En känsla av närvaro, finns det någon här med oss?

En känsla av närvaro, finns det någon här med oss?
Francisco Pérez

Skriven och verifierad av psykologen Francisco Pérez.

Senaste uppdateringen: 05 november, 2023

Kanske har du någon gång haft en känsla av närvaro, som om någon fanns i samma rum som dig. Men när du ser dig omkring är du ensam. Denna känsla av närvaro, av att känna att någon finns nära, är ett fenomen som inträffar mer frekvent än vi kanske tror. Och det gör det inte mindre skrämmande…

Fenomenet vi refererar till är en realitet för många personer. De som upplever det känner att någon är med dem, trots att de inte kan se någon. Personen har en känsla av att inte vara ensam, trots avsaknaden av andra personer. Denne kan heller inte avgöra vilken stimulus som stödjer denna känsla. Det kan vara en röst, musik eller ett liknande tecken.

Ett spöke bredvid dig

Står det verkligen ett spöke bredvid dig?

Forskare har försökt förklara detta fenomen på ett rationellt och vetenskapligt sätt. För att göra det utförde man ett experiment där vissa personer tilläts “uppleva” denna upplevelse. Forskarna rekryterade 48 volontärer som aldrig upplevt denna känsla av närvaro tidigare. De gjorde detta i syfte att ändra vissa neuronala signaler i specifika områden av hjärnan.

Med förbundna ögon skulle volontärerna manipulera en robot manuellt. Samtidigt kopierade en annan robot samma rörelse bakom volontärerna. Resultaten var överraskande. När rörelserna skedde samtidigt kände inte individerna något konstigt.

Men när rörelserna inte skedde samtidigt kände de av närvaron av något främmande. En tredjedel av volontärerna sade att de kände någon annan i rummet med dem. Vissa individer blev till och med så skrämda att de bad om att få ögonbindeln borttagen och experimentet avslutat.

Samma forskarlag utförde en hjärnskanning av tolv personer med neurologiska avvikelser som redan upplevt denna känsla av närvaro. Målet var att slå fast vilken del av hjärnan som är kopplad till detta fenomen. Experimentet bekräftade att de inblandade cerebrala områdena var de som associeras med självmedvetenhet, rörelse och den egna kroppens spatiala position.

Kvinna i experiment

Hjärnan är ensamt ansvarig när man upplever en känsla av närvaro

Resultaten från dessa studier visar tydligt att robotens rörelser temporärt förändrade vår hjärnfunktion. När individerna kände närvaron av ett spöke var det bara hjärnan som var förvirrad. Hjärnan felkalkylerade kroppens position och identifierade den som tillhörande en annan varelse.

När hjärnan presenterar någon form av neurologisk anomali eller när den stimuleras av en robot, kan det skapa en andra representation av ens egen kropp. Detta uppfattas som en konstig närvaro av individen. Denna närvaro utför samma rörelser som individen och bibehåller samma position.

“Människans sinne fungerar som en helhet. Det är inte sinnena, utan individen, som uppfattar.”

-J. L. Pinillos-

Fantasins psykologi

Fantasins och uppfattningens psykopatologi utgör ett centralt tema för all psykopatologisk forskning. Psykologisk forskning har faktiskt lett till ett antal förklarande teorier om uppfattning och fantasi. Dessa teorier skiljer sig dock i många aspekter.

Hopp är ett tydligt exempel på att uppfattning inte slås fast “objektivt”. Uppfattning influeras inte bara av de fysiska dragen hos stimuluset vi uppfattar. I processen att uppfatta något måste kroppen reagera på stimuli baserat på dess predispositioner, förväntningar och tidigare upplevelser.

“Ur vissa synvinklar är vi kapabla att nå bortom informationen som tillhandahålls av sammanhang.”

-Amparo Belloch-

Detta visar att vår uppfattningsprocess inte bara vägleds av data, utan även av våra föreställningar, bedömningar och koncept. Om vi till exempel tror på spöken kommer vi verkligen tro att ett spöke dykt upp bredvid oss om vi upplever en känsla av närvaro.

Men hur vet vi att vissa händelser faktiskt sker? Som Helmholtz påpekade för över ett sekel sedan bör det inte vara så uppenbart att ett föremål är rött, grönt, kallt eller varmt. Dessa känslor tillhör vårt nervsystem och inte föremålet självt.

Hjärnan i tvärsnitt

Det konstiga är att vi uppfattar dessa föremål “externt”. Men processen, som är vår omedelbara upplevelse, sker “internt”. Andra typer av upplevelser, såsom drömmar, fantasin eller tankar upplevs också “internt”.

Det är viktigt att komma ihåg att bedömning och tolkning är involverade i handlingen att uppfatta något. Detta innebär att perceptuella felaktigheter och sensoriska bedrägerier eller fel är lika normala som motsatsen, åtminstone när det gäller sannolikhet (Slade och Bentall, 1988).

En känsla av närvaro är en förvrängd uppfattning

Fel i uppfattningen och fantasin klassificeras vanligtvis i två grupper: förvrängningar och vilseledning. Förvrängningar av uppfattningen är endast möjliga genom sinnena. Dessa förvrängningar uppstår när en stimulus som existerar utanför oss själva uppfattas annorlunda än väntat. I många fall kan dessa förvrängningar av uppfattningen dessutom komma från organisk störning. Dessa störningar tenderar att vara övergående och kan påverka uppfattningen av stimuli genom sinnena såväl som tolkningen som hjärnan utför.

När det kommer till vilseledning produceras en ny uppfattningsupplevelse som inte grundas i stimuli som faktiskt existerar utanför personen. Detta är till exempel fallet med hallucinationer. Denna uppfattningsupplevelse tenderar även att ackompanjeras av resten av personens “normala” uppfattningar. Avslutningsvis fortsätter uppfattningen trots det faktum att den stimulus som producerade den inledande uppfattningen inte längre är fysiskt närvarande.

Hur klassificerar man känslan av närvaro? Om du skummar igenom de senaste paragraferna skulle en känsla av närvaro falla under förvrängda uppfattningar, som vi vanligtvis klassificerar på följande sätt:

  • Hyperestesi kontra hypoestesi – abnormiteter i uppfattningen av intensitet (till exempel styrkan hos smärta).
  • Anomalier i uppfattningen av kvalitet.
  • Metamorfopsi – anomalier i uppfattningen av storlek och/eller form.
  • Anomalier i uppfattningsmässig integrering.
  • Illusioner – det är här vi kan finna känslan av närvaro och pareidoli. Pareidoli refererar till psykologiska fenomen där man ser bilder, figurer och ansikten. Man uppfattar bekanta former där det inte finns några, vilket är en väldigt vanlig lek bland barn.
Kvinna som upplever en känsla av närvaro

Om jag känner ett spökes närvaro, upplever jag då en illusion?

Helt rätt. Enligt forskare och ovan nämnda klassifikationer verkar det så. En illusion är en förvrängd uppfattning i sinnet som man misstar för en uppfattning av ett konkret objekt. Det dagliga livet erbjuder en rad olika exempel på illusoriska upplevelser.

Hur många gånger har du trott att du sett en vän du väntade på, utan att det var personen ifråga? Vem har inte hört steg bakom sig medan de gick i en mörk gränd ensamma? Vem har inte känt någons närvaro (spöke eller annan) när det inte fanns någon annan i rummet?

Om du någonsin har upplevt denna känsla av närvaro ska du inte oroa dig. Att känna en närvaro av “någon” är inte ett tecken på att du håller på att bli galen. Detta fenomen kan inträffa vid vissa starka händelser, såsom extrem utmattning eller ensamhet.

Men en känsla av närvaro kan även förekomma vid specifika tillstånd, såsom patologisk ångest och rädsla, schizofreni, hysteri och organiska mentala tillstånd. Om så är fallet rekommenderar vi att du söker hjälp från en expert. Denne kan utvärdera ditt fall i detalj.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Belloch, A (2008). Manual de psicopatología. McGraw-Hill. Madrid.
  • Persinger, M. A., Tiller, S. G., & Koren, S. A. (2000). Experimental simulation of a haunt experience and elicitation of paroxysmal electroencephalographic activity by transcerebral complex magnetic fields: induction of a synthetic “ghost”?. Perceptual and Motor Skills90(2), 659-674.
  • Eckersley, T. (2018). Sounds Scary. Student Research Proceedings3(2).

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.