfte att alla kommer att vara glada och må bra så länge du följer dessa regler.

Ett gäng marionetter

Och friheten då?

Den stora framgången med biopolitiken är att statens makt uppnår allt den vill på ett subtilt sätt. Staten påtalar kanske inte rakt ut för dig hur du ska ha sex, men den gör det indirekt genom ”sexualundervisning” i skolan, via reklam och underhållning. Allt för att ge dig dikotomierna ”bra/dåligt” eller ”normalt/onormalt”. Föräldrar och skolor uppmuntras att följa tydliga föreskrifter. Det är lätt att förstå att detta påverkar beteenden, tankar, tillgivenhet och så vidare; för det mesta.

Således, genom perspektivet av biopolitik, måste en individ uppleva att hon är fri, trots att hon inte är det. I själva verket är det makten i sig som skapar mekanismer för att hantera uppror. I fotbollsmästerskap, videospel och högriskaktiviteter får individen en marginal för överträdelse.

För Foucault är kritiskt tänkande den enda formen av motstånd mot den överväldigande makten. Att fråga varför, och att föreställa sig nya sätt att göra, känna och tänka, är metoder för att begränsa eller minska inflytandet av biopolitik och dess makt över oss.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Foucault, M. (2009). Nacimiento de la biopolítica: curso del Collège de France (1978-1979) (Vol. 283). Ediciones Akal.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.