Den emotionella kurvan i våra liv

12 oktober, 2019
Den emotionella kurvan är en representation av vad som händer när en person börjar känna en viss känsla.

Vad är den emotionella kurvan och hur spelar den roll i våra liv? Det ska vi tala om nedan.

Många experter definierar en känsla som ett subjektivt tillstånd med en överväldigande eller intensiv affektiv laddning.

Det är svårt att tydligt beskriva själva känslan, men alla kan beskriva de subjektiva tillstånden på ett klart sätt. Man kan exempelvis beskriva en situation då man kände sig arg eller glad.

En stor del av dessa känslor, från ledsamhet till rädsla, utvecklas på ett liknande sätt: genom den emotionella kurvan.

Vad är känslor till för?

Enligt forskare som Martinez-Sanchez (2011) så kan en avsaknad av utlopp för viktiga emotionella händelser (som att gråta över någon man förlorat, uttrycka omtanke etc.) ge upphov till en märkbar fysiologisk hyperaktivering.

Det kan till och med resultera i depression och andra negativa effekter som påverkar den fysiska och mentala hälsan på både lång och kort sikt.

Varför är det då så viktigt att uttrycka känslor?

Dessa författare tar upp existensen av intrapersonliga (inom en själv) funktioner som är relaterade till homeostas och överlevnad, sant extrapersonliga funktioner, som har en mer social natur.

Ledsen kvinna som ligger ner.

Intrapersonliga faktorer

  • Känslor hjälper med att koordinera olika kognitiva-, fysiologiska- och beteendesystem.
  • De aktiverar beteenden som kan motverkas då känslan inte finns där. En person som exempelvis inte är särskilt atletisk kan springa väldigt snabbt då han är rädd. Eller en självdefinierad pacifist som kan försvara någon som befinner sig i fara då han känner sig arg.
  • Känslor förbereder kroppen på att fly eller fäkta, och de spelar en extremt viktig roll för din överlevnad. Att känna sig rädd är bara föregångaren till fly-eller-fäkta-svaret i relation till allt som du upplever som ett hot. Utan rädslemarkören hade kroppen inte kunnat bemöta faran eller fly.

Då din kropp börjar med detta alarm som respons på ett farligt stimuli (då du upplever rädsla) så aktiverar detta den hypotalamiska hypofys-binjuraxeln.

Detta kommer i sin tur att aktivera dina adrenalinkörtlar som släpper ut glukokortikoider. Din kropp utsöndrar adrenalin och endogena opioider för att lindra den fysiska smärtan som om du höll på att bli attackerad.

De system som inte är nödvändigt, som exempelvis matsmältningssystemet, kommer samtidigt att undertryckas.

Då du befinner dig i fara så kommer rädslan att öka dina hjärtslag, dra ihop mjälten för att utsöndra röda blodkroppar ifall det uppstår en skada, vidga dina pupiller, etc.

Känslorna lär dig att snabbt hantera information. Din hjärna kan snabbt utvärdera stimulins egenskaper, vilket gör att du kan vidta lämpliga åtgärder så snabbt som möjligt.

Extrapersonliga faktorer

Känslorna hjälper dig att kommunicera dina intentioner till andra personer och dela med dig av hur du känner dig.

De hjälper dig att kontrollera dina ansiktsuttryck, gester och och din röst så att du även ska kunna påverka andras beteende.

Som Aristoteles en gång skrev så är människan ett politiskt djur, och känslorna har också en socialiserande roll. Dina känslor påverkar exempelvis hur andra beter sig.

Vissa personer använder ledsamhet då de känner att de behöver stöd från andra; andra använder sig av omtanke eller glädje, etc.

Det finns många, många exempel på känslornas roll inom sociala relationer.

Den emotionella kurvan

Det är svårt att bibehålla en känslas maximala intensitet under en lång tidsperiod. Faktum är att en känslas normala utveckling är en kurva.

Känslorna blir först starkare och starkare. Då de har nått maximal intensitet så minskar de i styrka.

Detta kan verka intuitivt, men det är inte något som de flesta av oss tänker på dagligen, speciellt när det gäller den mentala hälsan.

Denna kurva gäller även för känslor samt ångest- och panikattacker. De varar dock sällan mer än tio minuter.

Den emotionella intensitet som kommer med rädsla, ilska och ledsamhet gör att det är väldigt enkelt att agera då känslan är på sin höjdpunkt.

Många personer går i terapi p.g.a. denna anledning. De handlingar du tar vid den emotionella intensitetens höjdpunkt är ofta kontraproduktiva.

Att lära sig att hantera känslorna i terapi

Under de tidiga tillstånden av terapin, då patienten inte vet hur han ska hantera sina svar så kan det vara bra att man pratar om den emotionella kurvan.

Målet är inte att kontrollera känslorna, utan att undvika negativa konsekvenser som en dåligt hanterad intensiv känsla kan ge upphov till.

För patienter som lider av depression, ångest eller sorg så kan det vara väldigt hjälpsamt om man lär sig hur känslor fungerar i detalj. Terapeuten bör också förklara vad du inte bör göra under den emotionella intensitetens höjdpunkt.

Fortsatt terapi bör över tid hjälpa patienten att inte uppleva sådana intensiva emotionella svar.

Man hos psykolog.

Tre saker som du inte bör göra då den emotionella kurvan når sin höjdpunkt

Det är viktigt att man förklarar vilka tre saker som man inte bör göra då man upplever intensiva känslor, oavsett om det rör sig om ilska, ledsamhet, rädsla eller lycka.

Experterna rekommenderar detta eftersom de handlingar som görs under dessa tillfällen antagligen inte är rationella.

Här är några saker som du inte bör göra vid kurvans höjdpunkt:

  • Ta beslut. Vi kan använda exemplet med en kvinna med klinisk depression. Det är viktigt att man får henne att förstå att det är farligt att ta beslut då hon känner sig som värst. De beslut som hon tar kommer alltid gå hand i hand med den ledsamhet eller desperation som hon känner vid detta tillfälle. Om hon undviker att ta beslut vid dessa tillfällen så kan hon undvika utgångar som självmord och självskadebeteenden.
  • Försök att lösa problemet. Om den intensiva känslan orsakades av en viss händelse så bör du inte försöka fixa det som händer under tiden du fortfarande känner detta. Då din rationella hjärna inte är påslagen så kommer du inte ha alla de redskap som du normalt behöver för att lösa ett problem. Frustrationen kan också leda dig till att ta felaktiga beslut. Det bästa är att vänta tills du känner att den emotionella intensiteten minskar.
  • Tänk. Känslor kan leda till ändlösa katastrofala, irrationella och värdelösa tankar. Vissa av dessa tankar kan faktiskt orsaka nya och intensiva känslor, vilket kan leda till irrationellt beteende.

Utöver dessa handlingar så är det bra om man tar fram en lista på alternativ som du kan använda dig av under tillfällen med emotionell intensitet.

Ta fram saker som du kan göra som hjälper dig med att undvika att tänka, lösa problem eller ta beslut. Ha listan redo nästa gång du befinner dig högt upp på den emotionella kurvan.

  • Palmero, F y Martínez-Sánchez, F. (2008). Motivación y emoción. Madrid: McGraw-Hill.