Då olika normer du inte är medveten om har kontrollen
Normer är föreställningar. De är föreställningar som lever i våra sinnen och berättar vad vi ska göra. Olika normer kan också uttrycka vad vi förväntas göra, och i allmänhet är delas de med andra. Alla grupper har normer och dessa lämnar ingen likgiltig. De kan faktiskt spela en stor roll i hur varje medlem av gruppen känner, tänker och agerar.
När gruppidentiteten är viktig, visar gruppnormer hur man beter sig. Tänk dig till exempel att du är ute och promenerar och stöter på en hemlös person som ber om pengar. Du kanske ger personen några slantar, kanske inte. Men om du är en del av en välgörenhets- eller religiös grupp med normer som förespråkar generositet till behövande, kommer du förmodligen att ge personen i fråga ett belopp. Du gör det, om inte annat, för att välgörenhet är en del av din gruppidentitet.
”Vårt arv och våra ideal, vår kod och våra normer – det vi lever efter och lär våra barn – bevaras eller minskas beroende på hur vi fritt utbyter idéer och känslor.”
-Walt Disney-
Hur normer uppstår
En grupp kan uttryckligen besluta sina normer, i ett avtal mellan medlemmarna. De kan också uppstå baserat på hur människor beter sig. När de andra medlemmarna imiterar vissa beteenden blir de till gruppnormer. Gruppmedlemmar kan imitera dem antingen för att de har något syfte med det eller för att detta hjälper gruppen att överleva.
Men det är inte de enda sättet genom vilket normer uppstår. De kan också utvecklas på ett mycket mindre demokratiskt sätt. Ibland är det ledaren för gruppen som väljer dem.
Det kan också vara en prototypmedlem i gruppen som oavsiktligt skapar dem. Detta händer när en särskilt representativ medlem sticker ut genom att tänka, känna eller agera annorlunda. Detta leder till spänningar som löses när de andra medlemmarna anammar det nya beteendet till en norm.
”Regler och modeller förstör genialitet och konst.”
-William Hazlitt-
Två olika sorters normer
Det kan finnas två typer av normer inom en grupp: beskrivande och föreskrivande. Beskrivande normer är de som bygger på vad gruppmedlemmar gör i en viss situation. När du inte vet vad du ska göra i en given situation letar du efter hjälp i hur andra människor beter sig. Det är på det viset som det kan leda till att du imiterar dem. Sedan, om de accepterar dig efter att du imiterat dem, kommer du sannolikt att fortsätta göra det. Därför bildas dessa normer när människor imiterar de tongivande medlemmarna i gruppen.
Föreskrivande normer har att göra med vad gruppmedlemmar godkänner eller inte godkänner. Dessa indikerar vad du bör och inte bör göra. De fungerar som moraliska riktlinjer: de visar dig vad som är rätt och vad som är fel. Grupper motiverar dessa normer genom sina egna belöningar och straff. De straffar alla som inte följer dem och belönar de som uppfyller dem.
”Jag tror inte att jag någonsin kommer att agera i en sexscen på grund av min religion och mina personliga normer.”
-Jon Heder-
Normernas funktion
Gruppnormer har många olika funktioner. Å ena sidan finns det individuella funktioner som separat påverkar varje medlem i gruppen. Sedan finns det de sociala funktionerna som påverkar gruppen och alla dess medlemmar. Den individuella funktionens huvuduppgift är att ge dig en specifik världsbild. Gruppnormer berättar för dig hur världen fungerar och hur man bör tänka, känna och agera i denna värld.
Det finns vissa ändamål som är värda att nämna när det gäller normers sociala funktion. En av dem är att de reglerar förhållandena mellan medlemmarna. De berättar hur du ska agera i samklang med alla andra. De gör det också tydligt vilka gruppens funktioner och mål är. Slutligen hjälper de till med att upprätthålla gruppidentiteten.
Det svarta fåret
Men normer, liksom regler, är till för att brytas – åtminstone några av dem. Gruppmedlemmar kan alltid göra valet att inte följa dem. Då detta sker har de flesta grupper medlemmar som försöker stoppa överträdelsen. Vad de vanligtvis gör här är att baktala, skambelägga och söka stöd för att stöta ut medlemmarna som inte respekterar normerna. Å andra sidan sätter man medlemmar som respekterar normerna (perfekta prototyper) på piedestal.
Den som bryter mot normerna blir det svarta fåret. Poängen med att skambelägga normbrytare är att kunna bli av med gruppmedlemmar som negativt påverkar gruppens sociala identitet. Vi hittar två sentida exempel på detta i Spanien.
När katalanerna mobiliserade för självständighet bröt de mot nationalismens normer. Vissa människor (inte alla) med en nationalistisk identitet reagerade genom att skambelägga dem. De anknöt till sidan som ville att Spanien skulle vara ett enat land, vilken inkluderade EU-topparna. De som styr den Europeiska unionen är normalt negativt inställda till nationalistiska strömningar då regionala områden kämpar för egeninflytande, däremot reagerar de inte på samma vis då mindre stater kämpar för självständighet. Det motsatta hände också: vissa katalaner med en stark katalansk identitet skambelade förespråkare för ett enhetligt Spanien. Konflikten kvarstår och bekämpas ömsom genom auktoritärt förtryck, och ömsom genom hån, social snobbism och locket på från massmedia.
”När någon går utanför de kulturella normerna måste kulturen skydda sig själv.”
-Robert M. Pirsig-