Doktor Francisco Lopera och hans nya metod för att behandla Alzheimers

Francisco Lopera leder en grupp som har forskat kring Alzheimers under mer än 30 års tid. Tack vare sitt hårda arbete har de lyckats identifiera en ny metod för att behandla Alzheimers som troligtvis kommer att göra det möjligt att bekämpa sjukdomen på ett mer effektivt sätt.

Skriven och verifierad av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Senaste uppdateringen: 05 augusti, 2020

För närvarande pågår det fem olika forskningsprojekt för att ta fram läkemedel som kan behandla Alzheimers sjukdom. Fyra av dessa håller på att utvecklas i USA och ett i Colombia. Det sistnämnda står under ledning av doktor Francisco Lopera, som har gjort fantastiska framsteg under de 30 år han har studerat sjukdomen.

Till skillnad från andra forskares arbeten har det som doktor Francisco Lopera utfört resulterat i ett nytt sätt att tackla sjukdomen. Detta beror dels på tur, dels på hans oupphörliga sökande. Metoden är kopplad till genetiska egenheter som han upptäckt hos en av sina patienter.

Alzheimers är en form av demenssjukdom som ger upphov till mycket lidande såväl för dem som drabbas som för deras familjer. Den gradvisa förlusten av minne och olika färdigheter innebär ett långsamt bortvissnande av ens identitet, livsprojekt och livsvilja. Det är många människor runt om i världen som väntar på, om inte ett botemedel, så åtminstone ett mer effektivt sätt att behandla Alzheimer på än vad som just nu finns att tillgå.

Doktor Francisco Lopera och hans forskning

Francisco Lopera leder ett forskningsprojekt varigenom han samarbetat med the National Institutes of Health (NIH) of the United States, (det amerikanska statliga institutet för hälsa), the Banner Alzheimer’s Institute (i Phoenix, Arizona), bioteknikföretaget Genentech (i South San Francisco, Kalifornien) och mer nyligen med experter från Massachusetts General Hospital och Schepens Eye Research Institute. Forskningsgruppen har sitt säte vid universitetet i Antioquia, Colombia.

Han har ägnat mycket tid åt att försöka utveckla en behandling för Alzheimers. Forskarna har gjort stora framsteg, men de farmakologiska produkter som för närvarande säljs har begränsad verkan. Av den anledningen har forskningen sedan några år tillbaka varit fokuserad på att förebygga snarare än att bota sjukdomen.

I dagsläget arbetar man fram bra metoder för tidig upptäckt. Men det rör sig om sofistikerade förfaranden som alla ännu inte har tillgång till och som det hittills bara är forskningsgrupper som använder. Emellertid kommer de förmodligen snart att bli tillgängliga för alla och detta är ett stort steg i utvecklingen.

En ny väg för forskning

Doktor Francisco Lopera har öppnat en ny väg för forskning. Förhoppningsvis kommer detta att ge läkare bättre möjligheter att behandla Alzheimers. Det hela började 1984, då Lopera genomgick sin specialistutbildning i neurologi. Han blev uppsökt av en patient som bara var 47 år gammal och redan befann sig i ett framskridet stadium av sjukdomen. När han undersökte fallet närmare fick han veta att patientens far, farfar och farbröder alla hade genomlevt samma sak.

Detta ledde till att han gjorde en genealogisk granskning av familjen. I detta sammanhang fann han den första familjegruppen med en ärftlig form av Alzheimers sjukdom. Som forskare fann han senare två andra familjer med samma egenskaper. Elva år efter att han hade gjort sin första upptäckt kunde hans arbetsgrupp bevisa att det verkligen var Alzheimers och att sjukdomen i detta fall var orsakad av en genmutation.

Under åren som gick uppdagades nya fall. Och alla dessa uppvisade samma karakteristika. De kallade det “paisa-mutation“, för det fanns inga andra referenser till just denna i hela världen. Paisa hänvisar till en bestämd folkgrupp som lever i Anderna i norra delen av Colombia.

Emellertid hade den verkligt häpnadsväckande delen av denna undersökning ännu inte framkommit.

Nya metoder för att behandla Alzheimers

Dr. Lopera förklarar att vid Alzheimers bildas det en sorts ansamling av “skräp” i hjärnan. Denna består av ett protein som kallas amyloid. Fragment av detta klibbar ihop sig och bildar ett slags “klister” som fäster sig vid nervcellerna och ger upphov till olika funktionsstörningar i hjärnan. Den andra delen av detta “skräp” är tau, som omsluter nervcellen, “låser” in den och dödar den. Tau är mer skadligt.

Nu hände det sig att en av de patienter som doktor Francisco Lopera behandlade tillhörde en av de familjer där mutationen ägde rum och hon utvecklade själv denna. Men i motsats till sina släktingar utvecklade hon inte sjukdomen i ett tidigt skede. Faktum är att hennes första symtom inte yttrade sig förrän hon uppnått 70-årsåldern. Hennes fall var helt exceptionellt och därför var forskningen fokuserad på henne.

Efter noggranna undersökningar i Boston fann experterna att patientens hjärna var fylld med amyloid, och till och med mer så än i andra fall. Däremot hade hon ytterst lite tau. Forskningen gjorde det möjligt för dem att bekräfta att det hos just denna patient förelåg en annan mutation som hämmade produktionen av tau och det var detta som försenade sjukdomsförloppet.

Tidskriften Nature har publicerat artikeln som har öppnat helt nya forskningsmöjligheter för att behandla Alzheimers. Experter menar att på grundval av den information som inhämtats från denna patient skulle man kunna utveckla genterapi som går ut på att reproducera den genetiska informationen hos andra individer. Experter överväger också att ta fram läkemedel som efterliknar mekanismen bakom den skyddande mutationen.