När Comuneros gjorde revolt: frihetens nederlag

28 augusti, 2019
Läs allt om när comuneros gjorde revolt i den här artikeln!

Idag ska vi tala om när comuneros, eller invånarna i Kastilien, gjorde revolt mot monarkin.

Skatter är aldrig frivilliga, det vet vi alla. Då kungen i Spanien ville införa dem förr i tiden så krävdes det att detta blev godkänt av olika domstolar och sällskap.

Kastilianarna var de mäktigaste av dessa sällskap eftersom alla huvudstädernas representanter brukade vända sig till dem.

Dessa begränsande institutioner blev dock snart en börda för monarkerna, som ville ha monopol och hela riket i sina händer, vilket ledde till att comuneros gjorde revolt.

Kastiliens domstolar kanske var anakronistiska för ett rike som redan sträckte sig till andra sidan av jordklotet. I vilket fall som helst så kom varje minskad frihet med blod och eld.

När comuneros gjorde revolt: början på upproret

1517 anlände Kung Karl, som var av flamländskt ursprung, i Asturias för att bestiga tronen under namnet Carlos I.

Till en början hade man förhoppningar om att förbättra den dåliga skörden, sociala spänningar, politisk instabilitet, svälten samt de höga skatter som höll på att förstöra Castile.

Carlos I började ta beslut som inte blev populära bland befolkningen, som att kräva högre skatter.

Efter några sammanträdanden i La Coruña så godkändes de nya skatterna. Städer som Toledo och Salamanca höll dock inte med om detta beslut.

Den generella uppfattningen var att kungen, som inte ens talade det lokala språket, inte regerade på rätt sätt.

Det föreslogs att man skulle ha ett möte i Ávila, där de städer som var röstberättigade i Cortes kunde samtala. Medlemmarna kallade för comuneros.

Dessa comuneros valde att inte följa många av de nya skatterna. Istället krävde de att de skulle återfå vissa friheter och rättigheter.

Avilas murar.

När comuneros gjorde revolt: deras vapen

En månad efter en av dessa Cortes i Coruña, i Segovia, tog flera comuneros staden och mördade Cortes representant. Leon, Guadalajara, Burgos och Zamora gjorde likadant.

Det enda sättet att få gehör för sina krav var genom att använda vapen, och de tvekade aldrig att göra det.

För att bekämpa Segovias comuneros så behövde guvernören Adriano de Utrecht Medina del Campos artilleri. Medinas invånare vägrade dock att lämna över det vilket ledde till att deras hem sattes i brand.

Detta uppfattades som en sådan grymhet att många andra städer snart beslöt sig för att gå med i kampen.

Padilla ledde Toledo, Maldonado ledde Salamanca, Bravo ledde Segovia, Zapata ledde Madrid, Biskop Acuña ledde Zamora.

Det var även många fler som anslöt sig. Armén de hade samlat ihop tog staden Tordesillas för att kunna träffa Doña Juana (Juana av Kastilien).

En fängslad drottning

Juana av Kastilien, mor till Carlos I, spärrades in i Tordesillas. Hon var en legitim drottning, men många ansåg att hon hade tappat vettet p.g.a. hennes politiska intressen.

Ledarna för upproret presenterade sina klagomål och bad henne att bestiga tronen själv. Drottningen lyssnade på dem, men hon ville inte bli inblandad.

De säkrade dock makten i Tordesillas, och det verkade som att de hade stora chanser att lyckas.

Bro över flod.

Den slutliga förlusten

Det skulle dock krävas betydligt mer för att man skulle kunna vinna. De olika intressena började snart orsaka spänningar bland alla comuneros, vilket kejsaren utnyttjade och omorganiserade sina trupper.

Han gav efter för de städer som stödde honom, vilket gjorde att många av städerna svek de andra.

Monarken återtog till slut Tordesillas. Vissa comuneros hade dock begett sig till Valladolid för att fly undan kejsartrupperna.

Efter att ha begett sig mot Toro så hindrade det intensiva regnet armétrupperna från Padilla, Bravo och Maldonado att fortsätta framåt. De blev attackerade och därefter spreds paniken, vilket innebar slutet på upproret.

Comuneros kollaps och dess konsekvenser

Comuneros nederlag kan anses vara den första liberala (misslyckade) revolutionen i Europa. Som en konsekvens av detta nederlag så minskades även den Kastilianska makten.

Då de spanska kolonierna i Amerika var en del av riket så drabbade denna minskade frihet till slut även städer i den nya världen.

  • Pérez, Joseph (2001) Los comuneros, La Esfera de los Libros.
  • Sánchez León, Pablo (1998) Absolutismo y comunidad, Siglo XXI.