Buddhismens fyra kommunikationsprinciper

20 maj, 2020
De fyra kommunikationsprinciperna är viktiga stöttepelare inom buddhismen, eftersom den korrekta användningen av ord och tystnad beror mycket på harmonin i olika specifika sociala sammanhang. Varje princip handlar om kommunikationen med en själv och med andra.

Buddhismen hävdar att det finns fyra kommunikationsprinciper som måste efterlevas för att man ska kunna skapa harmoni mellan mänskliga varelser. Denna metod innefattar inte så att säga några ”budord”, utan i stället föreslår den vissa mönster att följa när du har en genuin önskan att skapa hälsosamma relationer med andra.

Målet för dessa fyra kommunikationsprinciper är att skapa mer klarhet och respekt i dina relationer. Människan använder talet för att meddela andra sina idéer, känslor och känslotillstånd till andra. När du gör detta på rätt sätt, kan andra förstå dig bättre och, som en följd, förbättras ditt förhållande med dem.

För buddhister är dessa fyra kommunikationsprinciper ärlighet, vänlighet, nytta och frid. Var och en har syftet att skapa mer värde och meningsfullhet i dialog. Men det kräver dock ett visst mått av medvetenhet och ansträngning.

Sanna ord är inte vackra; vackra ord är inte sanna. Bra ord är inte övertalande; övertalande ord är inte bra.

-Lao Tsu-

Buddhismens fyra kommunikationsprinciper

1. Ärlighet

Den första kommunikationsprincipen är ärlighet. Detta är ett mer komplext koncept än vad det kan tyckas vid en första anblick. Att vara ärlig innebär att hålla sig till sanningen när man talar. Problemet är att alla inte alltid vet vad ärlighet är; ibland kan det vara så att de ljuger för sig själva.

Så för att kunna vara ärlig, måste du göra en sanningsövning med dig själv. Om du själv inte kan skilja det som är sant från det som inte är det, kommer du inte att kunna vara ärlig mot någon annan. Tänk också på att det är lättare att vara ärlig om du talar från hjärtat, med avsikten att uttrycka dina idéer, och utan att ha något annat syfte.

2. Vänlighet, en av buddhismens fyra kommunikationsprinciper

Det är stor skillnad mellan att vara uppriktig och att vara elak, hänsynslös och respektlös. Respekt och hänsyn är grundläggande för en hälsosam och berikande dialog. Respektlösa uttalanden kan skapa oöverkomliga svårigheter och göra det omöjligt att upprätthålla ett givande samtal.

Samtidigt är ilska och rädsla uttryck av egot, vilket kan leda till att du behandlar andra hårt. I dessa fall är det egot som talar i stället för hjärtat. Detta leder ofta till en kedjereaktion av svårigheter och avlägsnar friden från ditt liv. Därför är det bästa att se till att du har frid i sinnet innan du talar.

3. Nytta

Buddhister lägger mycket vikt vid tystnad. För många är tystnad ett tomrum som snabbt måste fyllas. Men inom buddhismen anses detta vara ett naturligt utrymme till för att lyssna på dig själv och andra. Om man inte lyssnar, kan man inte kommunicera; de är beroende av varandra.

Att tala bara för att tala är ett uttryck av oro som minskar ordens värde och motverkar den goda kommunikationen.

Det har effekten att trötta ut sinnet och skadar relationerna med andra människor. Det gör också så att väldigt triviala känslor kan kännas större än vad de i själva verket är.

En vänlig dialog enligt buddhismens fyra kommunikationsprinciper

4. Frid

Den sista av buddhismens fyra kommunikationsprinciper är frid. Buddhister menar att ord är berättigade endast när de syftar att upprätthålla frid mellan människor. Varje uttryckt ord med ett annat syfte bidrar till att skapa missförstånd eller negativa känslor hos andra.

Vänlig kommunikation väljer också de tydligaste och mest precisa orden för att uttrycka ett budskap. Undvikande meningar, subtilitet och onödiga ord skapar inget annat än oväsen. Det hindrar förståelse och skapar i stället förvirring och tunnar ut budskapet.

Dessa fyra kommunikationsprinciper kan verka lite udda inom den västerländska kulturen eftersom det är en kultur där det bara blir allt svårare att vara tyst. Det finns ett konstant flöde av information som gör att avsaknaden av ljud blir ett väldigt konstigt fenomen.

Det som är mest oroväckande är att vi, som samhälle, går igenom en tid då den största delen av all kommunikation är fokuserad på totalt oviktiga saker. Detta påverkar inte bara vår inre frid utan begränsar också vårt tänkande som individer, och minskar vår förmåga att uttrycka oss själva och lyssna på andra. Ord har inte längre samma mening, och kanske är det detta som har gjort att världen blivit så hård.

Alsina, M. R. (1999). La comunicación intercultural (Vol. 22). Anthropos Editorial.