De 6 viktigaste teorierna om mänsklig utveckling

Skriven och verifierad av psykologen Alejandro Sanfeliciano.

Senaste uppdateringen: 03 januari, 2023

Utvecklingspsykologi är studien av människor genom alla deras livsfaser. Den ser hur kognition utvecklas och hur beteenden ändras med tiden. Det är en intressant disciplin som tillför en mängd kunskap inom fältet för tillämpad psykologi. Vi tror att bästa sättet att förklara detta utan att skapa alltför mycket förvirring är att ge en överblick över de sex viktigaste teorierna om mänsklig utveckling.

För att kunna förklara den information vi har idag tack vare utvecklingspsykologin, måste vi diskutera en del idéer som har blivit föråldrade. Emellertid är det viktigt att nämna dessa idéer, för en förståelse av dem är nödvändig för att man ska kunna förklara de framsteg forskare har gjort inom psykologin under de senaste årtiondena. De sex teorierna om mänsklig utveckling, som vi ska diskutera ur ett evolutionärt perspektiv, är: gestaltpsykologi, psykoanalys, behaviorism, kognitiv psykologi, Piaget och Vygotskij.

Teorier om mänsklig utveckling

Gestaltpsykologi

Gestaltpsykologi var en av de första vetenskapliga trenderna som uppkom inom psykologin. Idag är dessa idéer inte längre relevanta, men detta sätt att studera mänsklig perception var onekligen revolutionerande. Och trots att de psykologer som anslöt sig till denna teori inte är lika kända inom utvecklingspsykologin, utmärker även de sig inom detta fält.

Inom gestaltpsykologin hävdar man att människor använder en rad strukturer för att kunna skaffa sig och upprätthålla meningsfulla uppfattningar om världen. Dessa strukturer har en fysisk bas som får sina egenskaper i förhållande till vår utveckling. Vi skulle också kunna definiera dem som komplexa helheter, produkten av nedbrytningen av de komplexa enheterna. Verkar det förvirrande? Låt oss se om vi kan förklara det lite bättre.

Vad gestaltpsykologin försöker säga om den mänskliga utvecklingen är att den grundar sig på en struktur med biologiskt ursprung. Vi lär oss använda denna struktur efterhand som vi växer. Följaktligen förekommer det ingen “utveckling” i form av tillblivelse eller evolutionära stadier. Allt som finns är den gradvisa upptäckten av hjärnans förmågor. Modern forskning visar att detta faktiskt inte stämmer. I själva verket innebär de kognitiva processerna tillblivelse och evolution.

Psykoanalys

Psykoanalysens fader är lätt att identifiera. Naturligtvis handlar det om Sigmund Freud. Denna teori betonar effekten som undermedvetna impulser har på vårt beteende. Det är en gren inom psykologin som använde sig av en ganska ovetenskaplig metod och dess teorier är lite förhastade. Dock har den haft en avgörande betydelse för studiet av mänsklig utveckling. Dessa teorier gav upphov till revolutionerande idéer i psykologins sätt att se på barndom och ungdom.

Psykoanalysen hävdar att utvecklingen äger rum för att barnet behöver tillfredsställa en rad behov under varje livsfas. Alltså definierar den utveckling som en rad faser som beror på hur de tillfredsställer de olika behoven. Vidare fäster psykoanalysen stor betydelse vid sexualiteten i alla faser av mänsklig utveckling, inklusive de tidigaste faserna.

Behaviorism och dess syn på mänsklig utveckling

Denna teori växte fram som ett svar till psykoanalysens tämligen ovetenskapliga utgångspunkt. Den är mycket positivistisk. Behaviorister menar att allt som inte går att mäta konkret faller utanför psykologins ramar. Följaktligen studerar de bara förhållandet mellan en upplevd stimulus och det beteende denna utlöser. Rent faktiskt ignorerar de alla mellanliggande variabler som de inte kan mäta.

Behaviorister menar att vi bara kan förstå mänsklig utveckling utifrån de olika former av inlärning som de ger akt på inom detta ramverk. Barn föds med en rad inbyggda svar som de associerar med andra stimuli genom erfarenhet. Med hjälp av mycket enkla processer producerar de en mängd komplexa beteenden. Problemet med denna utvecklingsteori är att den felar genom att vara alltför reduktionistisk.

Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi uppkom som ett svar till behaviorismen. Den är inriktad på studiet av de interna processer som uppträder mellan stimuli och beteende. Den kognitiva psykologin gav upphov till en syn på den mänskliga hjärnan baserad på beräkningar och sammankopplingar. Idag är kognitiv psykologi en av de mest populära teorierna, särskilt i Europa.

I fråga om utvecklingsteori vidhåller den kognitiva psykologin att människor producerar information som bygger på inre representationer av världen. Denna tankegång återupptas av Piaget och Vygotskij beroende på dess konstruktivistiska princip. Men eftersom den definierar processerna som associativa, står den behaviorismen närmare till sin natur.

Jean Piaget

Jean Piaget är en av utvecklingspsykologins mest betydelsefulla tänkare. Psykologer betraktar honom som en av konstruktivismens upphovsmän. Tanken bakom denna teori är att barn bygger sin värld utifrån de problem de måste konfrontera. Piagets teori om mänsklig utveckling fokuserar på bildandet av kunskap.

Med utgång från detta konstruktivistiska perspektiv skapade Piaget en teori som delar in utvecklingen i stadier. Dessa stadier är universella. Alla människor genomgår stadierna vid ungefär samma ålder. Om du vill veta mer om Piagets teori och utvecklingsstadier, klicka här.

Mänsklig utveckling enligt Lev Vygotskij

En annan viktig figur inom mänsklig utveckling är Lev Vygotskij. Liksom Piaget lade han fram en utvecklingsteori med en konstruktivistiskt utgångspunkt. Trots att deras perspektiv påminde om varandra, fäste de vikt vid olika aspekter. Piaget fokuserade på hur individen interagerade med sin omgivning. Däremot koncentrerade sig Vygotskij på den betydelse kulturella och sociala effekter hade på mänsklig utveckling.

För Vygotskij var utvecklingen oskiljaktigt knuten till individens sociala miljö. Förklaringen till detta är att det är kultur och samhälle som överför typer av beteenden och organiseringen av kunskap. Med andra ord rör det sig inte om att “kopiera och klistra in”. Alla barn konstruerar sin egen verklighet beroende på vad samhället dikterar. Den här teorin kallas socialkonstruktivism.

Detta är en intressant modell med många möjligheter. Många människor anser att Vygotskijs och Piagets teorier står i direkt konflikt med varandra. Emellertid kan deras skiljaktigheter lätt sammanjämkas. Om vi vill se likheterna måste vi vidga våra perspektiv och beakta andra nivåer och metoder för forskning.