Fem maskerade kontrollmekanismer
Maskerade kontrollmekanismer är strategier som vissa använder för att manipulera beteendet hos personer omkring sig. Dessa personer använder dem eftersom de vill ha kontroll och dominera andra. Därför är de alltid emot att vara självförsörjande.
Ibland är dessa försök att få kontroll väldigt uppenbara. Det tvingande beteendet är direkt och lämnar inget rum för tvivel, såsom att slumpmässigt kräva att saker ska göras på ett visst sätt, att skrika som ett sätt att skrämma andra eller att sätta press på andra.
Men andra gånger kan kontrollmekanismerna gå obemärkt förbi.
“Försök att övervinna denna dualitet, att tämja det nyckfulla och domesticera det upproriska, att göra det okända förutsägbart och kedja det frispringande – alla sådana saker ljuder dödsklockan för kärleken.”
-Zygmunt Bauman-
Maskerade kontrollmekanismer är väldigt svåra att identifiera. De trasslar in folk i ett nät av förvirring, där de kan förbli under lång tid.
Här kommer de fem vanligaste:
1. Kontroll med hjälp av skuld
Detta är en av de vanligaste och skadligaste kontrollmekanismerna. Den består av att generera tankar eller idéer inuti någons huvud som leder personen till att känna sig skyldig. Denna kontrollmekanism kan visa sig i alla typer av relationer, men är vanligast mellan föräldrar och barn eller hos par.
Ett exempel på denna kontrollmekanism är när någon säger “Tänk på allt jag gjort för dig”. De som säger detta håller stenkoll på alla saker de gjort för andra, och de påminner dem om detta ofta för att spela offret och väcka skuldkänslor.
Ofta använder manipulatörer denna skuld för att förbli i kontroll.
2. Maskerade kontrollmekanismer i form av beroende
Denna maskerade kontrollmekanism blandas ofta ihop med djup kärlek. Nyckelordet här är “behov”. Det består nämligen av ett beteende som får den andra personen att känna sig vital i den manipulerande personens liv. Fraser som “Jag kan inte leva utan dig” är exempel på denna kontrollmekanism.
Samtidigt kan beroendet även förmedla motsatt budskap: “Du behöver mig.” På så sätt utvecklar manipulatören en serie beteenden för att förhindra att den andra personen gör saker som denne är kapabel att göra själv. För att kontrollera andra erbjuder de att göra saker åt dem eller hjälpa dem trots att de inte bett om hjälp.
3. Att visa kärlek och sedan sluta
Detta baseras på manipulation av tillgivenhet. Manipulatören visar endast kärlek för den andra personen när denne gör vad han eller hon vill. Samtidigt slutar manipulatören att visa kärlek när personen denne försöker kontrollera inte lever upp till dennes krav.
Det är en typ av emotionell utpressning som inte är särskilt uppenbar. Ofta kräver manipulatören lydnad, och hävdar att det är för personens eget bästa. Eller så kan manipulatören till och med påpeka att han eller hon sätter hälsosamma gränser genom att ge och ta bort tillgivenhet.
4. Att ha ett gemensamt mål
Manipulatören “säljer in” ett av sina mål till den andra personen så att ett individuellt mål blir ett gemensamt. Detta trots att den andra personen inte är helt övertygad om att det verkligen är vad vederbörande vill.
Manipulatören kommer vara snabb med att uttrycka sin besvikelse om den andra personen inte anpassar sig efter målet eller inte gör allt i sin makt för att nå det.
5. Maskerade kontrollmekanismer i form av emotionell incest
Emotionell incest är en av de maskerade kontrollmekanismer som påverkar familjer på ett betydande sätt. Detta är framförallt en mekanism som visar sig mellan föräldrar och barn. Manipulatören får barnet att känna att det är allt för sina föräldrar och att det är de mot världen.
Barnen blir i slutänden föräldrar till sina föräldrar: de ger dem stöd, backar upp dem och vägleder dem genom svåra tider. Barnen måste därmed faktiskt ta ansvar för saker som deras föräldrar borde ta hand om. De lär sig alltså att ge utan att vänta sig något i gengäld, vilket gör det svårt för dem att förstå individualitet.
Alla dessa maskerade kontrollmekanismer går ofta obemärkt förbi i våra mänskliga relationer. Osäkerhet och frustration är vad som gömmer sig bakom dem.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Tirapu-Ustárroz, J., García-Molina, A., Luna-Lario, P., Roig-Rovira, T., & Pelegrín-Valero, C. (2008). Modelos de funciones y control ejecutivo (II). Revista de neurología, 46(12), 742-750.