Emotionell reglering och ätstörningar

Emotionell reglering och ätstörningar
Laura Reguera

Skriven och verifierad av psykologen Laura Reguera.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Kanske har du aldrig stannat upp för att tänka på det, men alla har inte samma förmåga att känna igen, acceptera och reglera sina känslor – emotionell reglering är inte allestädes närvarande. Nu när vi lagt det på bordet, börjar du tänka på någon speciell person som sällan inser att något stör denne?

Känner du kanske någon som har svårt att hantera sina negativa känslor? Så pass att de flesta vet att personen har problem med ångest eller sorg? Kanske ser du dig till och med själv reflekteras i dessa drag. Verkligheten är att psykologiska tillstånd kan påverkas avsevärt av att vi inte kan känna igen, acceptera eller reglera våra känslor, inklusive ätstörningar… Låt oss upptäcka varför.

“Den första rikedomen är hälsa.”

-Emerson-

Att reglera känslor vid ätstörningar

Först bör det noteras att emotionell reglering inom ätstörningar skiljer sig från den hos personer som inte lider av psykologiska patologier, enligt flera vetenskapliga studier.

Å ena sidan är de mer benägna att drabbas av alexitymi. Alltså att de har svårare att identifiera och beskriva känslor. När du inte vet hur du identifierar vilka känslor du har, är det ganska logiskt att det blir svårare att välja de bästa strategierna för att reglera dem.

Låt mig förklara: om du inte inser att du är arg, hur ska du då kunna göra något för att ilskan ska försvinna? Komplicerat, eller hur? Detta är ett av problemen som personer med ätstörningar har.

Lägg dessutom till ytterligare ett handikapp: bruket av olämpliga strategier för att minska obehag. När de är medvetna om att de mår dåligt så “hanterar” de med andra ord inte sig själva på ett positivt och anpassningsbart sätt.

“En vis man bör överväga att hälsa är den största mänskliga välsignelsen, och lära sig hur han med hjälp av egen tanke kan dra nytta av sin sjukdom. Låt mat vara eder medicin.”

-Hippokrates-

Chokladmuffins

Flykt och förnekelse

Tvärtom försöker de hantera dessa känslor genom flykt, undvikande eller förnekelse. Dessa beteenden leder oftast till en jojo-effekt, vilket leder till ett förevigande av de negativa känslorna.

Låt oss titta på ett exempel: en person med detta problem mår dåligt eftersom hon tror att om hon äter så kommer hon bli tjock. Så hon försöker hantera ångesten genom att begränsa sin kost. Kortsiktigt kommer det få obehaget att minska.

Långsiktigt kommer det dock producera mer och mer negativa känslor över mindre mängder mat. Så obehaget kommer progressivt bli värre. Denna onda cirkel observeras även vid hetsätning.

Personen äter eftersom han mår dåligt, men torterar sedan sig själv genom att överäta och sedan försöka kräkas. Detta leder till att han upplevelser negativa känslor eftersom han vet att vad han gör är fel.

Vikten av bättre emotionell reglering hos personer med ätstörningar

Med detta förklarat är rollen som emotionell reglering spelar inom ätstörningar tydlig. Å ena sidan är det viktigt att byta ut begränsningen på mat eller hetsätandet mot andra hanteringsmetoder och mer anpassningsbar emotionell hantering.

Men vi behöver inte bara jobba på att eliminera de patologiska beteenden som utförs när vi lider av denna sjukdom. Verkligheten är att förmågan att acceptera, identifiera och uttrycka våra känslor gagnar oss rent generellt, och producerar en känsla av fysiskt och mentalt välmående.

Kvinnas rygg

Att kunna reglera våra negativa känslor tillräckligt genom anpassningsbara hanteringsstrategier kommer dessutom minska nivåerna av ångest, sorg och ilska. Forskare har faktiskt upptäckt att arbete med emotionell hantering hos personer med ätstörningar avsevärt förbättrar deras prognos.

“Att äta är inte bara ett materiellt nöje. Att äta bra ger oss spektakulär glädje att leva, och bidrar stort till välvilja och lyckliga förhållanden. Det är av stor vikt för moralen.”

-Elsa Schiaparelli-

Bilder från Olenka Kotyk, Nordwood Themes och Jairo Alzate.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.