Funktionell dumhet: En stor efterfrågan inom många företag

· 27 juli, 2017

Oavsett hur svårt det är för oss att säga det högt, finns det bevis: funktionell dumhet fortsätter att vara drivkraften inom många organisationer. Kreativitet uppskattas inte; förmågan att tänka är inget annat än ett hot för den affärsman som inte vill att något ska förändras och som alltid letar efter fogliga anställda.

Vi är medvetna om detta på vår blogg, och vi har flera gånger pratat om det som en kreativ hjärna kan bidra med i en organisation. Men att tänka annorlunda, att vara friare och mer knuten till vår intuition är ibland ett problem istället för en fördel inom arbetsmiljöer.

Det är svårt att säga. Men vi vet dock att varje situation är som en unik ö med sin egen dynamik och sitt eget interna klimat. Det kommer att finnas företag som är perfekta exempel på innovation och effektivitet. Men nuförtiden har den förväntade förändringen fortfarande inte blivit omsatt i praktiken. Stora som små företag letar efter förberedda personer – det råder ingen tvekan om detta – men de letar även efter folk som är hanterbara, tränade och tysta.

Innovation baserat på ett mänskligt kapital som föds av ett öppet, flexibelt och kritiskt sinne är en risk. Anledningen till detta är att ledningar fortsätter att se på nya idéer med rädsla, för att våra organisationer fortsätter att vara baserade på en strikt linje, en vertikal hierarki där auktoritetspersoner utövar total kontroll. Men även arbetarna tenderar att se på nya idéer med obekvämhet och gillar inte alltid den där rösten som visar förmågor som de inte har själva.

Det är en komplex verklighet som vi skulle vilja reflektera över.

Charlie Chaplin

Funktionell dumhet, den stora vinnaren

Mats Alvesson, professor på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet och Andre Spicer, professor i organisationsbeteende, skrev en väldigt intressant bok med titeln The Stupidity Paradox. Något som vi alla vet är att vi lever i en värld där ord som ”strategi” eller ”management” har stor vikt.

Det finns en stor uppskattning för förmågor baserade på kreativitet eller ”Mental System Management” (MSM), men att gå från att uppskatta dem till att låta dem appliceras är en helt annan sak. För innovation är för dyrt, för det kommer alltid att vara bättre att anpassa sig till vad som redan fungerar istället för att ta risken att prova något nytt. Allt detta göder en verklighet som är lika tuff som den är begränsande: en ekonomi baserad på innovation, kreativitet och kunskap är mer av en dröm än en uppenbar verklighet.

Det finns dock en annan aspekt som man måste tänka på: En framgångsrik och välutbildad person behöver också ett jobb. I slutändan kommer han eller hon att ge efter för rutin och jobb av låg prestige eftersom antagandet av funktionell dumhet är grundläggande för att behålla ett jobb.

Det kommer inte att spela någon roll hur välutbildade de är, vad de har för idéer eller fantastiska förmågor. Om du höjer din röst så kommer rovdjuren att visa sig direkt: medarbetare och chefer som är mindre duktiga och kreativa än dig kommer att be dig att vara tyst inom den där flocken med vita får. För dina idéer kan bryta den medelmåttiga rutin som de har blivit vana vid.

Hjärnor

Gör det inte, bli inte funktionellt dum

Det är möjligt att vårt samhälle inte är redo för att ta emot personer som kan hantera tankeprocesser som är kritiska, dynamiska och kreativa. Kollegorna är inte heller mottagliga för den där gnistan som baseras på innovation. Den funktionella dumheten har befäst sig eftersom ”vi inte har något annat val” än att acceptera vad som helst, bara för att vi ska komma fram till slutet av månaden.

Så den funktionella dumhet som finns inom många av våra sociala strukturer motverkas, som vi vet, av kompetenta och duktiga professionella, men som även har jobb som är alltför enkla. Vi kunde alla ge mycket mer om situationen var annorlunda.

Men vi löses upp helt i denna miljö för att upprätthålla ett system som överlever men som inte rör sig framåt. Och detta är inte en bra plan. Detta är inte en bra plan eftersom vi i detta sammanhang känner oss frustrerade och framförallt olyckliga.

Spår

Problem att reflektera över

Mats Alvesson och Andre Spicer, författarna av den ovan nämnda boken The Stupidity Paradox, påpekade att det finns fyra aspekter till detta problem:

  • Vi försöker att vara den person som har makt i situationen till lags.
  • Vi har ett behov att undvika att orsaka problem och att inte säga till vissa personer saker som de inte vill höra.
  • Att vara ”funktionellt dum” leder ofta till att saker går ganska ok för oss: vi behåller vårt jobb och vi är accepterade.
  • Den stora majoriteten av de jobb som finns idag kräver dessa egenskaper. Om du vill röra dig uppåt och till och med behålla ditt jobb är det bättre att inte säga emot det som händer.

Många definierar vårt nuvarande system som en ekonomi baserad på innovation, kreativitet och kunskap. Men vi kan säga, nästan utan risk för att ha fel, att endast 20% av företagen omsätter detta i praktiken. Vad händer då med alla dessa fantastiska sinnen? Med så många personer som är redo att ge det bästa av sig själva?

Möjligheter och förändring

Kanske den kreativa hjärnan även måste tränas till att vara modig och ta initiativ. Att ta risker och gå ur de gammalmodiga cyklerna för att skapa nya företag som kan erbjuda innovativa tjänster till ett samhälle som kräver alltmer. Stora förändringar kommer inte att skapas över en natt, utan med den dagliga viskningen, med det där långsamma och konstanta kraset som alltid kommer innan något nytt och ostoppbart visar sig.

Huvudbild: ”Modern Times”, Charles Chaplin (1936).