Gardner och hans idéer om naturalistisk intelligens

Vad är naturalistisk intelligens och vad används den till? Vad har den med naturen att göra? Vilka personer har gjort sig särskilt kända för att ha utvecklat denna intelligens? Svaren finner du i denna artikel.
Gardner och hans idéer om naturalistisk intelligens

Senaste uppdateringen: 15 juni, 2021

Tack vare psykologen och professorn Howard Gardner (född 1943) vet vi numera att det inte bara finns en utan åtta olika typer av intelligens. Tidigare fokuserade vi egentligen bara på logisk-matematisk och språklig intelligens. Detta gällde särskilt i våra skolor och vid bedömningen av människors intelligens. Men lyckligtvis vet vi nu att intelligens kommer i många olika former och naturalistisk intelligens är en av dessa.

Den här typen av intelligens hänför sig till vår förmåga att relatera till omgivningen och dess element. Den gör att vi kan observera, förstå, ordna och klassificera naturen. Dessutom gör den det möjligt för oss att fastställa samband mellan dess olika element, exempelvis mellan växter och djur.

Naturalistisk intelligens är förmodligen en av de minst kända av de klassificerade intelligenserna och också den som man värdesätter minst, åtminstone på akademisk nivå. Men som vi kommer att visa så var det med hjälp av denna intelligens som våra förfäder skaffade sig kunskaper om sin omgivning och lärde sig att överleva.

Naturalistisk intelligens hjälper oss att se samband i naturen

Gardner teorier om naturalistisk intelligens: vad är det och vad tjänar det till?

Naturalistisk intelligens ingår i teorin om multipla intelligenser som Howard Gardner formulerade och spred under 1980-talet. För att vara mer exakt presenterade han sin teori om multipla intelligenser år 1983. Men det dröjde till 1995 innan han kompletterade modellen med naturalistisk intelligens. Så vad syftar begreppet naturalistisk intelligens på? I själva verket avser det vår förmåga att kategorisera elementen i vår omgivning, att känna igen skillnaderna mellan dem och att förstå hur de förhåller sig till varandra. Detta är information som vi sedan kan använda för att interagera med elementen på ett fördelaktigt sätt.

Vidare kan vi genom att använda oss av den här typen av intelligens även koppla ihop oss med och interagera med olika sorters element i omgivningen. I sin tur leder detta till att vi kan förbättra vårt förhållande till miljön generellt sett. I realiteten omfattar begreppet såväl städer som förorter och landsbygdsområden och alltså inte bara den “naturliga miljön”.

Vårt mål att överleva

Naturalistisk intelligens är troligtvis den intelligens som spelade störst roll för att våra förfäder skulle kunna utvecklas och anpassa sig till sin omgivning. Därför tror en del experter att den går tillbaka till den äldre stenåldern.

Om man bortser från överlevnadsaspekten så är det denna typ av intelligens som i dagens värld hjälper oss att förstå naturen bättre och utveckla hierarkier inom de naturliga systemen. Detta är särskilt värdefullt inom vissa kunskapsområden som t.ex. biologin.

Kända personer med hög naturalistisk intelligens

Vilka personer har gjort sig kända för att ha en hög naturalistisk intelligens? Biologen Charles Darwin (1809-1882) liksom geografen och naturforskaren Friedrich Heinrich Alexander (1769-1859) hör definitivt till denna grupp.

Dessa vetenskapsmän steg in i olika naturliga miljöer och skaffade sig kunskaper från dem. De identifierade djur- och växtarter och lärde sig vad som utmärkte dem. Sedan utnyttjade de denna information på ett sätt som gagnade både dem själva och samhället. Detta är syftet med naturalistisk intelligens.

Vad kännetecknar naturalistisk intelligens enligt Gardner?

I sin definition av naturalistisk intelligens framhåller Gardner typen av information man erhåller och inte vad man gör med den. För även om man skulle kunna säga att den här typen av intelligens består i en process, så handlar den egentligen mer om de konkreta element som är involverade.

Som vi nämner ovan så hänför sig dessa konkreta element till element i naturen. Det kan till exempel röra sig om anatomiska egenheter hos de djur och växter som vi observerar. Därför är vår naturalistiska intelligens något vi aktiverar när vi befinner oss i en naturlig omgivning eller på platser som innehåller olika livsformer.

De processer som är involverade i Gardners naturalistiska intelligens

Vilka processer aktiverar vi när vi använder naturalistisk intelligens? Huvudsakligen handlar det om observation, selektiv och oavvänd uppmärksamhet, klassificering, kategoriseringsfärdigheter, slutledningsförmåga och fastställandet av samband. Vidare formulerar vi miljörelaterade hypoteser. Det är också en typ av intelligens som gör att vi kan experimentera och som styr oss mot naturen. Detta medför i sin tur att vi har större möjlighet att förstå och värdesätta naturen. För att vara lite filosofisk så innebär naturalistisk intelligens i grunden en uppskattning av skönhet och en sann kärlek till naturen.

“Kultivera din kärlek till naturen, för det är enda sättet att få sann förståelse för konsten.”

-Vincent van Gogh-

Överlappar naturalistisk intelligens med andra intelligenser?

Enligt Gardner kan naturalistisk intelligens i vissa fall överlappa med andra former av intelligens. Ett exempel på detta är språklig intelligens. Man skulle kunna säga att vi använder språklig intelligens när vi skapar begrepp för element som vi identifierar, även om de är från naturen.

Och den logiska-matematiska intelligensen gör att vi kan förstå de hierarkier och kategorier som har utvecklats tack vare naturalistisk intelligens. Ja, som du ser kan de båda sistnämnda intelligenserna till och med komplettera varandra. Ett annat exempel märker vi i den spatiala intelligensen. Denna intelligens hjälper oss att tillämpa den kunskap vi inhämtat genom naturalistisk intelligens på en specifik omgivning och i realtid.

Kort sagt hör naturalistisk intelligens uppenbart inte till de mest kända formerna av intelligens. Däremot var det utan tvekan den som hade störst effekt på våra förfäder i deras kamp för att överleva och anpassa sig till sin miljö. Naturalistisk intelligens involverar många olika delar av hjärnan, men intressant nog anser de flesta att den hänger mer samman med den högra hjärnhalvan än med den vänstra.

“Naturen har aldrig bråttom. Atom för atom, steg för steg gör hon sitt jobb.”

-Ralph Waldo Emerson-


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Gardner, H. (2006). Schaler, Jeffrey A., ed. “A Blessing of Influences” in Howard Gardner Under Fire. Illinois: Open Court.
  • Gardner, H. (1998). A Reply to Perry D. Klein’s ‘Multiplying the problems of intelligence by eight’. Canadian Journal of Education, 23 (1).
  • Gardner, H. (1989). To Open Minds: Chinese Clues to the Dilemma of American Education. Nueva York: Basic Books.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.