Författaren Eduardo Galeano: biografi om en libertarian
Författaren Eduardo Galeano är synonym med bra litteratur, social hängivelse och etik. Hans bok Open Veins of Latin America är en sann klassiker som översatts till fler än 20 språk.
Det är omöjligt att placera Galeano i en specifik genre. Hans texter kombinerar ofta verklighet med skönlitteratur, känsla med tanke.
Folk tillskriver honom faktiskt termen “känslo-tänkande språk”, som han använder för att referera till denna speciella kombination av objektivitet och subjektivitet.
En av de mest intressanta sakerna med Galeano är att han var en självlärd akademiker. Han fick aldrig någon speciell titel, även om han blev tilldelad flera hedersdoktorstitlar.
Kanske är det därför hans verk är så kraftfulla , tack vare att hans vardagliga intryck inspirerade hans skrivande.
En författare i Montevideo
Författaren Eduardo Galeano föddes i Montevideo, huvudstaden i Uruguay, den 3 september, 1940. Hans födelsenamn var Eduardo Germán María Hughes Galeano, men han behöll endast sin moders efternamn.
Hans familj var välbärgad och djupt katolsk. Under sin barndom drömde han om att antingen bli ett religiöst helgon eller en fotbollsspelare, vad än som kom först.
Men när han var 14 år tog han en serieruta han ritat till veckotidningen El Sol. De gillade den så mycket att de köpte den direkt och gjorde Galeano till en socialist-serietecknare.
När han var 19 år gammal genomlevde han en existentiell kris och försökte begå självmord. Han förklarade aldrig riktigt varför han gjorde det, men vi vet att han efter att ha vaknat upp ur sin koma såg sitt liv förändras drastiskt.
Det var då han började gå under namnet Eduardo Galeano och började skriva i veckotidningen Marcha.
Författaren Eduaro Galeano går i exil
1973 skedde en militärkupp i Uruguay och en fasansfull diktatur etablerades. Galeano arresterades och fängslades kort innan han flydde till Argentina. Vid 32 års ålder skrev han sin populära bok Open Veins of Latin America.
Han ville skriva en bok om politisk ekonomi, men skrev istället en passionerad berättelse som har blivit en ikon inom latinamerikansk litteratur.
Vid det laget hade Galeano gift sig två gånger och fått tre barn. I Argentina var han med och grundade han tidningen Crisis. Dessvärre tog en diktatur över Argentina 1976, och Galeano tvingades fly igen.
Precis innan han gjorde det träffade han Helena Villagra på en grillfest, som kom att bli hans partner under de kommande 40 åren.
Diktaturerna i Uruguay, Argentina och Chile bannlyste samtliga av Galeanos böcker. Kort därefter flydde han till Spanien och skrev sin berömda Memory of Fire-trilogi.
Han inspirerades av en grekisk dikt och skrev böckerna i bitar. Legenden säger att han klottrade ned vissa kapitel till böckerna på pappersservetter.
Eduardo Galeanos återvändo till Uruguay
Galeano kunde till slut återvända till Uruguay 1985, då diktaturen föll. Sin tradition trogen grundade han en ny veckotidning vid namn Brecha med Mario Benedetti och andra intellektuella.
Han blev även stammis på caféet El Brasileiro – ett av många poesicaféer i Montevideo. Han satt alltid på samma plats vid fönstret. El Brasileiro existerar än idag, och på meny hittar man “Cafe Galeano” i hans ära.
Galeano blev återigen involverad i politiska och intellektuella grupper. Under 2004 deltog han i den första politiska segern för vänstern i Uruguay, då Tabaré Vázquez valdes till president.
Senare firade han att Pepe Mujicas lyckades stiga till makten. Han var en del av rådgivningskommittén för TV-kanalen Telesur från Venezuela, och skrev kolumner varje vecka för den mexikanska tidningen La Jornada.
2007 diagnostiserades han med lungcancer, vilket fick honom att ta ett steg tillbaka från rampljuset. Galeano litade aldrig på teknologi och skrev för hand fram till sin död. Han avfärdade extrem rationalitet och auktoritarianism .
Journalisten, poeten och författaren Eduardo Galeano dog den 13 april, 2015 vid 74 års ålder.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Chacón Ramírez, C. A., & Botero Herrera, D. A. (2016). Entre el miedo y el derecho al delirio: un decir desde los ninguneados de Eduardo Galeano. Hallazgos, 13(25).